Student Essays / Specialpedagogprogrammet (fd Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning)

Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt per...
Axner, Helena; Peterson, Karina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012)	1-year master STUDENT ESSAY

Åtgärdsprogram som verktyg för lärande
Karlsson, Jennie; Erös, Helene : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013)	STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Sammanfattning/Abstract Helene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning. Specialpedagogprogrammet 90hp Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten från PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i årskurs 4 hade försämrats inom läsning och i matematik hade de lägre resultat än andra EU/OECD länder. Detta är alarmerande och måste tas på allvar. Sämre resultat leder på sikt till att fler och fler åtgärdsprogram behöver utfärdas. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen fungerar som redskap för att motverka de negativa utvecklingstrenderna. Syfte: Syftet med vår undersökning var att undersöka åtgärdsprogram som verktyg för lärande. Med hjälp av våra frågeställningar belyste vi åtgärdsprogram ur flera perspektiv. De var blanketternas utformning och innehåll, synen på lärande i åtgärderna och hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i undervisningen. Teoretisk ram: I arbetet utgick vi från två teorier om lärande, kognitiv konstruktivism och social konstruktivism. Vi använde även teori utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning kring åtgärdsprogram och riktlinjer från lagar, läroplaner och allmänna råd bildade en bakgrund. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsprogram och halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare från två kommuner. Resultat med analys: Våra resultat visar att begrepp i åtgärdsprogrammen som styrkor eller organisation, grupp och individ tolkas olika av lärare. Målen är överlag svåra för eleven att uppnå inom en rimlig tid och det är vanligt att målformuleringarna är otydliga. Åtgärderna ligger mycket på individnivå och omfattas mest av färdighetsträning. Föräldrars och elevers delaktighet vid utformningen av åtgärdsprogrammen varierar. I intervjuerna framkommer att lärarna ser elevernas svårigheter som något utöver och utanför den ordinarie undervisningen. Lärarna förlägger åtgärderna under eget arbete i eller utanför klassrummet och ibland till och med innan eller efter skoltid. Konklusion: Formuleringarna av mål och åtgärder varierar beroende på vem som skriver. För att åtgärdsprogram ska fungera som verktyg för lärande måste pedagogerna först förstå begreppen i åtgärdsprogrammen. De måste även ha kunskaper om var eleverna befinner sig i sin utveckling och framförallt vart de är på väg så att mål och åtgärder blir kortsiktiga, konkreta och mätbara. Blanketternas utformning och ordval kan förvilla pedagogerna och bidra till feltolkningar. Detta är ett område som vi inte hittat någon forskning kring. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv drar vi slutsatsen att fler åtgärder bör ligga på gruppnivå där dialogen blir ett viktigt redskap. Implementering: Specialpedagogens roll blir att föra en regelbunden dialog med lärarna ute på skolorna om åtgärdsprogrammens begrepp och vad som ska ingå i programmen. En annan uppgift för specialpedagogen blir att få lärarna att använda sig av gruppen och få arbetet med åtgärdsprogrammen integrerat i den ordinarie undervisningen. Får vi till detta blir åtgärdsprogrammen fungerande verktyg för lärande. Våra resultat stämmer med tidigare forskning kring formuleringen av innehållet i åtgärdsprogrammen. Implikationerna gäller därför både för oss specifikt men även i vidare mening.

exa2013.pdf (403.6Kb)

Varför hoppar elever av skolan och hur skulle de vilja att skolan ser...
Kewenter-Kullberg, Jessica : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	Purpose: The purpose of this investigation is to study the experiences of school made by some students who have dropped out from school and also to study the student’s ideas of how they would like school to be in order to suggest changes in school. Theory: I have studied Uri Bronfenbrenner's theories of human ecology, Ian Hacking's theory of social construction, Marton et al´s theories of learning and and Thomas Ziehe´s desriptions regarding changes of the teacher´s position in school after 1968.. I have also made comparative studies of Joanna Giota´s investigations of connections between student´s motivation and their results in school as well as studies of Kristina Szönyi´s investigation of students´s experiences of inclusion in school. Method: I have used a qualitative method with interviews of students and used an open question “Describe your experiences of school”. To interprete the student´s answers I have used a narrative method and hermeneutic interpretation. Result: My study shows that lack of influence over the education, as well as lack of inclusion and motivation leads to noisy lessons which together with a deficient relation between the teacher and the student, mobbing and student tasks that are not on the student´s level are factors that put together lie to ground when a student decides to drop out from school. The students´s suggestions for improvements in school show that they are both realistic and well aware of what they themselves and the society need when it comes to school environment and theoretical knowledge.
Swedish abstract:	Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där elevintervjuer utförts utifrån öppna frågor som tolkats med hjälp av narrativ metod. Resultat: Undersökningen visar att bristande inflytande, delaktighet och motivation bidrar till stökiga lektioner vilket tillsammans med bristande lärarrelationer, mobbing och uppgifter som inte är individualiserade efter elevens behov samverkar när elever väljer att hoppa av skolan. Elevernas förslag till förbättringar vittnar om både verklighetsanknytning och medvetenhet om vad de själva och samhället behöver när de gäller studiemiljö och ämneskunskaper

