• Undervisning i läsförståelse som en utmaning för lärare
  Pasalic, Selma : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2017)	Student thesis

  

  

  Swedish abstract:

  Abstract En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa, skriva, förstå och använda texter. Det är avgörande för de yngre barnens fortsatta skolgång om de tillägnar sig en god läsförmåga eftersom de delvis skaffar sig kunskaper och färdigheter i andra ämnen genom läsningen. Problemet idag är att många elever går ut grundskolan utan att ha uppnått godkänt i de målen i svenska, matematik och natur- och samhällsorienterade ämnen. Syftet med arbetet är att både undersöka och få svar på vilka läsförståelsestrategier lärare använder sig av i sin undervisning. Arbetet styrks av grundläggande teorier om god läsutveckling samt läsförståelse med fokus på elever på mellanstadiet. Bråten (2008) nämner bl. a en teori som utgår från att förståelse handlar om att skapa mening i sitt eget huvud genom att förena textens innehåll med egna tankar. Bråten beskriver också läsförståelse som ”att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den”. Borgström (2006) beskriver läsningen som en social handling där läsaren tar med sig sina personliga kunskaper och erfarenheter för att sedan ingå i en process som en aktiv deltagare och medskapare. Den kvalitativa metod som jag använt baseras på semistrukturerade intervjufrågor kring bland annat undervisning och praktiska erfarenheter. Lärarnas resonemang och olika erfarenheter kring mina intervjufrågor är bidragande delar till mina resultat. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare uppfattar undervisning i läsförståelse som att man tar till sig den lästa texten och får en djupare uppfattning. Undervisning i läsförståelsestrategier ses som ett system som görs för att eleverna lättare ska förstå den skrivna texten. Alla intervjuade lärare menar att det är viktigt att alla ämneslärare tar till sig och förstår hur viktigt det är med läsförståelse i alla ämnena. Att få arbeta språkutvecklande i alla ämnena är viktigt. Om lärare strävar mot att utveckla elevernas förmåga att ta del av den intressanta skönlitterära världen ger man eleverna potential till en oavbruten personlig utveckling. Nyckelord: läsförmåga, läsförståelsestrategier, läsutveckling, läsförståelse, forskningsteorier, kvalitativ intervju, koppling, personlig utveckling.

  Sista, sista redigering 12.01.2016.pdf   (526.3Kb)

• Eleven i centrum - Att anpassa undervisningen efter varje elevs behov
  Persson, Camilla : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2016)	Student thesis

  

  

  Swedish abstract:

  Lärare har ett viktigt uppdrag att utföra i skolan, bland annat ska krav och mål i styrdokument Lgr 11 och kursplaner från Skolverket uppfyllas. Alla elever ska få möjligt att utvecklas och få lära på sitt sätt. En viktig utmaning är att få eleverna att se sina möjligheter. De flesta av dagens lärare är medvetna om att det finns olika lärstilar och lärstrategier bland elever, det vill säga att olika elever lär sig bäst på olika sätt. Syftet med den här studien är att få kunskap om hur synen på inlärning och lärstrategier har förändrats under de senaste 30 åren och även få förståelse för varför lärare behöver variera undervisningen för att tillgodose elevers olika behov så att de får de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Att få kunskap om olika lärstrategier kan användas som redskap i undervisningen i yrkeslivet. Enligt Skolverket ska lärare lära ut effektiva lärstrategier till eleverna och där ”lära att lära” är en av nyckelkomponenterna. I styrdokumentet Lgr 11 står det att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov och att skolan ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov för att alla ska få en likvärdig utbildning. Därför kan inte undervisningen utformas lika för alla. Forskningsfrågorna som ställs i den här studien är följande: - Hur har synen på inlärning förändrats de senaste 30 åren? - Vilka olika lärstilar och lärstrategier anses existera? - På vilka sätt kan lärare variera sin undervisning för att tillgodose elevers olika behov? - Känner de intervjuade lärarna till att det finns olika lärstilar och lärstrategier? Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med sju lärare. Tidigare forskning ger en översikt över inlärning, lärstilar och lärstrategier och hur synen på inlärningsstilar och lärstrategier har förändrats. De kvalitativa intervjuerna synliggör vad de intervjuade lärarna känner till om lärstilar, lärstrategier och svårigheten att tillgodose alla elevers individuella behov. Men att det idag är lite lättare att tillgodose elevers olika behov, då det är mer fokus på att alla elever är olika och lär sig olika. Det pratas mer om olika lärstrategier. Digitala verktyg är också en bidragande del till att använda olika lärstrategier. De viktigaste resultaten av den här studien är att synen på skolan och lärarens roll har förändrats under de senaste 30 åren. När det gäller eleven har fokus flyttats från inlärningsstilar till lärstrategier. Läraren är fortfarande viktig, men på ett annat sätt. Idag ses läraren mer som en handledare som ska hjälpa eleverna att utvecklas och nå sina uppsatta mål. Läraren är en lärstrategi. Som lärare måste undervisningen varieras hela tiden för att så många elever som möjligt så ofta som möjligt, ska få möjlighet att använda sina lärstilar och lärstrategier på bästa sätt. Lärare behöver också ha kunskap om vad det står i styrdokumentet Lgr 11 och i kursplaner om att sätta varje elev i centrum.

