Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Lärarutbildning: Historievetenskap och lärande by Title
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Lärarutbildning: Historievetenskap och lärande by Title
Now showing items 1-20 of 150
-
ADHD och inkludering 
Nilsson, Helena : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) STUDENT ESSAY 
Swedish abstract: Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens. Informanterna tänker rätt snarlikt kring inkludering – att eleverna med ADHD ska vara inne i vanliga klasser på sina villkor och känna gemenskap och tillhörighet i den stora gruppen. De ska vara med i den vanliga undervisningen så mycket det bara är möjligt. Mina informanter är noga med att ha struktur och tydlighet i sin undervisning och att hela tiden anpassa lärandesituationer och sociala situationer efter eleven med ADHD så att han/hon ska lyckas. Informanterna tyckte det var en självklarhet att elever med ADHD ska inkluderas i den vanliga undervisningen med det stöd och uppmuntran han/hon kan tänkas behöva av vuxna i sin närhet. Skolformerna för elever med diagnosen ADHD har varierat under åren sedan diagnosen kom. Förr gick de flesta av dessa elever i särskilda undervisningsgrupper, specialklasser eller obsklasser där de skulle få särskilt stöd för att uppnå lärandemålen. Idag är pendeln mer att skolan ska inkludera dessa elever i den vanliga klassen och individanpassa undervisningen för att dessa elever ska uppnå lärandemålen och vara en del av en helhet. Särskilda undervisningsgrupper är mer och mer på väg att försvinna helt. -
Aldrig mer! Att undervisa om folkmord i grundskolans tidigare år
Nilsson, Emilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) STUDENT ESSAY
English abstract: This paper aims to show how schools can benefit from teaching about the 1900s genocide in learning about the school's values. With reference to the history didactic theories and an examination of the national curriculum this paper intends to help develop students' historical consciousness and a greater care to their surroundings and a desire to fight for a democratic society. Swedish abstract: Arbetets syfte är att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lärandet om skolans värdegrund. Med hänvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och läroplaner ämnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hänsyn till sin omvärld och en önskan att kämpa för det demokratiska samhället. 
folkmord i grundskolan.pdf
(251.8Kb)
-
Analys av förekomsten av diskriminerande strukturer i läromedel och k...
Larsson, Stefan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) STUDENT ESSAY
English abstract: This paper discuss the presence of ethnic discrimination in newly produced textbooks made for history education. Earlier research on the subject argues that modern schools and educational institutes need to highlight the issue in order to create a non-discriminating education. There is a need to incorporate theories like "Critical race theory" into the curriculums of existing teacher educations. Swedish abstract: Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen. Vid analysen av kursplanen så står det också att finna formuleringar som måste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen på nyanserade perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen för detta arbete så menar jag att lärarstudenter måste kunna tillgodogöra sig och exponeras för diverse olika begrepp och teoribildningar som rör frågor som etnicitet, strukturell rasism, mångkulturalism, och socialkonstruktivism för att på så sätt kunna bedriva en icke-diskriminerande undervisning.
Stefan Larsson exarbete.pdf
(1.467Mb)
-
Användningen av samtal i historieundervisningen
Green, Anna; Pehrsson, Kajsa : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
English abstract: The use of conversations in history lectures. Swedish abstract: Vi har valt att skriva om lärares syn på samtal i klassrummet, och hur samtalet kan användas som en metod i undervisningen. Vi tar även upp varför lärarna använder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom våra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lärarna har och varför de väljer att bedriva sin undervisning så som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och använder oss av dem när vi analyserar resultaten vi fått fram genom våra intervjuer. Det vi kan se är att lärarna vi har intervjuat har en varierande syn på samtal vilket påverkas av faktorer som tid, gruppsammansättningar och kunskapssyn. Vi har också sett kopplingar mellan lärares kunskapssyn och användandet av samtal.
Samtal+i+historieundervisningen[1].pdf
(231.2Kb)
-
Attityder till IT bland historielärare på gymnasiet
Niclas, Bjuväng : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
English abstract: This paper investigates attitudes towards IT amongst highschool historyteacher. By conducting interviews and a quantitative investigation with 103 participants I found that a large part of the participants uses IT in their teaching. A large part of the participants also answered that they would like to participate in a shorter education to learn how to use IT in their teachings. The conclusion is that a lot of the historyteachers are using IT in their teaching, but want more education in the IT-area. The use of IT was also focused on e-mail communication and searching after information on Internet. Swedish abstract: Denna uppsats behandlar hur gymnasielärare i historia ser på IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lärare använder IT i sin undervisning, hur ofta de använder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. Tillgången till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansåg att det fanns fördelar med att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lärare använder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom området. Användandet var dessutom fokuserat på att kommunicera med hjälp av e-post och söka efter information med hjälp av Internet.
