Browsing Student Essays / Utbildningsvetenskap, praktisk pedagogik/utbildningsledarskap by Title

Anspråk på det estetiska
Aulin-Gråhamn, Lena : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande. Förutom textanalysen bildar personliga erfarenheter från arbete med regeringsuppdragen Skolkommittén, Arbetsgruppen Kultur i skolan samt Kultur och skola (KOS) en bakgrund till hur jag ser på mitt material. Ordet ”anspråk” använder jag för att formulera analyskategorier som också kan användas som tankeredskap för utvecklingsarbete på fältet. ”Anspråken” ska ha bäring på fältet och bli förstådda där, vara rimliga ur mitt aktörsperspektiv och fungera teoretiskt. Jag använde ett raster med sex anspråk som jag kunde urskilja som rimliga i förhållande till undersökningsområdet: 1. perspektivering av sammanhang 2. kvalificering av kunskapssyn 3. språk- och begreppsutveckling 4. stöd för barn och unga i deras identitetsutveckling och i utveckling av olika kompetenser 5. utveckling av kulturella och sociala värden och medborgerlig bildning 6. utveckling av skolkulturer De anspråk jag formulerar handlar om kopplingar mellan estetik, kunskap och olika undervisningskulturer. Varje anspråk jag formulerat måste för att kunna användas i vidare studier nyanseras och få följdfrågor som På vilket vis? I vilket syfte? För vem? ”Anspråk” har därmed kommit att bli ett viktigt begrepp i min studie. Vid sidan av det begreppet har jag prövat ett antal andra begrepp som hör hemma i en KOS-kontext. Till dessa hör bildningsbegreppet och offentlighetsbegreppet och de tre begreppen radikal estetik, modest estetik och marknadsestetik. Min prövande fältundersökning kommer till slutsatsen att det i dokumenten råder ett underskott på formulerade anspråk på det jag kallar ”perspektivering av sammanhang” och ”kvalificering av kunskap”. De två aktörerna Skolverket/Myndigheten för skolutveckling och Statens Kulturråd ger uttryck för olika ståndpunkter som kan relateras till olika institutionella samman-hang och estetikbegrepp. Skolverket utmärks i huvudsak av ett undervisnings- och omsorgsperspektiv med stöd i läroplaner och kursplaner medan Statens Kulturråd i huvud-sak utmärks av ett distributivt förmedlingsperspektiv med stöd i de generella kulturpolitiska målen. Bilden kompliceras av att Skolverket i sin fokusering på skolans mål och kan ge uttryck för en instrumentell hållning och en modest estetik medan Statens Kulturråd snarare vill bevaka konstens relativa frihet och radikalitet samtidigt som båda gör anspråk på att vilja stödja elevernas identitetsutveckling. Slutligen konstaterar jag att det nu börjat föras gemensamma problematiserande diskussioner kring olika anspråk hos aktörerna på fältet Kultur i skolan.

lena_a-g_magister.pdf (871.4Kb)

