Med livet på schemat : om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen

DSpace Repository

Med livet på schemat : om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen

Show full item record

Files for download

Hela avhandlingen
Find Full text
Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Med livet på schemat : om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen
Author(s) Löf, Camilla
Date 2011
English abstract
The aim of this thesis is to understand and cast light over how the school subject Life Competence Education (Sw. Livskunskap) is developing in the Swedish school context. In focus of the study is how this school subject is defined and organized by actors (i.e. politicians, national governmental institutes, local governmental authorities, teachers and children in compulsory schools) in the different practices that together constitute the field of school. Of specific interest is how children and childhood is formulated within this specific subject, as well as what possibilities to contribute and participate in the process of defining and organizing Life Competence Education as a school subject. The study is conducted in Malmö, a community where Life Competence Education is part of the local public health strategy. The study draws upon a theoretical framework in which childhood sociology (James & Prout, 1997; Corsaro, 2005) is combined with critical discourse analysis (CDA, Fairclough, 2010). The empirical data has been collected by a variety of methods: such as policy documents at both a national and a local level; interviews with local key persons; as well as an ethnographic fieldwork and video recordings from classroom interaction. This methodological design offers the possibility to analyze Life Competence Education from different perspectives, with a special interest in how childhood is constituted within different formulations of this specific school subject. The analysis shows a national concern for children’s vulnerable positions in the society. At a national level politicians and governmental institutes formulate Life Competence Education as a way for schools to improve children’s health and empower children to act as democratic agents. In local curricula this subject is formulated as a possibility for schools to organize values education and other mandatory cross-disciplinary subjects. Thus, when Life Competence Education is interpreted in the local school practice t is transformed into more of a solution of locally defined social and individual problems. Children’s personal experiences are often at center of attention when problem solving, risking exploiting children’s private relations. As a consequence, the educational setting transforms into a therapeutic setting. The analysis shows that the children, in classroom interaction, demonstrate their agencies opposing the values upheld by the teachers.
Swedish abstract
Skolämnet livskunskap har vuxit fram i svenska skolor under det senaste decenniet, ofta utifrån en ambition att främja hälsa och att konkretisera skolans värdegrundsarbete. Mot bakgrunden att livskunskap inte är obligatoriskt i svensk skola och därför saknar nationella riktlinjer har ämnet i den lokala skolpraktiken kommit att omfattas av en mängd olika arbetssätt och program. Avhandlingens syfte är att förstå och belysa hur skolämnet livskunskap växer fram, definieras och organiseras i skolans kontext. Studien omfattar hur aktörer i de olika praktiker som omfattas av skolans fält (politiker, statliga myndigheter, kommunala tjänstemän, pedagoger och barn) tolkar och organiserar livskunskap som skolämne. Särskild uppmärksamhet riktas mot den syn på barn och barndom som skapas genom organisationen av detta komplexa ämne. Studien har en barndomssociologisk ansats (James & Prout, 1997; Corsaro, 2005), kombinerad med kritisk diskursanalys (Fairclough, 2010). Det empiriska materialet är insamlat med flera olika metoder: som exempelvis policydokument på såväl nationell som lokal nivå; intervjuer med kommunala nyckelpersoner; samt ett etnografiskt fältarbete och videoinspelningar. Studien fokuserar framförallt grundskolor i Malmö, en stad där man satsat särskilt på livskunskap som skolämne som en del av kommunens folkhälsoarbete. Analysen visar bland annat hur ämnet i skolans vardagspraktik snarare utgår ifrån lokalt avgränsade sociala problem, än från de gemensamma värden som framhålls i läroplanen. Sättet att organisera ämnet i klassrummet medför i vissa situationer en förskjutning av lärarens roll, från att vara pedagog till att bli mer terapeutisk. Innehållet i ämnet rör sig ofta på ett för barnen privat plan och barns privata relationer lyfts upp till offentliga samtal i syfte att lösa konflikter. Barnen gör dock i flera fall motstånd mot lärares upplägg och innehåll.
Buy print http://webshop.holmbergs.com/...11630 (print-on-demand service)
Publisher Lärarutbildningen, Malmö högskola
Series/Issue Malmö Studies in Educational Science;59
ISSN 1651-4513
ISBN 978-91-86295-10-3
Pages 219
Language swe (iso)
Subject(s) livskunskap
life competence education
barndomssociologi
kritisk diskursanalys
skola
etnografi
värdegrundsarbete
demokrati
hälsa
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS::Children
Research Subject Categories::INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS::Health and medical services in society
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Social anthropology/ethnography::Ethnography
Handle http://hdl.handle.net/2043/11630 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics