Gymnasieelevers upplevelser av möjligheter till identifikation med fysikämnet sett i ett genusperspektiv

DSpace Repository

Gymnasieelevers upplevelser av möjligheter till identifikation med fysikämnet sett i ett genusperspektiv

Show simple item record

Full item record

dc.contributor.author Åberg Sjöholm, Josefin
dc.date.accessioned 2010-10-07T06:26:19Z
dc.date.available 2010-10-07T06:26:19Z
dc.date.issued 2010 en
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/10736
dc.description Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihop med elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever upplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Min förhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändra fysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Mina forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de upplever exemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de upplever exemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och om genussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009) ens identitet inom fysiken. Denna påverkas av individernas olika maskuliniteter och genussymbolism. I min undersökning som bygger på enkäter och intervjuer med gymnasieelever undersöker jag hur elever kombinerar fysikinlärning till stor del sedd utifrån praktikgemenskapen på laboratoriet med sina identiteter och genus på sin resa med målet att lära sig fysik och kanske för vissa av dem även att så småningom kunna kalla sig fysiker. Jag undersöker också en möjlig genuskodning av fysikuppgifter och hur denna i så fall påverkar om en uppgift uppfattas som tilltalande att lösa och eventuell koppling mellan könskodningen, elevens kön och om eleven tror sig kunna lösa uppgiften. I uppsatsen diskuteras situerat lärande i klassrumsmiljö som Sadler (2009) beskriver den i kombination med det identitetsskapande som enligt Sadler (2009), Connell (1995), Paechter (2003a, 2003b) samtidigt sker där sett i ett genusperspektiv. Enligt Squire et al (2003) måste alla som vill bli en del av fysikpraktikgemenskapen som den beskrivs av Lave & Wenger (1991) hitta ett sätt att förhålla sig till denna. Det visar sig att det finns flera sätt att göra detta på om man vill inkludera sig själv i praktikgemenskapen. Vad gäller fysikuppgifterna visar det sig att elever upplever att dessa har en genuskodning. Anledningarna skiljer sig däremot. Tjejer menar att genuskodningen beror på vem som gör något i en uppgift eller vad som görs. Den genuskodning killar menar finns verkar mer slumpartad och beror på vilka associationer de gör. Det går att se en koppling mellan genuskodningen och hur tilltalande eller svår uppgiften anses vara att lösa, men denna koppling bygger på att genuskodningen inte beror på slumpartade associationer. en
dc.language.iso swe en
dc.publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen en
dc.subject flickor en
dc.subject fysik en
dc.subject genus en
dc.subject identifikation en
dc.subject undervisning en
dc.title Gymnasieelevers upplevelser av möjligheter till identifikation med fysikämnet sett i ett genusperspektiv en
dc.type D en
dc.setspec.uppsok PhysicsChemistryMaths en
 Find Full text

Files for download

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record

Search


Browse

My Account

Statistics