Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Reports /KS K3
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Reports /KS K3
Recent Submissions
-
Design & visuell kommunikation : examensbok 2010 
Malmö University. Faculty of Culture and Society : Malmö University, School of Arts and Communication
Studies in Arts and Communication;5 (2010)REPORT 
English abstract: Published on the occasion of the first graduation from the Design & Visual Communication bachelors degree at Malmö University. The book contains articles on design research by some of Sweden's leading scholars, as well presentations of the individual students and their final projects or portfolios. This book is the students' definition of what Design & Visual Communication means. Swedish abstract: Publiceras i samband med den första utexamineringen från kandidatprogrammet Design & Visuell Kommunikation på Malmö högskola. Boken innehåller artiklar om designforskning såväl som personliga presentationer av programmets studenter och deras examensarbeten eller portfolios. Boken definierar vad Design & Visuell Kommunikation står för i studenternas mening.- Innehållsförteckning: Peter Ullmark Design, forskning och designforskning Ylva Gislén & Åsa Harvard Design som gör skillnad: i skärningsfältet mellan genus och design Staffan Schmidt En skiktad K3-kartografi Maria Hellström Reimer Handlingsutrymmen Åsa Harvard & Christel Brost Design och visuell kommunikation: historien om ett utbildningsprogram Krister Bladh Teori och praktik Afred Gunnarsson Med en fot i verkligheten Studentpresentationer: Anders Algestam Anton Andersson Tina Azad Krister Bladh Fredrik Carlsson Lovisa Carlsson Frida Enebro Anna Goffe Alfred Gunnarsson Johannes Hansen Caroline Jönsson Jessica Larsson Lisa Luckman Amelie Nilsson Elin Nilsson Astrid Sterngren Matilda Svensson Therese Wendt 
examensbok_muep.pdf
(5.885Mb)
-
Houses of Memory Hemer, Oscar; Winkelhorn, Kathrine; Elam, Ingrid; Teer-Tomaselli, Ruth; Rorvik, Peter : Malmö University (2007)
The exhibition 'Houses of Memory', exhibited in Durban (April 2007) and Malmö (Novemner 2007 - March 2008) is the tangible result of the project. Participating artists are: Carlos Capelan, Clifford Charles, Loulou Cherinet, Jan Håfström, Doung Anwar Jahangeer, Langa Magwa, Tova Mozard and Tracey Roseartistic research
REPORT
English abstract: By looking back and reviewing our recent modern past, we may be able to foresee and shape a different future. That has been one of the premises of the project MEMORIES OF MODERNITY. By simultaneously looking back and looking into the future one may detect surprising similarities between two apparently completely different societies like South Africa and Sweden – or, more specifically, the cities of Durban and Malmö. ‘Memory’ and ‘Modernity’ are key concepts in the analysis of our contemporary predicament, in Sweden as in South Africa. Memory invokes the books and albums made for the children of parents dying of AIDS. It invokes literature as reflection and testimony. It invokes the emotion-laden issue of cultural heritage. What do we bring with us to the future? Whose heritage are we preserving, and which values are to prevail? Memory also invokes the modern past, in Sweden closely linked to rapid industrialization and the social democratic model, in South Africa to the dark era of apartheid and its equally rational but racist welfare society. The differences are obvious. But what are the similarities in Sweden's and South Africa's experiences of modernity? These are questions that explicitly or implicitly have informed this experimental project, involving four Swedish and four South African artists and a group of post-graduate students from Malmö University. -
Interactive TV Narratives: Opportunities, Progress and Challenges Ursu, Marian F; Thomas, Maureen; Kegel, Ian C; Williams, Douglas; Lindstedt, Inger; Wright, Terence; Leurdijk, Andra; Zsombori, Vilmos; Sussner, Julia; Myrestam, Ulf; Hall, Nina
Journal article in 4 : Transactions on Multimedia Computing, Communications, and Applications (TOMCAAP) (2008)peer-reviewed 
scientific
ARTICLE
English abstract: This paper is motivated by the question whether television should do more than simply offer interactive services alongside (and separately from) traditional linear programmes, in the context of its dominance being seriously challenged and threatened by interactive forms of screen media entertainment. It suggests: yes. Interactive narrativity, i.e. the ability to interact with (and influence) stories whilst they are being told, represents one clear development-path for interactive television. The capabilities of computing technology are ripe for exploring this new form of storytelling, from creation to commercial distribution. The paper starts with looking at the relationship between narrativity and interactivity in the current context of screen media, and identifies clear signs of interest from certain European public broadcasters in interactive TV narratives. It then presents in detail four recent experimental interactive TV productions in the genres of