Att orka vara elev. Pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet.
Hägelmark, Syrene; Thim, Birgitta : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	Authors: Syrene Hägelmark is, a selfemployed consultant, who work with pedagogic development and alteration projects. Birgitta Thim, a primary school teacher, at a community school with children ages six to twelve, uses pedagogic drama at school. Both authors have studied pedagogic drama at the 60-credit level att Malmö University. Titled: TO ENDURE BEING A PUPIL. Using pedagogic drama, when educating in fundamental values. Subject: Education Science, pedagogy Background: An alteration project (C-level essay) involving 78 pupils, ages nine to twelve, at a compulsory school. Weekly pedagogic drama lessons, n four groups, the aim of which has been to enable pupils to play forum-theatre. Three och four groups achieved the goal. Purpose: To identify pupils pedception of pedagogic drama. The ambition is to prove that pedagogic drama is useful when educating children in democracy and fundamental values. There is also an aim to improve pedagogic drama's reputation at school. Problem: What is the idea of pedagogic drama according to pupils aged eleven to fourteen? How do pupils interpret the lessons in pedagogic drama? How is this connected to fundamental values? Methods: Phenomenography is used to understand the pupils' ideas about pedagogic drama and to make the process during interviews discernible to the reader. Result: The interviews were analyzed twice. Later the analyses were compared and five normative categories appeared. The pupils' perceptions of pedagogic drama are suggested by such terms as: having fun, learning, co-operation, safety and emotions. The connection to fundamental values appears in the pupils' discussions inte their co-operating and helping each othe and their being able to stand for their believe. Future: A stong democracy demands pupils thar are aware of the system. Pupils need instruments that will enable them to influence the future. For pedagogic drama to be an effecitve instument for education in democracy and fundamental values pupils must be aware of ghe purpose of pedagogic drama exercieses. Therefore more reflection in pedagogic drama i needed.
Swedish abstract:	Sammanfattning Uppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan. Uppsatsens frågeställningar är: - Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är? - Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit? - Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan? Metoden för arbetet är reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp. Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet. Denna process beskrivs ingående i uppsatsen. Vi ställde frågor relaterade till det utvecklingsarbete som eleverna tidigare hade deltagit i. Vidare tillverkades en analysnyckel för att kunna göra elevernas utsagor till beskrivningskategorier. Detta utifrån texter som beskiver fenomenografi. Sedan letade vi efter kategorier med skilda sätt att erfara pedagogiskt drama. För att göra tolkningen mer reliabel analyserade vi materialet var för sig för att senare jämföra våra resultat. Slutligen nådde vi samförstånd i tolkningen. Vi hittade icke-betonade och betonade kategorier och urskiljde fem normerande beskrivningskategorier; roligt, lär sig, känslor, trygghet och samarbete. Vi jämför vår uppfattning av vad pedagogiskt drama har för mål med elevernas uppfattning av vad pedagogiskt drama är, genom de normerande beskrivningskategorierna. Något tillspetsat uttrycker eleverna att pedagogiskt drama hjälper dem att stå ut under resten av skol-arbetet. Resultatet visar också att den modell av vad pedagogiskt drama är som lyfts i början av uppsatsen; tanke och känsla/handling finns i elevernas svar som reflektion, lär sig om känslor, kreativitet respektive kul, trygghet och samarbete. En viktig aspekt för eleverna har varit att pedagogiskt drama har hjälpt dem att koncentrera sig på andra lektioner samt att de gett och fått energi under lektionerna. ”När man gör roliga lekar så får man liksom upp energi och då blir det liksom lättare sen”. (ie. 3). Den dramapedagogiska ansatsen märks i elevernas uppfattning av vad pedagogiskt drama är och den demokratiska fostransansatsen finns tydligt i deras svar. De nämner bl.a. att om man inte brukar vara utanför vet man inte hur det känns och sådana känslor har de prövat i pedagogiskt drama. Intervjuerna med eleverna visar också att eleverna själva är experter på sin socio-kulturella miljö och att de rollspel som de arbetar fram utifrån sina egna tankar och erfarenheter blir både meningsfulla och realistiska. Eleverna uppfattar att pedagogiskt drama ger dem stor möjlighet till delaktighet och att alla får komma till tals. De ger uttryck för att det fanns en respektfull stämning på lektionerna och att de fick växa med uppgifterna. Detta stämmer väl med värdegrunden och vi tolkar det som om eleverna genom pedagogiskt drama ser värdegrunden som ett naturligt tillstånd. Genom arbetsprocessen ifrågasattes invanda tankar och mönster, hos pedagogerna, och den egna arbetsvardagen blev synlig. Reflektion kommer, därför, i framtiden att vara ett mer synligt verktyg i det dramapedagogiska arbetet.

D-uppsats.HagelmarkThim.050630.pdf (768.0Kb)