1Varforhopparel ... essicakewenterkullberg.pdf (945.3Kb)

Pedagogers syn på kunskapsbedömning i träningsskolan
Cronqvist, Ingela; Tibblin, Eva : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Problemområde: En ny läroplan, Lgrsä11 (Skoverket, 2011a) för grundsärskolans inriktning träningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i träningsskolan för första gången kunskapsbedömas. I samtal med en rektor på en träningsskola väcks vårt intresse eftersom rektorns syn på kunskap och läroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig åt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna i träningsskolan ser på kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stämmer överens med vad läroplanen menar att kunskap är. Vidare syftar den till att undersöka förutsättningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrån läroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fått för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lärande och utveckling genom samspel. Vygotskijs lära bygger på att alla människor har möjlighet att utvecklas och lära sig, med rätt verktyg och i rätt sammanhang. Genom historik och aktuell forskning lyfts begreppstolkning och bedömning fram. Vidare knyts detta till gällande styrdokument och lagar. Metod: Vi har valt att utföra vår undersökning kvalitativt, genom intervjuer. Den är inspirerad av en fenomenologisk ansats och vill fånga essensen av det som informanterna berättar för oss. Resultat med analys: Resultatet visar att pedagogerna i träningsskolan hittar sin syn på kunskap i läroplanens värdegrund och inte i läroplanens kunskapskrav. De menar att kunskap ska vara praktisk och ge eleverna de kunskaper de behöver för att klara sig så bra som möjligt i livet. De upplever att kunskapskraven i läroplanen är för teoretiska, orimliga och irrelevanta för deras elever. Arbetet att kunskapsbedöma försvåras genom att olika begrepp går att tolka på skilda sätt. Pedagogerna efterlyser konkreta verktyg för att kunna bedöma kunskap utifrån läroplanens kunskapskrav. Vi kommer fram till att pedagogernas syn på kunskap inte stämmer överens med den som finns i läroplanen. Dessutom kommer vi fram till att verktyg saknas ”uppifrån” för att göra det möjligt att kunskapsbedöma eleverna. Resultatet visar också att pedagogerna anser att läroplanen ger dem vägledning, bekräftelse och struktur. Konklusion: Slutsatsen vi gör är att den nya läroplanen för träningsskolan inte fungerar fullt ut. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv skulle historia, kultur och sociala sammanhang behöva knytas samman i läroplanens (Skolverket, 2011a) kunskapsdel. Detta innebär att läroplansförfattare och pedagoger gemensamt behöver se över elevernas olika kompetenser och knyta bedömningen till verktyg som är anpassade till eleven. Implementering: Intention med vår studie var att följa den examensförordning som gäller specialpedagogen (SFS 2007:638). Att föra fram ett ämne som behöver granskas på den specialpedagogiska samhällsarenan hamnar i fokus. Det knyts till vetenskapliga rön och beaktar etiska infallsvinklar. Vår studie fungerar som en första utvärdering av den nya läroplanen (Skolverket, 2011a) och behöver följas upp och göras mer omfattande för att kunna generaliseras och utgöra en saklig grund för ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.

examensarbetemuep.pdf (568.6Kb)

Student Essays / Specialpedagogprogrammet (fd Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning)

MUEP

Student Essays / Specialpedagogprogrammet (fd Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning)

Recent Submissions

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Statistics

Discover

Author

Date Issued

Subject Words

RSS Feeds