  Examensarbete 2016 för examination-1.pdf   (532.2Kb)

• Re-entering Hertzian Space through Affective Wearables
  Rattay, Sonja : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2015)	Student thesis

  

  

  English abstract:

  This thesis analyses the domain of wearables and its current developments, and the notion of hertzian space, under the consideration of the emerging areas of the internet of things and ubiquitous computing. It introduces wearables as an opening into hertzian space and presents a possible approach to how a wearable could be designed to function as a touchpoint between human body and hertzian space. It thereby looks into what electronic intimacy can look like and how it can be created and used to bridge an enstrangement between person and device. This thesis illustrates a whole process of shaping this wearable device, including experimentation, digital sketching, and different testing methods. From the making of this prototype it is concluded that enhancing electronic characteristics and opening the hertzian space for interaction can create a stronger awareness of our electronic surrounding and the invisible fields around us, which thereby also facilitates a better understanding of our position within hertzian space and offers a new personal perspective. This study provides an opening into the eld of exploration of the hertzian space through wearables and should be seen as a generative design contribution, which ties aspects in the fields of wearables, hertzian space and interaction design together and also offers openings for further research.

  Rattay_Re-enter ... gh_affective_wearables.pdf   (4.264Mb)

• Supporting group emotions awareness through technology
  Fabrizi, Luisa : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2015)	Student thesis

  

  

  English abstract:

  The aim of this research is to speculate on the opportunity to create deeper human interactions for which technological means supporting the expression and the understanding of group emotions are explored. I tried to do this by connecting the Affective Interactional Approach (Höök, 2013) to studies about group emotions. The theoretical framework of this research is presented together with a brief account of the evolution of design for affect. The methodology used in the design process and in the evaluation used for the outcomes are delineated and tailored for this specific research, in which a central focus is given to users and their opinions. Following, the research process is divided into three stages/experiments: I first produced some Cultural Probes, then distributed them in a office and carried out an interview; after this I developed a prototype for collective emotional awareness and I tested it through a workshop attended by Interaction Design students. The last experiment consisted of a second prototype for collective emotional awareness which gave me the opportunity to explore what kind of technology is best suited for collecting and representing group emotions. This last prototype (Processing + Kinect based) was tested in a student collective and the results of a following interview were used to evaluate it. I conclude my dissertation proposing future scenarios for the explored designs and then with a presentation of the knowledge contributions produced.

  Luisa_Fabrizi_tp2_final_version.pdf   (2.500Mb)

• Varför vill du inte vara med? - En kvantitativ studie av årskurs 6 el...
  Komstedt, Karolina : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2016)	Student thesis

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund. - Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa? - Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

  Examensarbete - Karolina.pdf   (477.5Kb)

View more