drama, news, and documentary, developed in collaboration with public broadcasters, which illustrate the potential and richness of this new form of storytelling, but also highlight new technological capabilities necessary for such productions. A number of essential technological requirements are then discussed in more detail in the final part. The paper suggests that the ShapeShifting Media Technology, employed in the implementation of the four productions, has made significant advances both at the technological and the creative ends in supporting the development of interactive TV narrativity, but, however, that further developments are required before being able to answer questions such as “would end users want such a form of screen media entertainment?” and “would it be effective for both end-users and producers?” -
Mätaren kom - vad hände? Intervjustudie om kundernas förväntan på de ... Lindstedt, Inger; Mårdsjö Blume, Karin : Elforsk
Elforsk rapport;76 (2008)REPORT
English abstract: The Swedish Parliament (Riksdagen) has announced that from 1 July 2009 all electricity meters will be read at least once a month. This has resulted in the electricity grid companies having to install new electricity meters that can be read by remote control. The long-term objectives of such a change are that bills will be clearer and easier to interpret, customers will be more aware of their energy consumption and that consumption will gradually be reduced. The replacement of electricity meters has been an important issue for the energy industry – particularly network operators. It not only involves investing in new technology and new routines, but also new opportunities for providing customers with more and better information about their electricity and energy consumption. Important customer-related questions need to be addressed in connection with this technological change-over, such as whether people are interested in this new technology, whether they are interested in energy issues, and whether they are willing to take an active interest in their electricity consumption. In an attempt to answer these questions, we conducted interviews with customers in Alvesta and Gothenburg. In both places we interviewed 7 people, all of whom were selected on the basis of criteria relating to low/high consumption, house/flat dweller, man/woman and age. Each interview lasted approximately 45 minutes. Although the replacement of electricity meters has been a big step for the electricity suppliers, as far as their customers are concerned it seems relatively insignificant. While those interviewed had a vague notion that the meters would be changed, very few knew why. The respondents didn’t have any particular expectations in terms of results either, and there was no difference in expectations between those respondents with new meters or those without. It is worth pointing out that expectations of and advantages with the new meters all relate to the production of more uniform bills. The respondents said that the new system should help to eliminate peaks at certain times of the year, which is often the case with adjustment invoices. It was clear from the interviews that nobody really understood the concept 1kWh and what this meant in terms of electricity consumption. The respondents also said that as they were unable to calculate how much energy an apparatus used, they had difficulties in determining whether it was worth changing to an energy-saving alternative or not. It was also evident that the respondents both admitted their ignorance and distanced themselves from the matter. No social stigma is attached to a lack of knowledge about electricity, energy and other related issues. The respon¬dents also maintained that everyone knows that electricity bills are incomprehensible and that complaining about them is natural. An important factor for successful communication is whether those you want to communicate with, in this case the customers, are motivated and interested in the issue or not. In communication research we talk about a person’s different types of involvement: decision-involvement, for example, is about deciding whether to buy a product or service, while subject-involvement relates to one’s interest and involvement in a particular topic, like the environment or energy. The degree of involvement can therefore determine how successful the communication is and whether it is a question of communication at all. The interviews clearly showed that when it comes to energy, all the respondents have a low degree of subject-involvement. They know very little about the physical measure 1kWh, energy consumption, and experience that they “fall short” when it comes to energy matters. They will also find it difficult to link their total energy consumption with different types of apparatus in the future, because they are unable to apportion their consumption. Even with the new monthly readings, the consumer will still have a lot to work out, interpret and understand. It was also clear from the interviews that the respondents had a relatively low degree of