Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| General Causality Orientation och Myers-Briggs Type Indicator: En stu... |
|
| Jonasson, Torbjörn : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Every year about 3.5 million personality profiles are made with the Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®. This should make the instrument one of the most widely used psychological tests in the world and it means that a lot of people get a description of their personality type that can be used in different ways. Some studies, for example by Carlyn, suggest that the MBTI is a reliable instrument, but there are also studies, for example by Pittenger, that claim otherwise. James Michael says that MBTI alone give an incomplete assessment of a leader's behavior. Perhaps it is wise to complete the MBTI with other test instruments to get a more complete profile of an individual. A model that could complement MBTI is Self-Determination Theory, SDT, and the related sub theory General Causality Orientation, GCO. This study compares MBTI with GCO and the results indicate that autonomy orientation in GCO has no causality with MBTI whereas controlled orientation and impersonal orientation has some overlapping. The conclusion is that the two models measure different aspects of personality and therefore they can complement each other. |
| Swedish abstract: | Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI ®. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger, som hävdar motsatsen. James Michael menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en komplettare bild av en individ. En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination Theory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO. I denna studie jämförs MBTI med GCO och resultatet indikerar att autonomi orientation i GCO saknar kausala samband med MBTI medan controlled orientation och impersonal orientation har viss överlappning. Slutsatsen blir att de två modellerna mäter olika aspekter av personlighet och att de därför kan komplettera varandra. |
| Projektledarens kommunikationsval - vad driver? - En komparativ falls... |
|
| Sjögren, Malin; Heimdahl, Gunilla : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The question of how communication should be handled is actualized at the start of every project and it follows that the project manager has a choice between several means of communicating. It is unclear, due to a lack of studies on the topic, how project managers with their large degree of freedom choose between different means of communication, and what governs this choice. The aim of this study is therefore to investigate what drives the project manager’s choice of communication. The purpose is to increase the understanding and expand the comprehension about the subject, in addition to contributing knowledge that future managers can take into account in their own deliberations. Five project managers in the same Swedish organization have been studied by using comparative micro case studies. The collection of empirical data is based on a qualitative strategy where semi-structured interviews are combined with an observation. The empirical material was analyzed with the help of theories about the information density of forms of communication, their costs and risks, and relations and social presence. The study resulted in three factors behind the project manager’s choice of communication; 1) the possibility of fast exchange of information, 2) social context, cost benefits and habit and 3) creation of relationships and the number of recipients. Other factors have also been identified, which can not be explained by existing theories. This shows that some factors can be explained, while others can not be explained by theories. The study has contributed added comprehension and an increased understanding of the manager’s choice in addition to contributing knowledge that future managers can take into account in their own deliberations. Further research might focus on the group members and investigate how they feel about the manager’s chosen form of communication. |
| Swedish abstract: | Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats. En kvalitativ strategi ligger till grund för den empiriska datainsamlingen, där semistrukturerade intervjuer har kombinerats med en observation. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier om bland annat kommunikationsformers informationsrikedom, dess kostnader och risker samt relationer och social närvaro. Undersökningen har resulterat i tre faktorer som driver en projektledares kommunikationsval med sin projektgrupp; 1) möjligheten att få ett snabbt informationsutbyte, 2) det sociala sammanhanget, kostnadsfördelar och vana samt 3) skapandet av relationer och antalet mottagare. Ytterligare faktorer har även identifierats, vilka inte kan förklaras av befintliga teorier. Detta tyder på att de faktorer som driver, delvis kan förklaras av befintliga teorier medan andra aspekter inte kan förklaras. Studien har bidragit med ytterligare kunskap och en ökad förståelse gällande projektledarens kommunikationsval samt mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden vid valet av kommunikationsform. Vidare forskning bör förslagsvis fokusera på projektmedarbetarna och undersöka hur de ställer sig till ledarens valda kommunikationsformer. |
Examensarbete.pdf
(448.8Kb)
| Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Sk... |
|
| Magnus, Svensson : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Title: ” Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Skåne University” Level: Bachelor thesis Authors: Magnus Svensson Year of publication: 2012 Mentor: Jonas Lundsten Since previous research has not focused so much on leaders' perceptions of what motivates employees, we found the chance to do a study on how the leaders at Skåne University understands how they work with motivation issues within their own organization. The purpose of the study is that, on the basis of leadership as leadership, how the employees in managerial positions within the SUS perceive their leadership in relation to what they think motivates employees within the organization. We have a qualitative research approach and eight semi-structured interviews identified five themes: communication, participation, adaptation momentum and structure that managers consider important motivational aspects, and also found that these perceptions of leadership following the above common pattern. Our study shows that they perceive leadership as to promote and together with its employees towards the common business goals that are set. The study also points out that the structure can affect the internal and external motivation depending on whether the structure is perceived as controlling or structure that invites participation. We see that the results of the five categories identified can be a starting point for further research organization in Skåne University Hospital. |