Att värdera elever inom den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) En...
Nordström, Sven-Åke : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2000)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvärderas av handledaren, så att handelsläraren kan översätta (validera) denna värdering till den inom skolan gällande betygsskala. Dessa tre väsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och värdering innebär behov av tät kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation är utomordentligt viktig, både kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa består i att kommunikationen sker tillräckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhållit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslärare vilka besitter skolledningens förtroende. Den nu förelagda undersökningen vill till viss del klarlägga vad som händer med kvaliteten på APU, om dessa elementära förutsättningar brister. Syftet med undersökningen var dels att belysa komplexiteten i elevers val av HP kopplat till grundskolan och högskolan, och dels att redovisa avnämarnas syn på APU avseende dess kvalitativa innehåll detta genom att mäta om avnämarna anser att kommunikationen mellan skolan och företagen är tillfredsställande sett ur perspektivet APU - dess innehåll, värderingen av elevens inhämtade kunskaper, samt elevens anställbarhet. I undersökningen fokuserades de kriterier som arbetsgivaren inom handeln har för anställbarheten hos nyexaminerade elever från HP, samt om dessa krav tillgodoses av den offentliga gymnasieskolan. Dessa kriterier värderas / valideras av handledaren vid utvärdering av elevens APU, denna värdering skall överföras både muntligt och skriftligt till handelsläraren. För att samspelet mellan handledaren och handelsläraren skall fungera, måste båda kunna yrkeskulturen och tala samma yrkesspråk, med dess inneboende antydningar, koder och värderingar. Denna tysta kunskap finns, icke utan uppenbar anledning, preciserad som del i antagningskraven till handelslärarutbildningen, utgörande minst fyra års relevant yrkeserfarenhet. Det mest glädjande med undersökningen var utan tvekan att respondenterna oavsett kategori - dagligvaruhandel, fackhandel, stort eller litet företag - gärna kallar en elev med goda betyg från Handels- och administrationsprogrammet och APU:n till anställningsintervju, och då inte enbart till de mest rutinartade befattningarna. I detta perspektiv framstår explicit att gränsen mellan goda och dåliga HP-betyg är en tydlig vattendelare. Med tyvärr en alltför skrämmande tydlighet, enär respondenterna förordar en gladlynt och energisk 16-åring, med endast hyfsade grundskolebetyg före eleven med dåliga HP- och APU-betyg. Det framkom även att en förutsättning för en förbättrad yrkesutbildning är, att den bristfälliga kommunikationen mellan företagen och skolan snarast förbättras, så att allt fler ungdomar har möjlighet att komma på "rätt" sida om vattendelaren.

Ped80p_Duppsats.pdf (372.2Kb)

Creating Meaning in Schools: The Reception of Radical Aesthetics
Dahlbeck, Per; Gustavsson, Mattis : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ”meningsfullt arbete” i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer. Mer specifikt undersöker och berättar vi om ett projekt som genomfördes i en klass med åttaåringar på en grundskola i Malmö. Den estetiska uttrycksformen som barnen använde sig av i detta projekt var digitala historier, vilket är korta filmer i vilka skaparna använder sig av stillbilder, berättarröst, musik eller andra ljud. Barnen fick i uppgift att leva sig in i att vara en person inom ramen för ett OS-arrangemang. I vår undersökning intresserar vi oss för vilken inställning eleverna och pedagogen har när det gäller estetiskt uttryckande. Framförallt intresserar vi oss för det förhållningssätt som litteraturvetaren Jan Thavenius benämner den radikala estetiken, en inställning där estetiska uttryck bland annat förmodas säga något väsentligt och angeläget. Det är också ett förhållningssätt som handlar om att förvalta mångfalden av perspektiv. Tankarna om den radikala estetiken rymmer flera tänkbara infallsvinklar som vi redogör för. Några av dessa infallsvinklar använder vi oss av när vi tolkar hur barnens digitala historier tas emot i ett mottagandesamtal. Ett annat ord för mottagandesamtal som vi använder oss av är reception. I en reception möts elever och pedagog för att samtala om och kring de verk som producerats. Vår frågeställning är: Finns det något som visar på att samtalsdeltagarna har en inställning som stämmer överens med tankarna om den radikala estetiken? Vad visar i så fall på detta? Med den frågeställningen är vårt syfte att, utifrån den radikala estetikens premisser, undersöka vad som händer i reception när vi försöker praktisera tankar om meningsskapande arbete i skolan. Bakgrunden till vår fokusering på meningsskapande arbete, den radikala estetiken och reception är att vi har förhoppningar om att kunskap relaterad till dessa tre begrepp kan bidra till att öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Det är ingen lätt uppgift att på ett kortfattat sätt formulera resultaten av vår undersökning. Vårt tolkningsarbete lämnar ibland fler frågor än svar. Våra resonemang är dessutom knutna till specifika och konkreta situationer på ett sådant sätt att de inte på ett enkelt sätt kan göras allmängiltiga utan att något går förlorat. Det är således svårt för oss att tala om resultatet utan att breda ut oss om specifika situationer. Framförallt är det i relation till det konkreta som vi hoppas att våra reflektioner ska vara tankeväckande. För att få ut något av vårt resultat tror vi att det är en fördel om läsaren dels ger sig i kast med att sätta sig in i vilka perspektiv som vi valt att utgå ifrån när det gäller den radikala estetiken och dels försöker sätta sig in i situationerna som studeras. De generella slutsatserna är således inte nödvändigtvis det mest intressanta i vår resultatdel, men ändå värda att nämna. I vår undersökning återkommer vi till talet om en skolkultur och en skolkod. Vi pekar på några situationer där skolkulturen ser ut att vara en tröghetsfaktor i försöken att etablera en ”receptionskultur” där den radikala estetiken kan bli aktuell. När vi talar om reception redogör vi för olika faser. Två av dessa faser kommenterar vi i våra slutreflektioner. För det första har vi kommit att uppfatta ”överenskommelsefasen” som ytterst avgörande för hur en reception blir och för vilken inställning deltagarna har. För det andra har vi blivit benägna att se ”reflektionsfasen” som central när det gäller den radikala estetikens strävan att förvalta mångfalden av perspektiv. Det är i reflektionsfasen som receptionsdeltagarna begrundar skillnader och likheter mellan det som presenterats i receptionen. På så sätt är det meningen att olika perspektiv ska lyftas fram och synliggöras i reflektionsfasen.