decision-involvement. For example, decisions about the purchase of new household appliances and TV’s are often based on parameters other than energy consumption, such as appearance and performance. If consumers have a greater degree of subject-involvement, there is a greater chance that their decision-involvement will also increase. Making up your mind about products and their energy consumption also means understanding the unit of measure and what it is that consumes energy. Failure to understand this also leads to difficulties in changing one’s consumption patterns, in that no connection is made between the unit of measurement, behaviour patterns and the apparatus used. This naturally leads to complications in the communication context. In communicating with the consumer, this needs to be both understood and taken account of. The energy companies face considerable challenges when it comes to addressing the different levels of consumer understanding. Even though the introduction of the new electricity meters is an important step for the network operators, it is of little significance to their customers. How the energy companies actually use the measurement results will determine whether custommers understand and become involved in their own consumption. In order to improve and increase customer interest and their desire to get involved in energy issues, the energy companies really need to focus on the customer and look at the issues from their perspective. Swedish abstract: Riksdagen har beslutat att den 1 juli 2009 ska alla elmätare i Sverige läsas av minst en gång i månaden. Detta har medfört att elnätbolagen installerat nya fjärravlästa elmätare. Det långsiktiga syftet med bytet är att fakturorna ska bli tydligare, och att kunderna ska bli mer medvetna om sin energiförbrukning och att förbrukningen på sikt ska minska. Bytet av elmätare har varit en stor och viktig fråga för energibranschen, framför allt för elnätbolagen. Det rör sig om investeringar i ny teknik, nya rutiner men också nya möjligheter till fördjupad information till kunderna rörande deras förbrukning av el och energi. Viktiga frågor inför detta teknikskifte rör konsumenterna eftersom bytet sker med hänvisning till dem. Är de intresserade av denna nya teknik, är de intresserade av energifrågorna och är de beredda att engagera sig i sin elförbrukning? För att kunna svara på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med kunder i Alvesta och Göteborg. På båda orterna har vi samtalat med 7 personer valda utifrån vissa kriterier, låg-/högförbrukande, villa/lägenhet, man/kvinna, ålder. I genomsnitt varade intervjuerna 45 minuter. Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. De intervjuade har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte ska ske, men få vet varför. Man har inte heller några stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Det finns inga skillnader i förväntan på de nya mätarna vare sig man har fått den bytt eller inte. Det kan vara värt att notera att de förväntningar man har och fördelar som man ser med de nya mätarna är att de ska ge jämnare fakturor. Intervjupersonerna menar att med det nya systemet ska det inte bli några toppar under året, vilket man ofta fick med avstämningsfakturan. I intervjuerna framgår det med all tydlighet att så gott som samtliga inte förstår begreppet 1 kWh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan inte heller räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi och om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ. Det är också tydligt att man känner sin okunskap och distanserar sig från frågan. Bristen på kunskap om el, energi och därmed relaterade frågor är inte heller någon stigmatiserande okunskap i vårt samhälle. De intervjuade vittnar också om att det är en allmän uppfattning att fakturorna från energiföretagen är obegripliga och att det är helt i sin ordning att klaga på dem. En viktig faktor för framgångsrik kommunikation är huruvida de som man vill kommunicera med, i det här fallet kunderna, är motiverade och intresserade av frågan eller om det är en fråga de tycker är ointressant. Inom kommunikationsforskningen talar man om olika typer av en individs involvering: beslutsinvolvering handlar exempelvis om att besluta sig för att köpa en vara, och ämnesinvolvering handlar om intresse och engagemang för ett område, exempelvis miljö, energi. Graden av involvering kan därför vara avgörande för hur framgångsrik kommunikationen blir och om det över huvud taget blir fråga om kommunikation. I intervjuerna framgår det tydligt att samtliga intervjupersoner har en låg grad av ämnesinvolvering i energifrågan. Man kan för lite om det fysikaliska måttet 1 kWh, energiförbrukning, och upplever också att man ”kommer till korta” när det gäller energifrågor. De kommer även i fortsättningen ha svårt att koppla samman sin totala energiförbrukning med olika apparater eftersom man inte kan fördela förbrukningen på något sätt. Även med den nya månadsavläsningen återstår det mycket för konsumenten att i fortsättningen bryta ner, tolka och förstå. Det är också tydligt av samtalen att de har