Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Globalisering, utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Globalisering, utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket
Files for download
Simple item record
| Publication | BookChapter |
| Title | Globalisering, utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket |
| Author(s) | Lilja, Peter |
| Date | 2010 |
| Editor(s) | Qvarsebo, Jonas; Tallberg Broman, Ingegerd |
| Swedish abstract | |
| I detta kapitel diskuteras nutida förutsättningar för lärares yrkesutövande i relation till en ökande extern påverkan på svensk utbildningspolitik och vilka konsekvenser detta får för politikers vilja att skaffa sig ökad kontroll över lärares arbete i ett allt mer decentraliserat skolsystem. Dessutom ställs frågan om detta i förlängningen innebär att vad det betyder att vara lärare långsamt håller på att förändras i ett samhälle allt mer präglat av globalisering och marknadsanpassning? Utgångspunkt för diskussionen är det ökade intresse för utbildningspolitiska frågor som varit tydligt, inte minst i Sverige där frågor om skolans otillräcklighet vad gäller exempelvis förmågan att upprätthålla ordning och disciplin varit centrala liksom skolans oförmåga att få eleverna att uppnå de i läroplanerna fastställda utbildningsmålen. Denna utveckling är inte unik för Sverige utan går att finna i flera europeiska länder. I introduktionen till sin bok om den engelska skoldebatten konstaterar utbildningssociologen Stephen Ball; Education has become a major political issue, a major focus of media attention and the recipient of a constant stream of initiatives and interventions from government (Ball 2008, p. 1). Hur kan vi då förstå detta ökande intresse för de utbildningspolitiska frågorna? I takt med framväxten av en allt mer globaliserad världsekonomi och expanderande mellan- och överstatligt samarbete kring en allt större mängd frågor skapas nya förutsättningar för nationalstaternas möjligheter att bedriva politik på egna villkor, vilket får betydelse för hur nationella utbildningssystem styrs och organiseras. Från att ha varit en principiellt nationell angelägenhet har utbildning idag intagit en central roll på agendan hos ett flertal överstatliga organisationer, som exempelvis Organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete (OECD) och den Europeiska unionen (EU), med konsekvensen att individuella staters inflytande över utformningen av utbildningspolitiken minskat. Samtidigt har utbildning kommit att knytas allt hårdare till den ekonomiska sfären och betraktas av många som en av de viktigaste produktionsfaktorerna i det globala kapitalistiska systemet. Precis som Ball understryker i citatet ovan, har detta resulterat i ett allt större intresse från politiskt håll att på olika sätt styra och kontrollera detta viktiga konkurrensmedel genom kontinuerliga reforminitiativ. Dessa har till stor del handlat om förändringar av utbildning, organisering och uppföljning av lärares arbete. Få yrkesgrupper har, som Ball (2008) understryker, under senare år utsatts för så många och skiftande reforminitiativ som lärarna, inte bara i Sverige utan också utomlands. | |
| Publisher | Lärarutbildningen, Malmö högskola |
| Host/Issue | Från storslagna visioner till professionell bedömning : om barndom, utbildning och styrning |
| Series/Issue | Rapporter om utbildning;2 |
| ISSN | 1101-7643 |
| Pages | 206-220 |
| Language | swe (iso) |
| Subject(s) | globalisering utbildningsreformer läraryrket skolpolitik Humanities/Social Sciences Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES |
| Handle | http://hdl.handle.net/2043/10853 (link to this page) |
This item appears in the following Collection(s)
-
Reports /LS BUS [16]