permattisslut.pdf (493.3Kb)

Det komplexa lärarledarskapet
Palm, Tina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion. Med utgångspunkt från de tankar, känslor, upplevelser och reaktioner som tre verksamma lärare har, är min avsikt att försöka beskriva deras uppfattning om utvecklingen av deras eget lärarledarskap, och om det finns koppling till genomförda kurser i pedagogiskt drama och hur detta åskådliggörs i lärarnas klassrum. Det är tre delar som utgör uppsatsens teoretiska byggstenar. Teoridelarna är synsätt kring lärarledarskap, pedagogiskt drama och socialkonstruktivistisk teori. För att belysa och utforska problemet använder jag stimulated recall metoden. Det är en metod där jag med hjälp av filminspelat material dokumenterar intervjupersonens lärarverksamhet. Läraren som intervjuats, får kort tid efter inspelningen ta del av materialet för att se och höra sig själv i handling i klassrummet och stoppa filmen när något inträffar som läraren vill samtala kring. Resultatet utformades till 16 rubriker om hur lärarna såg på utvecklingen av sitt ledarskap och de möjliga kopplingar som gjordes till pedagogiskt drama. Slutsatserna visar att varje lärare gör en personlig tolkning av vad det innebär att vara lärare. I denna tolkning ingår en spegelbild av den verklighet som utformar hur lärare producerar sig själva. Men för att det ska ske lärarledarskapsutveckling, måste denna tolkning problematiseras och ny kunskap ominternaliseras. Utveckling sker i växelverkan med den egna personen, i mötet med andra människor och i mötet med de egna föreställningarna, med skolkoder och samhällssyn. Kursen i pedagogiskt drama har enligt lärarna i undersökningen befrämjat den egna ledarutvecklingen. Samtidigt har självförståelsen ökat genom medverkan i olika övningar och genom iakttagelser av andra deltagares delaktighet, samtidigt som det sker ett utforskande av den egna praxisen. Lärarledarrollens krav på tydlighet och att läraren har ett ansvar att vara ledare, framkommer som betydelsefulla komponenter för att utöva ett funktionellt lärarledarskap. Som ytterligare ett exempel på vad som anses vara väsentligt är att skapa överenskommelser med eleverna och som lärare kunna förvalta gjorda överenskommelser. Med förvaltande menas att kunna som lärare upprätthålla de överenskommelser som gjorts. Det är i detta samspel läraren får förtroende att skapa nya överenskommelser tillsammans med sina elever. I min slutdiskussion bemöter jag även den debatt som förs i dagspressen som handlar om att införa flera regler och disciplinära åtgärder i skolan.

