Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 98
| Elevers förståelse för några geografiska begrepp |
|
| Brettmar, Lina; Svensson, Gertrud : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vårt syfte är att undersöka elevers förståelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna når förståelsen. Dessa begrepp är väder, årstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen är att eleverna upplever vädret beroende av årstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor är att begreppen nämns i kursplanens uppnåendemål för skolår fem och därför ska vara kända för elever och lärare. För att få svar på vår frågeställning behövs ett underlag för bearbetning. Detta får vi genom att intervjua elever i skolår sex och dela ut enkät till lärare samt att granska aktuell skollitteratur. Resultatat visas i kategoriseringsschema för varje begrepp med fyra nivåer som ger en uppfattning om elevernas förståelse för respektive begrepp. Utifrån resultatet har vi kommit fram till slutsatsen att eleverna har kännedom om och viss uppfattning om delar av begreppens innebörd. |
eleversforstaelse.pdf
(560.4Kb)
| Miljöundervisning, finns den? |
|
| Andersson, Sara; Arends, Jessica : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Our purpose with this work is to get knowledge about what environment is according to pupils and teachers and to get knowledge of how we can see environment in the education. In order to find that out we have been working with the legal framework, course plans and literature that concern environment. The study is based on a questionnaire with following interviews in two third-grade classes at two different schools; both pupils and teachers participated. The questionnaire results are presented in a table and extracts from the interviews are published in the paper. We also want to investigate how the formal framework is followed in the two schools. The results show that the pupils have a very vague perception of what environment is and less than 40 % of the asked pupils feel that they have had environmental education in school on some occasion. The results also show the difference between the two schools concerning environmental education and what they consider to be environment. |
| Swedish abstract: | Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i vad miljö är enligt elever och lärare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda på detta har vi utgått från styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras på enkätundersökningar med påföljande intervjuer i två klasser i år 3 på två skolor, där både elever och lärare deltagit. Enkätresultatet redovisas i lättöverskådliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill också undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de två undersökta skolorna. Resultatet visar att eleverna har en väldigt vag uppfattning om vad miljö är och mindre än 40 % av de tillfrågade eleverna anser att de har haft miljöundervisning i skolan vid något tillfälle. Resultatet visar även på skillnader mellan de två skolorna när det gäller miljöundervisning och vad de anser att miljö är. |
Exarbete Sara & Jessica.pdf
(460.3Kb)
| En bergstopp i Tibet, natur eller kulturlandskap? |
|
| Nilsson, Nicklas; Persson, Annelie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | A mountain hill in Tibet, nature- or culture scenery? |
| Swedish abstract: | Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna. Flertalet av eleverna känner inte till styrdokumenten och anser att det är endast för allmänbildningens skull de går i skolan. |
begreppiskolan[1].pdf
(260.5Kb)
| Undervisning i och om hembygden |
|
| mårtensson, Karna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hur ämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämne samt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning och litteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och i närmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat på metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökning att undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist. En del av mitt arbete har därför handlat om att färdigställa den bifogade idékatalogen Kävlinge i skolan, en användarvänlig tipssamling lämplig att använda inför och under ett eventuellt arbete om och i Kävlinge. |
Mårtensson.pdf
(2.182Mb)
| Attityd eller Utbildning? |
|
| Carlgren, Helena; Nilsson, Catarina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka skolgeografins innehåll, pedagogers inställning till geografiämnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgått från litteratur kring ämnets historia, nya och äldre kurs- och läroplaner samt forskning kring ämnet. I undersökningen har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger från sex olika skolor, och utgår från en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. När vi genomfört våra litterära studier samt vår undersökning, visade det sig att våra resultat stämde ganska väl överrens med tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar slutligen att geografiundervisningen i skolan ser likartad ut oavsett om pedagogerna har geografiutbildning eller inte. Det som ligger till grund för undervisningen är övervägande pedagogens inställning och den lokala skolkulturen. |
Attitydellerutbildning.pdf
(197.9Kb)
| Elever diskuterar geografi- Students discuss geography |
|
| Blennskog, Karin; Liljedahl, Ulrika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterär text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick läsa en skönlitterär text och därefter ställdes en öppen fråga för att få igång gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in på band och analyserades. För att få en bild av elevernas uppfattningar om att lära genom en skönlitterär text, samt vad de ansåg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i gruppdiskussionerna. Detta synliggjordes också vid analysen av bandupptagningen då eleverna i diskussionerna delade med sig av sina egna erfarenheter kopplade till texten. |