lut_uppsats_final.pdf
(619.0Kb)
-
Attityder till IT i historieundervisningen
Zajdel, Nicklas : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
English abstract: The purpose of this paper is to show teachers and students attitudes towards using information technology in the studies of history in a specific context and how we can use IT to learn better. The paper will give a better understanding about information technology and learning. A history teacher has been interviewed to give a deeper understanding of the answers given in a connecting broader survey study. The use of IT which increased learning was the possibility to information searches and communication on the internet. The survey shows that students are very positive to using IT in their studies but also that there is a flaw in the criticism of the sources. Another detail that was enlightened by this survey was that the teachers’ knowledge of IT has to be improved. Swedish abstract: Mitt syfte är att visa elevers och lärares attityder till att använda IT i historieundervisningen utifrån undersökningens kontext och att se på vilka sätt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att påverka lärandet. Uppsatsen kommer därav att bidra till ytterligare förståelse och kunskap kring IT och lärande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielärare för att få en djupare förståelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkäter. Den av elevernas användning av IT som mest tillför lärandet något anser jag utifrån undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lättare sköta kommunikation mellan andra elever och lärare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna är mycket positiva till att använda IT i undervisningen men visar också brister i elevernas medvetenhet kring källkritik. En viktigt detalj i som har uppkommit i mitt arbete i att besvara frågeställningen var att lärarnas IT kunskaper måste förbättras. -
Att undervisa i historia utifrån skönlitteratur - ett fältarbete
Bergenholtz, Lene : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) STUDENT ESSAY
English abstract: I have in this study worked whit two seventh grade classes. The purpose of this study has been to examine if teaching with the complement of fiction novel has given the pupils in one of the classes better conditions to write an essay than in the other class. The assignment ended the course “Egypt -5000 years ago”. I’ve also created a survey to find out if there were any differences between the classes that worked with creative writing, and the class that didn’t do it. The conclusion of my work is that the differences between the two classes did not come out as big as I expected. The reason to the small difference in skills between the classes may lay in the dual thinking operation, in which the genetic such as the genealogic perspective comes through the pupils in forming a dependent historical perception. This kind of thinking creates an active conversation where the pupils obtain the prospective to analyse and reflect with other pupils and teachers about the text that they had been reading. This kind of thinking agrees with the views of Mary Ingemanssons study on younger children. Conversations of this kind did not occur in my lessons. Another important observation which I noticed in my study was that when using fiction in history teaching, the pupils tended to present timeless fantasy stories or list of facts. Swedish abstract: Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fältarbete i två sjundeklasser få kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsättningar att skriva en essä än i den andra klassen. Essäuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning på arbetsområdet ”Egypten för 5000 år” sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkät undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. När det gäller enkäten och essäuppgiften i de båda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nämnvärt från varandra vilket jag hade förväntat mig. Anledningen till att det inte förekom några skillnader anser jag ligger i att för att eleverna ska kunna genomföra den dubbla tankeoperation, i vilken de genetiska och genealogiska perspektiven kommer fram i elevernas historiemedvetande, krävs det aktiva samtal. Dessa ger eleverna möjlighet att analysera och reflektera i klassrummet med andra elever och lärare omkring texter som eleverna läser. Detta stämmer överens med Mary Ingemanssons studie av yngre barn. Dessa samtal ingick inte i min undervisning. En viktig iakttagelse som däremot gjordes i min undersökning var att med skönlitteratur i historieundervisningen tenderar eleverna till att framföra tidlösa fantasiberättelser eller faktalistor.
Examens arbete.pdf
(321.7Kb)
-
Att uppleva historia
Nilsson, Linda; Rogova, Mentore : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
English abstract: The aim of this paper is to examine the methods and thoughts that teachers in museums are inspired of. We also want to find out to what extent teachers are using the museums and the museum pedagogic in their teaching of history. The aim is also to investigate the purpose of visiting a museum in their teaching of history together with the children. We will do this by handing our questionaires to teachers but also by interviewing a museum pedagog and by visiting a museum. Through our investigation we have come to the conclusion that only a few teachers have attended the museums and used the museum pedagogic as a complement in their teaching of history the last year. Both teachers at school and teachers in the museums stress the value of experience and the authentic. This paper including the investigation is written by Linda Nilsson and Mentore Rogova. Keywords: Museum, museum pedagogic, awareness of our history, experience, authentic. Swedish abstract: Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrån. Vi kommer också att belysa i vilken utsträckning lärare i grundskolans tidigare år använder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet är också att ta reda på de huvudsakliga anledningarna till att lärare besöker museer i sin undervisning. Vår undersökning består av enkäter som delats ut till lärare, intervju med en museipedagog och ett besök på ett museum. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte är särskilt många lärare som det senaste året använt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning. Dock betonar både lärare och personal inom museet värdet av upplevelser och autenticitet. Denna uppsats inklusive undersökning är utarbetad av Linda Nilsson och Mentore Rogova. Nyckelord: Museum, museipedagogik, historiemedvetande, upplevelse, autenticitet.