slutversion.pdf (397.6Kb)

Elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser i svenska
Nordman, Cristina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	The purpose of this essay is to examine pupils’ perceptions and experiences of scoring rubrics in Swedish. The essay is part of a of school development project focusing on knowledge, assessment and on the Individual Development Plan, at Fäladsgården, a compulsory school, in Lund, Sweden. In the survey, I want to achieve a deeper understanding of how pupils perceive and use scoring rubrics, and what they need to obtain a constructive feedback. Eleven qualitative interviews with pupils in school year seven and nine were carried out in December 2008 and January 2009. These pupils’ views are the basis for the paper. The results of the survey show that the pupils’ perceptions of the scoring rubrics are basically positive, but that they are asking for additional comments on it. They also want more time to familiar with the meaning of the scoring rubrics. The conclusions of this essay, which have generated a theory of the importance of the activity and a working model, may well indicate the continued development of this particular school and other schools, which use scoring rubrics for enhanced learning.
Swedish abstract:	Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den. De önskar också mer tid för att bli väl förtrogna med innebörden i matrisen. Uppsatsens slutsatser, som har genererat en teori om aktivitetens betydelse och en arbetsmodell, kan väl peka ut inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan även i andra ämnen än svenska och på andra skolor som använder matriser för ökat lärande.

Elevers uppfatt ... ingsmatriser i svenska.pdf (1.107Mb)

Energiundervisningen i Grundskolan En studie av några lärares syn på ...
Sallnäs, Dora : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2. Vilket innehåll i undervisningen väljer dessa lärare? Enkäten är riktad till alla lärare på tre utvalda skolor. Enkäten följs av att sju lärare på samma skolor intervjuas. Dessa är SO- eller NO-lärare, eftersom dessa verkar ha mest synpunkter enligt enkätresultaten. Avsikten med intervjuerna är att de ska ge en djupare bild av lärarnas tankar. Resultaten visar att många lärare, även NO-lärare har ett samhällsvetenskapligt synsätt, men en liten del av alla lärare har ett syfte som handlar om undervisning för en hållbar utveckling. Demokratiundervisningen med möjlighet till påverkan i skola och samhälle kommer i skymundan, men diskussion och problemlösning som arbetsform i klassrummet anses av många vara viktig. De flesta prioriterar en energiundervisning som handlar om hushållning, användande och miljöpåverkan av till exempel växthuseffekten. Av de rent naturvetenskapliga begreppen anser de flesta fotosyntesen vara den viktigaste. Andra menar, att det finns energi överallt och allt liv är beroende av energi och detta motiverar undervisningen. De sista är ofta NO-lärare. Många av lärarna i de tidigare årskurserna verkar inte lägga någon större vikt vid en undervisning, som handlar om energins flöde och energiomvandlingar. Dessa lärare kan behöva någon form av fortbildning eller organiserat samarbete mellan årskurser och ämnen, vilket inte är så vanligt på de undersökta skolorna. Ett samarbete skulle för alla lärare kanske kunna ge ett bättre utnyttjande av den tid, som finns för undervisning om energi, genom att lärarna på respektive skola kunde planera en meningsfull integrering mellan ämnen och en bra progression i undervisningen om energi för en hållbar utveckling i framtiden.

magisteruppsats_Dora Sallnas.pdf (242.6Kb)