| Swedish abstract: | 3 Sammandrag Titel: ”Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus” Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas Lundsten Då tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp. Studien pekar vidare ut att struktur kan påverka den inre och yttre motivationen beroende på om strukturen uppfattas som kontrollerande eller att strukturen inbjuder till delaktighet. Vi ser att resultatet med de fem olika identifierade kategorierna kan vara en utgångspunkt för vidare organisationsforskning inom Skånes universitetssjukhus. |
C-uppsats av Magnus Svensson.pdf
(622.1Kb)
| Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatori... |
|
| Ridell, Alexandra; Sääf, Jessica : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Title: Turning knowledge into action - A qualitative study of organizational learning aspects Level: Bachelor in Leadership and organization Authors: Jessica Sääf and Alexandra Ridell Release: Autumn 2011 Advisors: Anders Edvik and Charlotte Petersson Problem: Amongst the research collective there exists a difficulty in agreeing on what the concept of organizational learning actually involves. At the same time there seems to be a consensus that organizations should adapt and pursue organizational learning. In this study, we aim to highlight the concept's complexity when it is examined in an organizational reality. Method: The study was conducted in a high risk organizations (HRO) in which nine people were interviewed. The interviews were based on literature and research on key aspects of the organizational learning process. The empirical data have been analyzed according to the key concepts that emerged from the interviews, flexibility and willingness to change (refers to change of practice and procedures). Result: Our study shows that the concepts of flexibility and willingness to change (procedures) are understood in terms of the organizational context. This thus means that organizational learning should be related to the context in which it is to be realized. Further research: Study the effect organizational structure has on learning in high-risk organizations. Contributions: The study contributes to a nuanced picture of the concept of organizational learning, its conditions and premises. Key words: Organizational learning, flexibility, willingness to change, HRO, safety culture. |
| Swedish abstract: | Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Det innebär därmed att lärande bör relateras till det sammanhang inom vilket det skall uppstå. Vidare forskning: Studera den organisatoriska strukturens betydelse för lärande i högrisk organisationer. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av begreppet organisatoriskt lärande, dess villkor och premisser. Nyckelord: Organisatoriskt lärande, handlingsutrymme, förändringsbenägenhet, HRO, säkerhetskultur. |
| Living Labs – En komparativ studie av två initiativ |
|
| Lindgren, Ylva; Mendez, Alison : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The development of Living Labs can above all be explained by progress in three areas. First, a notion that some needs in society can not be met by individual organizations. The second is the idea of innovation as open systems, and finally the recognition of users as a greater part in innovation processes. Living Labs is an experimental innovation environment that is defined by: • focus in user involvement • intersectoral collaboration; between industry, public sector and non-profit operators • openness • the development work conducted in real environments This relatively new phenomenon exhibits a rich variety of expressions and the various key attributes that constitute the concept of Living Labs are attributed to different extent. The study intends to answer the question: What is the relationship between the organizational trade-offs and Living Labs concept's key attributes? It is comparative study of two Living Labs who have taken very different expressions. Halmstad Living Lab with a focus on health technologies, exists through its projects in which small-and medium-sized businesses get the opportunity to develop by receiving support from their knowledge drawn from experiences of user-centered development projects. And the Factory, a part of Malmö Living Lab, in which user participation is seen as an end in itself and were the big question is how to create an open space for innovation. Analysis is based on Provan and Kenis model for network governance, which assumes that those in collaborative projects have to compromise between different pairs of opposite. The conclusion is that the two labs different orientations can be understood through the model and compromises made between he pairs of opposite witch also can be seen as compromises between the Living Lab phenomenon's key attributes. |
| Swedish abstract: | Utvecklingen av Living Labs kan förklaras av framförallt tre utvecklingar. För det första en uppfattning om att vissa behov i samhället inte kan tillgodoses av enskilda organisationer. För det andra att innovation allt mer betraktas som öppna system och slutligen att användaren har erkänts en större roll i innovationsprocesser. Living Labs är en experimentell innovationsmiljö som definieras av: • användarens delaktighet i fokus • tvärsektoriell samverkan; mellan näringsliv, offentlig verksamhet och ideella aktörer • öppenhet • utvecklingsarbetet sker i verkliga miljöer Detta relativt nya fenomen uppvisar en rik variation av uttryck och de olika nyckelattributen som grundar begreppet Living Labs tillskrivs olika vikt. Studien ämnar besvara frågeställningen: Vilket samband finns mellan de organisatoriska kompromisserna och Living Labs konceptets nyckelattribut? Studien är en komparativ undersökning av två Living Labs som har tagit mycket olika uttryck. Halmstad Living Lab med fokus på hälsoteknik, existerar genom sina projekt där små- och medelstora företag får chansen att utvecklas och få stöd av deras erfarenhet av användar-centrerade utvecklingsprojekt. Och Fabriken, under Malmö Living Lab, där användarnas deltagande ses som ett mål i sig och den stora frågan är hur man kan skapa en förutsättningslös yta för innovation. Analysen sker utifrån Provan och Kenis modell för nätverksstyrning som utgår ifrån att man i samverkansprojekt måste kompromissa mellan olika motsatspar. Slutsatsen är att de två labbens olika inriktning kan förstås utifrån modellen och kompromisserna som görs mellan motsatsparen även kan ses som kompromisser mellan Living Lab fenomenets nyckelattribut. |
rapport_ylindgren_amendez_leoIII.pdf
(777.0Kb)