examensarbete[2].doc
(169.4Kb)
| "Allting ligger inte still" - en undersökning kring hur några elever ... |
|
| Hansson, Sara; Lindblom, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This is a casestudy concerning some pupils in grade 5 expressing their opinions about nature catastrophies. |
| Swedish abstract: | En studie kring hur några elever i åk 5 uttrycker sig kring naturkatastrofer. |
Hansson_Lindblom 3 1 .pdf
(328.0Kb)
| Geografi börjar med Skåne i 3:an - av tradition! |
|
| Henriksson, Jenny; Kylén, Malin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff. |
Henriksson&Kylen.pdf
(667.5Kb)
| Förskolebarns förståelse för begreppen väder och årstider |
|
| Johansson, Una : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Pre-school Children's Comprehension of the Concepts of Weather and Seasons |
| Swedish abstract: | Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd. Denna förståelse bygger på barnens erfarenheter, såväl direkta som indirekta. Genom den praktiska verksamheten har barnen även tillägnat sig en typ av handlingskompetens som visar sig i deras förmåga att klä sig efter väderleken. Lärarna i förskolan anser att begreppen är viktiga. Den undervisning som sker handlar främst om att ge barnen upplevelser av väder och årstider. |
Johansson_Una.doc
(389.6Kb)
| Spiralen, en temalekplats |
|
| Pils, Linn : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö |
spiralen_en_temalekplats.pdf
(482.2Kb)
| Modernitet eller primitivitet - en jämförande analys av läroböcker i ... |
|
| Bergvall Jonsson, Linda : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Människors världsuppfattning formas bland annat av grundskolans läroböcker. Många gånger är beskrivningarna av länder och kulturer schablonmässiga. Syftet med denna studie är att analysera hur geografiska läroböcker riktade till år 4-6, framställer USA respektive Afrika. Vilka aspekter lyfts fram när det handlar om befolkning, bebyggelse och ekonomi? Vilka skillnader syns i språk och ordval samt vilka kulturella normer och värderingar speglas i framställningarna av USA och Afrika. Jag har analyserat tre geografiska läroböcker med utgångspunkt i diskurs- och kulturanalys. Tidigare forskning visar att bilden av Afrika och västvärlden bygger på kolonialismens ideologi. Denna analys påvisar att diskurserna Afrika och USA lever kvar. USA skildras utifrån ett storstadsperspektiv där effektiviteten är stor. Afrika skildras utifrån dess motsats, landsbygden, där människorna lever ett primitivt liv med många svårigheter som fattigdom och svält. Risken finns att främlingsfientlighet och fördomsfulla schablonbilder formas när barn i skolan läser om världens länder. |
BergvallJonsson.doc
(267.2Kb)
| En undersökning om lärares och elevers tankar kring kunskapsutvecklin... |
|
| Hilario, Anna; Stjärnfeldt, Malin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt. En av de fyra lärarna vi intervjuat arbetar inte lika ämnesintegrerat som de övriga lärarna. Vår slutsats är att eleverna i år 5 säger sig se sin utveckling i geografiämnet lättare, om läraren arbetar ämnesintegrerat. Vi tror dock att läraren måste vara tydlig i upplägget av den ämnesintegrerade undervisningen. När det gäller eleverna i år 9 drar vi slutsatsen att anledningen till att de inte tycker att de utvecklas i geografiämnet, är på grund av att de inte tycker att ämnet är så synligt i deras undervisning. Vi har kommit fram till att eleverna önskar arbeta med roligt och varierat material i undervisningen, samt att både elever och lärare vill arbeta så mångsidigt och varierat som möjligt, för att se helheten och inte bara delarna i geografiämnet. |
Exjobbet.pdf
(279.7Kb)
| Utvecklingssamtal - Ett invecklat samtal? |
|
| Rhodin, Anna-Karin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade. |
Exarbete-final3.pdf
(150.1Kb)
| Teknik och Genus |
|
| Feliniak, Viktor; Larsson, Jenny : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | ----- |
| Swedish abstract: | Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik. Har de kanske en känsla av att det är ett ämne som de inte har någon nytta av? Vi vill också undersöka hur könssammansättningen i en grupp påverkar arbete och resultat. Vår uppfattning är att flickor lägger mer energi på att dekorera medan pojkarna lägger mer tid på funktionen. ”Teknik finns överallt där det finns människor”, skriver Sjöberg (1997 s. 6). Alltså borde folk vara mer intresserade av att vilja lära sig mer om ämnet, eftersom det är mer eller mindre tvunget att ha åtminstone lite grundläggande teknisk kompetens för att klara sig bättre i vårt samhälle. Ett samhälle som är under ständig teknisk utveckling. Vi tror att det är positivt att introducera teknik som ett eget ämne redan i de lägre åren. När elever i grundskolans senare år får höra talas om teknikämnet, kan det uppfattas som komplicerat och svårt. Teknikämnet i skolan läses ibland under ett enda år, istället för att vara en naturlig del av de andra ämnena. Det tror vi skapar en rädsla för att välja teknik igen i senare studier. Teknik är ett underbart ämne som man utan vidare kan integrera i alla andra ämnen utan att egentligen behöva anstränga sig. Låt säga att eleverna under en matematiklektion ska konstruera ett föremål, för att sedan byta det med en klasskamrat. Efter bytet av konstruktionen, kommer eleverna att göra olika uträkningar av area och omkrets av föremålet. Under denna matematiklektion har vi lyckats få in en hel del teknik, kanske utan att vara medvetna om det. Just så här tror vi att det fungerar med teknikämnet ute på många skolor. Man arbetar med teknik, men som en del av exempelvis NO- eller SO-ämnena, vilket då medför att man inte medvetet arbetar efter målen i läroplanen för ämnet teknik. Teknikämnet har funnits med som skolämne redan i läroplanen Lgr 80, men då var det starkt kopplat till de naturvetenskapliga ämnena. Från och med 1994 års läroplan Lpo 94, kom teknik att bli ett obligatoriskt skolämne redan från förskoleklassen, med en egen kursplan, egna mål och egna betygskriterier. Teknik är ett ämne precis som alla andra obligatoriska ämnen och nog så viktigt (Ginner & Mattsson 1996). När detta står så klart skrivet i våra läroplaner, undrar man varför ämnet verkar komma i skymundan på många skolor. |
