Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Lärarutbildning: Barndoms- och ungdomsvetenskap by Title
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Lärarutbildning: Barndoms- och ungdomsvetenskap by Title
Now showing items 1-20 of 598
-
1-3 åringars fria lek - ur ett genusperspektiv 
Obradovic, Michella; Nyman, Katarina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY 
Swedish abstract: Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner. Där var vi under fyra dagar. Under denna undersökning kom vi fram till att barn i denna ålder gärna leker med varandra och gärna med gemensamma leksaker. Våra resultat visade även att barnen oftast vistades i det största rummet men även att barnen redan i denna ålder förstår sig på att samspela, turas om med leksaker och att visa en viss hänsyn till varandra. 
1-3 åringars fria lek.pdf
(578.4Kb)
-
1:1 – En dator per elev och lärare : Om pedagogiska synsätt inom 1:1-...
Loman, Niklas; Svensson, Daniel : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet. Frågeställningarna behandlar datoranvändning, elevsyn, kompetensutveckling och digital kompetens. Förutom intervjuer med pedagogerna baseras undersökningen på styrdokument, kommunala IT/IKT-strategier, de aktuella skolornas IT-strategier samt observationer i pedagogernas klasser. Elevdatorn används inom en rad olika områden i skolan. Hur pedagogen väljer att använda datorn i undervisningen skiljer sig mellan det tillfrågade inom ett brett svarsområde. Elevdatorn används i alltifrån den mer traditionella klassrumsundervisningen till ett mer nytänkande lärande. Elevdatorn kan även ha funktionen av ett administrativt verktyg som bidrar till förenkling i den befintliga undervisningen. Avsaknaden av en gemensam syn på vad det innebär att satsa på 1:1 och vad som krävs för att en satsning ska vara framgångsrik är en bidragande orsak till att de undersökta projekten ser så pass olika ut. Att pedagogerna inte får någon större möjlighet till kompetensutveckling utan istället är beroende av sitt eget engagemang är också en bidragande orsak till detta. En gemensam syn finns kring behovet av att utveckla elevernas digitala kompetens i syfte att förbereda dem för en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld.
Examensarbete_igen.pdf
(695.6Kb)
-
Alla lär vi på olika sätt
Ahlberg, Therese; Jönsson, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst. Frågeställningen som vi har utgått ifrån är: Hur ser pedagogerna på sin egen undervisning i relation till elevernas uppfattning om sin lärandestil? För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat åtta elever (fyra flickor och fyra pojkar) och två pedagoger på två olika skolor. Vi har även observerat pedagogerna och eleverna vid språkundervisning med videokamera samt löpande protokoll. Det resultat som vi kommit fram till är att eleverna, som vi intervjuade, tycker om att arbeta praktiskt och vill göra det i större utsträckning. Pedagogerna vill arbeta mer praktiskt då de tror att det gör lärandet mer lustfyllt och givande. Ur ett genusperspektiv ser vi ingen större skillnad på hur eleverna vill ta till sig kunskap samt deras inställning till ämnet svenska.
Alla lär vi på olika sätt.pdf
(289.8Kb)
-
Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag ...
Barjosef, Rebecka : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.
Rebeckas+arbete.doc
(255.4Kb)
-
Ansvar hos förskolebarn
Jetsén, Mia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet. Jag vill genom att fråga förskolepedagoger få reda på hur de upplever att barn visar ansvar och hur de främjar utvecklingen av barns ansvarsförmåga. Metod: Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ undersökning har jag intervjuat åtta förskolepedagoger. Som utgångspunkt för intervjuerna har jag använt mig av fyra frågeställningar. Resultat: Pedagogerna som blivit intervjuade svarar ganska lika på frågorna. Detta trots att de arbetar på förskolor med olika pedagogisk inriktning. De har en vana av att diskutera etiska och moraliska frågor vilket även tas upp på arbetsplatsmöten vid behov. Dessa frågor är också något som man i barngruppen ställs inför varje dag, vare sig man vill eller inte. Pedagogerna ger exempel på hur barn visar ansvar genom att svara i överensstämmelse med vad tidigare forskning om små barn och etik säger. Nämligen att det hos små barn finns ett värde av att vara lyhörd för den andres behov av hjälp, tröst och stöd. Barn är intresserade av att visa omsorg om den andres välbefinnande. Hälften av pedagogerna svarar att de stimulerar barn till ansvar genom att låta barnen vara med och göra saker. Andra hälften svarar att de stimulerar till ansvar genom dagligt prat och diskussioner med barnen. Pedagogerna är överens om att barn gör som man gör och att vuxna påverkar barn genom sitt eget uppförande. Som förskolepedagog är man en förebild för barnen. Förskolemiljöerna i vilka intervjupersonerna arbetar visar på många exempel hur barn kan ta ansvar för sig själva; genom att sköta sin hygien och ta hand om sina tillhörigheter. Rutiner skapar möjlighet att öva på att ta ansvar för miljön genom att plocka undan efter sig inne och ute, duka av när man ätit och ta hand om skräp. Genom att vara delaktiga i bestämmandet av regler, duka inför måltider mm får barnen öva på att ta ansvar för något som påverkar hela barngruppen. Ingen av pedagogerna kunde ge tydliga exempel på att det skulle vara skillnad på flickor och pojkars förmåga att visa ansvar. Diskussion: Pedagogerna visar på ett konsensustänkande när det gäller barns förmåga till ansvar. Alla visste vad de skulle svara vilket tyder på en medvetenhet hos intervjupersonerna. Svaren gav små variationer men ändå goda exempel på hur man i det praktiska förskolearbetet aktivt kan stimulera barn till att utveckla ansvar. Nyckelord: Barn i förskoleålder, Ansvar, Etik, Moral.