Ett kulturellt besök i matematikundervisning: En aktionsstudie med et...
Andersson, Annica : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	Inspired of ethnomathematics I have, in this masters paper, presented a theoretical review of literature describing both what ethno mathematics is as a concept and the content of the ethnomathematical research field. After that I have tried to answer the question if an ethno mathematic approach can be a way to achieve the goal in the social science education programs mathematical education which says that the students shall deepen their insight into how mathematics has been influenced by people from many different cultures, and how mathematics has developed and still continues to develop. With action research as a method I carried out a study with students in the second grade in an upper secondary school in Sweden. The action research study contains of two parts. The first part is a longer lesson in school with an introduction to ethno mathematics with examples i.e. of other cultures mathematics. The introduction was followed by a discussion in class on topics like global issues, indigenous people’s mathematics and questions about mathematics, global fairness and power. The second part of the study contains of a study visit to the exhibition “Dreamtime” at Arken in Copenhagen where the students got the opportunity to study examples of the Australian aboriginals mathematics as maps as art. The research showed that ethno mathematics can be a possible way to reach the above described goal in mathematics education. It also showed that ethno mathematics can be a possible way to build an alternative discourse in mathematics education that promotes discussions about global issues, global fairness and the roll of mathematics in society.
Swedish abstract:	I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a. exempel på andra kulturers matematik. Inledningen följdes av en diskussion kring globala frågor, urbefolkningars matematik och rättvisefrågor. Den andra delen av aktionsstudien bestod av ett studiebesök på utställningen ”Dreamtime” på Arken i Köpenhamn där eleverna fick möjlighet att studera exempel på den australiska urbefolkningens matematik i form av kartor som konstverk. Aktionsstudien visade att etnomatematik kan vara en möjlig ingång för att uppnå ovanstående programmål i matematik. Etnomatematik kan även vara en möjlig väg att anlägga en alternativ diskurs i matematikundervisningen som främjar diskussioner om globala frågor, global rättvisa och matematikens roll i samhället.

Magister2.pdf (2.583Mb)

Kunskapen har inte försämrats men förändrats
Pernilla Granklint Enochson, Pernilla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Sammanfattning 1993 gjordes en studie i hur elever uppfattade olika genetiska och gentekniska begrepp. 2004 följdes denna studie upp. Båda undersökningarna är gjorda på samma skola och 186 elever deltog. Kunskapsmässigt var det inte någon större skillnad mellan de båda undersöknings tillfällena, vilket också visas i TIMMS- utredningen. Men man kan se att eleverna har förändrat sitt sätt att svara mellan de båda undersökningarna. 1993 fanns vardagsnära förklaringar till ord som DNA (Danska National Armen) och mutationer (muta). I de olika frågeställningarna fanns mer av miljörelaterade svar 1993, vid den här tidpunkten var den massmediala bevakningen av miljöproblemen mer grundligt. 2004 associeras DNA till en mänsklig identifieringskod vars främsta användningsområde var att användas att spåra upp brottslingar. Ord som kloning (ett ord som inte nämndes 1993) ges nu vardagsnära förklaringar som delning, kopiering. Kunskapen om DNA ökar med åldern och i årskurs nio vet 2/3-delar av eleverna vad DNA är. Mutationer är ett annat genspecifikt ord som eleverna har svårt att tolka korrekt naturvetenskapligt. Cirka 40 % av eleverna i årskurs nio vet vad mutationer är för något. Ca 16% av årskurs nio eleverna hade förstått innebörden av vad kloning går ut på. Hälften av alla eleverna oavsett årskurs tror att delning och kloning är synonymer, detta har sin grund i att uttrycken ofta används som just synonyma uttryck i icke naturvetenskapliga sammanhang. Flickorna har en större kunskap om att generna finns lokaliserade. Redan i årskurs sju visste en tredje del av flickorna i årskurs sju att arvsanlagen fanns i alla cellerna. Medan en tredjedel av pojkarna i årskurs nio hade den felaktiga uppfattningen att arvsanlagen endast fanns i könet. Att generna är orsaken till att vi liknar våra föräldrar till utseendet visste 3/4 av årskurs sju till nio eleverna. Ingen elev hade grepp om att arvsanlagen/generna ständigt är aktiva med t ex protein syntesen under vår livstid. Däremot trodde eleverna att man ibland hade användning för arvsanlagen vid vuxen ålder exempelvis vid reproduktionen, styra åldrandet, ärftliga sjukdomar. Eleverna hade inte förståelsen att mutationer är en av de grundläggande förutsättningarna för att en ny art skall bildas. Eleverna ansåg själva att de i årskurs nio fått sin kunskap i genetik och genteknik från skola TV och föräldrar.

20 p uppsats pdf.pdf (272.7Kb)

Matematikundervisning med variation ger ökad inspiration
Skedinger-Jacobson, Marie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ”bromsfaktorer”, och utifrån dem föreslå åtgärder. Jag följde undervisningen under ett läsår i 7 klasser och hade seminarieträffar med de undervisande lärarna var sjätte vecka. Som matematiklärare och lärarutbildare har jag många kontaktytor med andra gymnasieskolor vars lärare också gett signaler om frustration över B-kursens problematik. Man tycker att det är mycket märkligt att inte genomströmningen är högre på samhällsvetenskapliga programmet som ju är ett teoretiskt inriktat program. En allmän uppfattning i den informella diskussionen är att lusten avtar i B-kursen eftersom språnget är för stort mellan A och B-kurs. Med språng menas då en ökad abstraktionsnivå mellan kurserna p g a av att innehållet är mera fokuserat på algebra. Denna hypotes anser jag är rimlig med stöd av Vygotskijs teori kring hur progression för individen sker via proximala utvecklingzoner (Vygotskij, 1978). Men kan det verkligen få så stor betydelse för ett teoretiskt inriktat program? Varför kan inte motivation för kunskaper i algebra finnas för dessa elever, som utbildar sig för att kunna göra generella samhällsprognoser mm? Algebra är ju en grundläggande kunskap, för att kunna göra matematiska modeller. Finns det andra anledningar som bromsar? Nyfikenheten och frågorna växte inför uppdraget. Kanske skulle man också kunna dra generella slutsatser av resultaten från en studie på denna skola som kunde komma lärare och elever på andra skolor till del. Studien på skolan visar på många intressanta resultat om elevers föreställningar om matematik, och att elever och lärare inte alltid har samma uppfattning om vad som sker i klassrummet. En central avsikt med projektet var att undersöka om en varierad undervisning, i form av att vi t ex införde undersökande aktiviteter, ökade lusten att lära matematik. Resultatet av den delen pekar mot att så är fallet för många elever. Som observatör kunde jag skönja ett mycket större engangemang och glädje hos många elever vid lektionsavsnitt när ett varierat arbetssätt användes. Man kan förstås inte med säkerhet påstå att det leder till ett bättre resultat i matematikförståelse, eftersom ett sådant jämförelsematerial inte var med i undersökningen. Men detta var heller inte syftet. Ett annat resultat av värde är att projektet gett inspiration till att lärarna vill fortsätta och utveckla matematikundervisningen enligt japanskt modell (TIMSS, 1996). Denna innebär i stora drag att eleverna arbetar med ett större problem under en lektion. Problemet är ”rikt”, d v s innehåller många kunskapsnivåer som möjliggör utmaningar för alla elever. Eleverna arbetar både enskilt och i grupp för att lösa problemet. Lärare och elever avslutar lektionen med att tillsammans göra en grundlig analys av de olika lösningsförslag som presenteras. Ytterligare resultat av projektet är att det visar betydelsen av att lärarna får tid avsatt i tjänsten för reflektion och analys av deras undervisning. Då ges möjlighet att ventilera och upptäcka att man har gemensamma problem. Det är inte bara fler hjärnor som ökat det laterala tänkandet för att finna kreativa lösningar. Det har också skett ett systematiskt arbete med att utveckla matematikundervisningen. Mitt utifrånperspektiv kunde också vara till glädje när man ”kört fast” i vissa rutiner. Vi identifierade många påverkansfaktorer (bromsfaktorer) för att få en gynnsammare undervisning, men konstaterade också att allt inte kunde lösas i ett svep. Ett positivt resultat av projektet var att skolan fått hjälp med att sätta igång en process mot en förbättrad undervisning av B-kursen i matematik på samhällsvetenskapsprogrammet. Den centrala framgångsfaktorn som vi bekräftade var att införa en mera varierad undervisning innehållande undersökande aktiviteter.

MagisteruppsatsMarieJ.pdf (1.001Mb)

Browsing Student Essays / Utbildningsvetenskap, praktisk pedagogik/utbildningsledarskap by Title

MUEP

Browsing Student Essays / Utbildningsvetenskap, praktisk pedagogik/utbildningsledarskap by Title

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Att förverkliga intentioner. Tankar om teknik och om teknikfortbildning
Sandström, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2004)	1-year master STUDENT ESSAY

Föreställningar om teamarbete i skolan
Danielsson, Diana : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2004)	STUDENT ESSAY