en relativt låg grad av beslutsinvolvering. Inköp av exempelvis nya vitvaror och TV görs utifrån andra parametrar än energiförbrukning. Utseende och funktioner spelar en helt överskuggande roll vid valet. Om kunderna får en högre grad av ämnesinvolvering är sannolikheten också stor att de kommer att öka sin beslutsinvolvering. För att kunna ta ställning till olika produkter och deras energiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och hur mycket måttenheten är. Om man inte förstår måttenheten och vad den innebär är det inte heller lätt att förstå hur och vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Man ser inte sambandet mellan energimåttet och det egna beteendet och de apparater man använder. Detta innebär en betydande komplikation i kommunikationssituationen. När man vill kommunicera med konsumenterna måste man förstå och ta hänsyn till detta. Det kommer att vara en utmaning för energibolagen att möta kunderna där de kunskapsmässigt befinner sig. Även om införandet av de nya elmätarna är en stor sak för elnätbolagen är det ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. För att öka kundernas intresse och vilja att engagera sig i energifrågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus. -
Mätaren kommer! En studie av informationen kring införandet av elmätare Mårdsjö Blume, Karin; Lindstedt, Inger : Elforsk
Elforsk rapport;75 (2008)REPORT
Swedish abstract: Den 1 juli 2009 ska alla elkunder få månadsavläsning av elmätarna, och med anledning av det installeras individuella elmätare för alla brukare – både privatkunder och företag. Denna händelse skapar ett behov av information till brukarna, kring vad som ska hända, varför det ska hända och vilka förväntningar som finns på brukarna. Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera de informations- och kommunikationsstrategier som el- och energibolagen använt. Det är relationen med privatkunder som står i fokus i denna studie. Metoden har i huvudsak utgjorts av text- och materialanalys, i kombination med en fördjupningsintervju för att studera ett företags hela kommunikationskedja. Materialet har utgjorts av ELAN-företagens informationsmaterial och kampanjer. Det långsiktiga målet med studien är att bidra till en utvecklad förståelse mellan brukare och företag och därigenom bidra till en kunskapsutveckling inom området. Vilka informations- och kommunikationsstrategier har vi då funnit i analysen? Det är främst tre områden som varit i fokus här: valet av genre, valet av retorisk ansats och samspelet mellan text och bild. När det gäller valet av genre är det tydligt att man totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort, ”road shows” med kändisar som dragplåster med mera. Informationsbehovet är stort, och därmed också kreativiteten i valet av genrer och utformningen av olika slags material och kampanjer. Det är emellertid mycket olika hur företagen valt att förhålla sig till detta, och skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller med andra ord företag med eller utan stark lokal förankring. De företag som är väl förankrade på en ort – och då i allmänhet inte så stora – arbetar med brev och direktkontakt. De stora, internationella, bolagen arbetar med många fler kontaktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt. Den retoriska ansatsen handlar om fokus i materialet. Handlar det om att förmedla fakta (logos), att skapa känslor (pathos) eller om att visa sin trovärdighet som företag (ethos)? I korthet kan man säga att företagen arbetar inom samtliga dessa tre fält, och de samverkar. Målen med materialet är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att skapa känslor av trygghet inför bytet – och inför det företag som står som sändare till de olika materialen. Trovärdigheten och tryggheten samspelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig; arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företagen kan skapa kontakt och trovärdighet på annat sätt, så det utskickade materialet blir mer kortfattat och mer inriktat på fakta. Text och bild samverkar – det är ett tydligt resultat. Retoriska medel finns både i texten och i bilden, och det gäller för flertalet företag. Bilder av trygga familjer, av aktiva och positiva företrädare för företagen, samverkar med retoriska frågor, metaforer och definitioner. Läsarna får till exempel veta att ”husen blir mer intelligenta”, att man får ”bättre koll på elförbrukningen” och att ”den bästa energin är den som aldrig förbrukas”. Sammanfattningsvis kan man notera att företagen arbetar brett för att både presentera fakta och försöka skapa en positiv kontakt. Båda dessa faktorer är viktiga i arbetet med att infoga ny teknik i våra hem. Det är en ansats som säkert skulle vara till nytta även i andra sammanhang när ny teknik ska presenteras; det räcker inte med fakta utan sådant som kontakt, trovärdighet och trygghet spelar också stor roll. Ett naturligt nästa steg vore att studera vilka begrepp och grafiska medel som är speciellt uppskattade av olika slags brukare.
Search
Browse
My Account
Statistics
Discover
-
Author
-
Date Issued
-
Subject Words