Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Datorn som hjälpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en ... |
|
| Pettersson, Henning : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte. |
Datorn som hjälpmedel.pdf
(479.4Kb)
| Elevers syn på den arbetsplatsförlagda utbildningen |
|
| Wanstadius, Robert : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken – en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser. Det material som undersökningens resultat baseras på är dels en enkätundersökning med frågor om handledarskapets olika roller och elevens lärande samt en semistrukturerad gruppintervju med tre elever som hade samma fokus som enkäten. Resultatet visade att elevernas upplevelser av APU: n var överlag goda i relation till kunskap, lärande och handledarskap. Eleverna tyckte däremot att samspelet mellan handledaren och gymnasieläraren inte fungerade tillfredställande när det gällde bedömning, uppföljning och utvärdering av APU: n. Som slutsats anser jag att nyckeln till en fungerande APU är gymnasielärarens engagemang och uppföljning av eleven på arbetsplatsen i nära samarbete med handledaren via ett tydligt bedömningsmaterial. Detta krävs både för att skapa förståelse hos handledarna kring syftet med APU: n och den skolförlagda utbildningen samt vad som egentligen skall bedömas (elevens kunskap/lärande baserat på APU: n och den skolförlagda utbildningens innehåll). En tydligare struktur för hur denna kommunikation ska underlättas anser jag bör ske via en handledarutbildning där man gemensamt hittar verktyg som är anpassade till båda verksamheterna. Nyckelord: Arbetsplatsförlagd utbildning, handledarskap, lärande, bedömning |
Eleverssyn130219.pdf
(772.2Kb)
| Multikronologi och historiemedvetande i historieläroböcker |
|
| Haglund, Herman : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna uppsats söker operationalisera begreppet historiemedvetande. Med syfte att belysa villkor för genererande av historiemedvetande undersöks i två historieböcker för gymnasienivå på vilka sätt multikronologi uppträder. Det syns tydligt av studien att läromedlen inte behandlar historiemedvetande på något nämnvärt multikronologiskt vis, i synnerhet saknas det för historiemedvetande så viktiga framtidsperspektivet. En åtgärd som kan göras för att förbättra villkoren för genererande av historiemedvetande kan vara att mer handlingsinriktat stärka författarkompetensen hos läromedelsförfattare att bygga texter som bättre ger förutsättningar för ett utvecklande av historiemedvetande. |
| Datorn som hjälpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en ... |
|
| Pettersson, Henning : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte. |
Datorn som hjälpmedel.pdf
(479.4Kb)
| Nivåanpassning- Ett sätt att höja motivation till utveckling i ämnet ... |
|
| Åhs, Ted : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this investigation is to see if the pupils them self experience that they get higher motivation to development if the P.E lessons becomes level adjusted with new election of level in every single moment they work with. This investigation was made at Klågerupskolan with a survey among the 8 and 9 graders. The result of the investigation showed that pupils in their teens believed that level adjusted with new election of level in every single moment would lead to an increase of motivation. The investigation also showed that an a clear majority thought they would cope more, have more fun and would try more in the P.E lessons if the lessons became level adjusted. My conclusion is that pupils in their teen believe that they will get higher motivation to development if the P.E lessons became level adjusted but it is important that they get to work level adjusted but the groups have to change every time there is a new moment to work with in the lessons. |
| Swedish abstract: | Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa. |
Nivåanpassning.pdf
(993.9Kb)