Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| How is the Holocaust described in three different |
|
| José, Monteza Castillo : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp |
| Historiemedvetande i det mångkulturella klassrummet - den narrativa h... |
|
| Petersén, Tommie; Tiljander, Anna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The work is a study about how seven secondaryschoolteachers in Skåne interprets and works with the history awarenessconception. Through the emphasis on history awareness in the overall purpose of the syllabus Lgr 2011 we found it interesting to study teachers procedure immersing the students history awareness. Teachers, the syllabus and textbooks provides a Eurocentric picture of the history which leads us to the question which concernes how the teachers can work with expanding and immersing the history awareness amongs all student in the multicultural classroom. When students with a non european historyculture doesn’t get their history visible in school there is a risk that there history awareness doesn’t develop and immerse. With this study we wish to ask the question if narrative history may be a method to develop the history awareness amongs all students. We came to the conclusion that all teachers was aware with the conception history awareness but we found differences in the way they interpreted and worked with it. All teachers were positive to the narrative method but they found it uncertain in what way it could expand the history awareness in general and history awareness amongs student with another historyculture specific. |
| Swedish abstract: | Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever. Vi har kommit fram till att alla lärare kände till begreppet historiemedvetande men tolkade och arbetade med det på olika vis. Den narrativa metoden ställde sig alla lärare positiva till men de fann det i mångt och mycket oklart hur den kunde utveckla historiemedvetandet generellt och historiemedvetandet hos elever med annan historiekultur specifikt. |
| IT- och ITKs pedagogiska plats i historieundervisningen |
|
| Jesper, Iber : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat. Resultatet visar på olika erfarenheter och tankar kring IT och genus i undervisningen där olika perspektiv kring möjligheterna av IT-pedagogiken samt genusstrukturer presenteras. Nya möjligheter som presenteras är referenspunkter till nytt material samt potentialen att väcka elevernas motivation och utveckla deras erfarenheter. Även en problematisk kommunikation mellan pedagoger och elever uppvisas som följd detta av mitt resultat. Resultatet kring genusperspektivet i klassrummet samt IT-pedagogiken uppvisar även en situation där sociala och kulturella konstruktioner skapar en komplex bild mellan flickor och pojkar. Slutsatsen, är att det krävs en förändring kring de sociala konstruktionerna som finns mellan pojkar och flickor och en bättre kommunikation samt initiativtagande bland pedagoger som kan skapa en befogad plats för IT-pedagogik i undervisningen. |
ITochITKsplatsiundervisningen.pdf
(505.4Kb)
| Elevinflytande i klassrummet |
|
| Strand, Emma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande. Gemensamt för samtliga lärare är dock att införandet av Lgr11 och dess centrala innehåll har försvårat arbetet med elevinflytande. Eleverna upplever att de har väldigt lite att säga till om i sin vardag i skolan, något som i viss mån styrks av lärarintervjuerna då de poängterar att elevinflytandet främst finns vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, inte i planeringsstadiet av undervisningen. |
Emma Strand examensarbete.pdf
(873.7Kb)
| Interkulturell pedagogik i det mångkulturella klassrummet/Intercultur... |
|
| Abu Hawash, Nada; Alva, Liz Kimberly : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. I teoretiska utgångspunkterna tas pedagogiska teorier upp, interkulturellt lärande samt pedagogiska läromedel. Resultatet visade brister på elevers svenska språkkunskaper som bidrog till hinder i elevers lärande. Dessutom framgick det från intervjuer att lärarna har för lite hjälp från ledning och ordinarie skolmaterial i sin undervisning. Vi kom fram till att rollspel kan fungera som en metod i konflikthantering. |