Exuppsats-Förskolebarns ansvar.pdf
(5.662Mb)
-
Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns mot...
Nilsson, Johanna; Kruse, Stefan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär. Två förskolor deltog och sammanlagt sex pedagoger intervjuades. Resultat: Pedagogerna på de undersökta förskolorna arbetade medvetet för att stimulera barnens motorik främst genom att i sin verksamhet ha återkommande och planerade rörelsepass. Pedagogernas ambitions- och kunskapsnivå kring barns motorik varierade på de båda förskolorna.
Motorik - förskola.pdf
(342.6Kb)
-
Arbete med språkljudsproblem i förskola och skola
Jönsson, Elin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem. -
Arbetsmetoder i undervisningen
Nykvist, Sofie; Brynjulfsdottir, Fridrikka : Malmö högskola/Centrum för teknikstudier (2010) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av hur två lärare verksamma i årskurs ett och tre på två olika skolor undervisar. Syftet är att undersöka vilka metoder två olika lärare använder sig av för att lära ut kunskap till sina elever och hur de använder sig av sina metoder. Frågeställningarna är följande: Vilka metoder för lärande använder lärarna? Hur använder sig de två lärarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger på erfarenhetslärande, dialogiskt klassrum och learning by doing. Vidare har intervjuer med de berörda lärarna genomförts. Även observation av undervisningen har gjorts för att se vilka arbetssätt lärarna använder. Resultaten och de slutsatser arbetet med uppsatsen har gett är att lärarna arbetar med olika metoder för lärande. De är både medvetna och omedvetna om vilka metoder de använder. De undervisar på ett likartat sätt då de anpassar undervisningen efter vilka klasser och elever de arbetar med.
arbetsmetoderiundervisningen.pdf
(265.3Kb)
-
Aspergers syndrom - en fallstudie
Andersson, Markus; Hallberg, Johan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
aspergers+syndrom+pdf[1].pdf
(759.9Kb)
-
Attityder till matematik hos blivande lärare sett ur ett genusperspek...
Zsolt, Fazekas; Pouraj, Samimi : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
English abstract: En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Genom vårt arbete skall vi försöka komma fram till en vetenskapligt hållbar slutsats. Vi vill ta reda på studenternas attityd till matematik, det vill säga hur de manliga respektive kvinnliga studenterna förhåller sig till matematik. Kan matematik utifrån lärarstudenters utsagor sägas vara ett manligt ämne? Det bakomliggande motivet till vårt arbete är att vi känner att matematiken fortfarande är starkt mansdominerad i vårt land/världen. Det gäller för många yrken som bygger på specialisering inom matematik och det gäller alldeles speciellt bland professionella matematiker i industrin och på universiteten det är ett annat tema och diskussion. Med hjälp av enkätundersökning försöker vi få fram kvinnliga och manliga studenternas ställningstagande, samt deras självuppfattning i frågor gällande matematik sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar, att det överraskande nog utifrån våra förväntningar inte finns några skillnader i attityder till matematik mellan könen på de två undersökta enheterna vid Lärarutbildningen i Malmö, Ej heller finner vi skillnader i deras matematiska självförtroende. Deras utsagor visar inte heller att de ser matematik som ett manligt ämne, trots att föreställningen om att matematik är en manlig domän är vanligt förekommande i samhället. -
Att aktivt arbeta med läsförståelse
Mansell, Martina; Åkerman, Elisabet : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Studien behandlar arbetet med läsförståelse. Syftet är att ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsförståelse. Hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas läsförståelse och om detta även arbetas ämnesövergripande. Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med två lärare som aktivt arbetar med läsförståelse. Det finns olika arbetssätt i undervisningen i läsförståelse och de medverkande lärarna prövar sig fortfarande fram för att erövra ny kunskap, för att stimulera alla elever och gjort sig erfarenheten att samtalet mellan lärare och elev men även elev och elev har stor inverkan.