Teknik och Genus.pdf
(117.9Kb)
| Geografi - kunskapens bro |
|
| Andersson, Anne-Marie; Andersson, Mats : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld. |
kunskapensbro.pdf
(350.8Kb)
| Hur bedömning kan främja elevers lärande |
|
| Aschan, Sofie; Senli Elagöz, Nuray : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med det här examensarbetet är att beskriva hur lärarens bedömning kan påverka elevers lärande positivt samt att undersöka vilka bedömningsformer lärare använder sig av. Med vårt examensarbete vill vi utöka vår kunskap om bedömning och beskriva vilka konsekvenser olika syften med bedömning kan få för eleven. Vårt mål är inte att generalisera, utan att ge en bild av vilka uppfattningar som kan finnas hos lärare. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare i år 4-6 och det är deras utsagor samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Formativ bedömning, dvs. att bedöma i processen istället för att göra en summerande bedömning, kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på elevens lärande. Vi har kommit fram till att de bedömningsformer lärarna i vår undersökning använder sig av är relativt traditionella. Formativ bedömning förekommer, men skulle enligt vår mening kunna tillämpas i större utsträckning än vad det gör. |
Examensarbete[2].pdf
(203.2Kb)
| Leder miljöundervisning till hållbar utveckling? |
|
| Hedström, Erik : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim of this study has been to find out how teachers reflects upon their view of knowledge in their environmental education and how that specific viev influence their teaching. In my exams I´ ve been using qualitative intervjues that shows how the teachers reflects upon their view of knowledge including observations to find out how the impact is upon the students in the classroom. In my results the reader can discover that a majority of the teachers works with a environmental education that is normative. In my conclusion I find out, among other things,that the schools need more teachers that are educated in geography to provide the students a view of knowledge that is based upon actions. |
| Swedish abstract: | Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn påverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där lärarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lärarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lärare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hållbar utveckling. |
miljoundervisning.pdf
(327.0Kb)
| HIV och AIDS - vad kan elever i skolår 5 och 6? |
|
| Persson, Helena; Nilsson, Petra : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte. |
Nilsson_Persson1.pdf
(187.2Kb)
| "Det är ju inte jag som skriver, jag bara trycker - datorns roll i el... |
|
| Eriksson, Jimmy : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning användningen av datorn i undervisningen leder till att elever får kunskap inom ämnet geografi, vilka kunskaper i så fall förvärvas samt i vilken utsträckning dessa kunskaper kvarstår. Undersökningen består i att 3 elever på en skola i Malmö får arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av ämnet geografi. Eleverna får besvara en enkät med frågor som är kopplade till dataprogrammet under tre tillfällen. En observation görs av varje elev vid användning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med två specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvärvade kunskaper i ämnet geografi genom användningen av programmet. Dessa är fakta-, förståelse- men även förtrogenhetskunskaper. De förvärvade kunskaperna kvarstannar även till viss del hos eleverna. |
Examensarbetet.pdf
(816.8Kb)
| Vad anser elever och lärare om att byta från undervisning utomhus til... |
|
| Dahl, Maria; Engdahl, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Examensarbetet undersöker barn och lärares syn på skolformsbytet från ”I Ur och Skur”-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig på kvalitativa intervjuer med 10 barn i två åldersgrupper, tidigare ”I Ur och Skur”-pedagoger samt nuvarande lärare i den kommunala skolan. Undersökningen består av reflektioner från barn och vuxna vad gäller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i fråga om kunskaper, koncentrationsförmåga och inställningar till utomhusvistelse. Resultaten visar skillnader mellan ”I Ur och Skur”- och traditionella lärarnas syn på de tidigare utomhusundervisade barnens kunskaper. Nuvarande lärarna har svårt att se positiva effekter av utomhusundervisningen exempelvis den enligt tidigare undersökningar bättre koncentrationsförmågan. Intervjuerna visar att de tidigare utomhusbarnen har likvärdiga kunskaper som sina nya klasskamrater i allmänna ämnen. Enligt de äldre eleverna och flertalet lärare har de tidigare utomhusbarnen bättre kunskaper om naturen. |
dahl och engdahl[1].pdf
(232.4Kb)
Now showing items 1-20 of 98