Examensarbete inskickat MUEP.pdf
(699.1Kb)
-
Att arbeta förebyggande mot mobbning – Pedagoger i år 1-6 berättar om...
Mårtensson, Nicole; Salomonsson, Emma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Vårt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet är uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter någon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, då de är pilotskola för denna metod. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. Vår huvudfråga är: På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har även tre stycken underfrågor som är: Var har pedagogerna hämtat inspiration från? Märker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke på skolornas olika förutsättningar, se någon skillnad i förhållningssätt och metoder? Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat fem pedagoger sammanlagt, två i Malmö och tre i Helsingborg. Resultatet pekar på att mobbning går att förebygga om alla som arbetar på skolan hjälps åt och att gruppsammanhållningen i klassen är otroligt viktig för att mobbning skall kunna förebyggas. Det finns många bra metoder som man kan använda sig av, man får prova sig fram för att se vilket som passar skolan bäst. Två av metoderna vi har stött på är Dan Olweus, som är en erkänd forskare inom ämnet mobbning och SET som står för social och emotionell träning.
Mobbning.pdf
(196.8Kb)
-
Att arbeta med barns läs- och skrivutveckling
Persson, Jenny; Olsson, Sofia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) bachelor
STUDENT ESSAY
-
Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö
Ienn, Emilie; Hedelius, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav. På ena skolan använder de en modell som är inspirerad av Farstamodellen och på den andra skolan samarbetar de med organisationen Friends. Genom intervjuerna har vi fått ta del av personalens tankar och kunnat uppmärksamma bland annat att alla de vi intervjuade har en gemensam syn på mobbning och anser att det ständigt ska bevakas. Trots att skolorna har tydliga likabehandlingsplaner kunde vi se i resultatet att personalen inte har tillräcklig kunskap inom de olika metoderna skolorna använder sig utav för att arbeta mot mobbning. Det framgick också en tydlig bristande kommunikation mellan skolledningen, pedagogerna och elevvårdarna. Dessutom såg vi hur ansvaret för att ta tag i ett mobbningsfall på båda skolorna, ofta sköts vidare till någon annan. -
Att förebygga mobbning i skolan
Sjöstrand, Sarah; Rosqvist, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal. Övergripande har resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen visat att dessa är bra metoder för att förebygga utanförskap och mobbning på skolor, under förutsättningen att de används på ett medvetet och genomtänkt sätt. En slutsats som vi kommit fram till är att lärares förhållningssätt och beteende är den primära faktor som ligger till grund för den gemenskap eller utanförskap som skapas bland elever.
examen_sarahomaria.pdf
(348.4Kb)
-
Att inte vara med i leken
Stjernbecker, Ann-Louise; Tahmasebian, Frida : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap
att inte vara med i leken.pdf
(196.4Kb)
-
Att klättra och gömma sig i träd är kul! -Vad barn vill ha i sin utem...
Karlsson Madelaine, Lundgren Annika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö. Resultatet visar att lärarna är medvetna om vad barn vill och behöver ha i sin utemiljö, men det stoppas många gånger av politiker och EU- normer. I både förskolan och skolan är lärarna medvetna om att en variationsrik utemiljö med träd, buskar och naturliga uterum är den bästa miljön för att tillgodose barns olika behov. Denna undersökning är förankrad i Gardners teori om de multipla intelligenserna och utifrån ett sociokulturellt synsätt. -
Att leka och lära
Pütz, Lina; Jönsson, Monica : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Detta examensarbete har tagit sin utgångpunkt i hur förskoleklassreformen har påverkat leken för sexåringarna, samt hur sexåringarnas lek och lekfulla lärande påverkas av de olika arbetssätten i förskoleklass och åldersintegrerad klass.
Attlekaochlära.pdf
(157.5Kb)
-
Att motverka stereotypa könsmönster – jämställdhetsarbete i förskolan
Melin, Simon : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster. Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön. För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden. I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem. Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt. Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll. -
Att möta tvåspråkiga barn i svensk försköla och förskoleklass
Peric, Vera; Akhter, Shaista : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Att möta tvåspråkiga barn i svensk förskola och förskoleklass.Syfte med dett examensarbete är att få kunskap om vad tvåspråkighet är för något och om hur pedagogerna i förskolan och förskoleklassen stimulerar språkutveckling.
Veras och Shaistas examensarbete.pdf
(559.4Kb)
Now showing items 1-20 of 598