LindaMentore2version[1][1].pdf
(277.5Kb)
LindaMentore2version[1][1].pdf
(277.5Kb)
-
Berättande som arbetsmetod och förhållningssätt i historieundervisnin...
Jusufovic, Sanela : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2006) STUDENT ESSAY
English abstract: The main purpose of this research was to compare five history teachers usage of narration in their history lessons. The result points at difficulties in defining narration as an active method in teaching history. Swedish abstract: Syftet med denna undersökning var att jämföra hur fem historielärare använder sig av berättelser i sin undervisning. För att uppnå syftet användes observationer och efterföljande intervjuer. De frågor som jag ställde mig blev deducerade från teorier som berör berättande och historiemedvetande, men lite utrymme tar även en egen problematisering av variabler som ålder, kön och erfarenhet, d v s huruvida dessa faktorer kan ha någon påverkan på hur lärarna berättar. Resultaten pekar på svårigheter att definiera begreppet ”berättande” och nästan alla lärare har en egen uppfattning om vad historiskt berättandet är.
examensarb mah.pdf
(158.6Kb)
-
Bilden som ett didaktiskt redskap i historieundervisningen
Anneli, Åkesson; Carina, Jacobsson (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer. Det visar också att eleverna får inlevelse i historien genom bilder. En källkritisk medvetenhet finns hos de fyra intervjupersonerna dock arbetar några mer ingående med källkritik av bilder. Det är på den här punkten större skillnader mellan de olika skolorna framträder.
pdf- jacobsson.carina.åkesson.anneli.pdf
(338.1Kb)
-
Bjuv en bevarad skatt
Nilsson, Emma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag. Min tanke är att genom lokalhistorien börja skapa en historiemedvetenhet hos eleverna. Få dem att förstå att det som har hänt förr har en mer eller mindre påverkan på oss och att det vi gör nu påverkar framtiden. Kopplar läraren då lokalhistorien med makrohistorien får de en djupare och bredare kunskap. De får alltså kunskaper om hur makro och mikrohistorien hör ihop och kan lättare förstå att de stora förändringarna i världen haft en påverkan på det lilla samhället som de bor i. Därför har jag gjort ett utvecklingsarbete där min analys är en temaplanering. Tanken med detta utvecklingsarbete är att jag skall kunna lämna över det till skolorna i Bjuv och det ska vara färdigt för att börja arbetas med. För att kunna göra detta utvecklingsarbete har jag intervjuat Olle Lundgren på gruvmuseet och Bo Wernberg på föreningen Gamla Bjuf, för att ta reda på vad de har att erbjuda en klass som kommer på besök. Jag har även varit på biblioteket i Bjuv för att låna böcker som handlar om Bjuvs historia. Genom dessa böcker har jag sedan sökt efter Bjuvs lokalhistoria som jag sedan har kontrat mot svenska och världens historia. Jag kommer när jag är färdig med arbetet lämna det till Bjuvs skolor och hoppas de får nytta av min planering. För jag hoppas på förändringar och att lärarna tar tag mer i historien speciellt den som är runt eleverna som är dem så nära. Historien är ett viktigt ämne, för den skapar goda medborgare och stärker elevernas identitet.
nilsson.emma.examensarbete.pdf
(874.3Kb)
-
Blogg om historia - bloggen som redskap för kommunikation kring histo...
Magnusson, Josefin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) STUDENT ESSAY
English abstract: The aim of this thesis is to develop a blog which can function as a tool for communication about history. The blog’s target group is students in age 12 to 15. The intention is that the blog should stimulate an interest in history and history awareness among its readers. The thesis is based on a quantitative survey about the interest in history and blogs in the target group. The result of the thesis consists of a blog named “Historiabloggen”. It turned out that the form of the blog could, in theory, endorse a stimulated interest in history and history awareness. The reason for this is mainly the strong capability of the blog to start in the present. This is partly due to the fact that the blog can be updated several times a day, and therefore be anchored in present day events; and partly due to the communication the blog enables, which makes it possible to start in the reader and his or hers questions and thoughts. Swedish abstract: Syftet med detta examensarbete är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens målgrupp är elever på grundskolans senare år och intentionen med bloggen är att den ska stimulera ett intresse av historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkätundersökning kring målgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet är en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ”Historiabloggen”. Det visar sig att bloggens form i teorin kan främja ett intresse av historia samt ett historiemedvetande. Främst på grund av dess möjlighet att alltid utgå från nuet, dels genom att den kan uppdateras löpande och därmed hålla en stark förankring i dagsaktuella händelser och skeenden och dels eftersom den kan utgå från läsarens egna frågor och funderingar till historien genom dess kommunikativa möjligheter.
Examensarbete J.M.pdf
(454.7Kb)
-
Den historiska romanen som didaktiskt verktyg
Ljungdahl, Åse; Wallin, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner. Det är den historiska romanens kompletterade roll vi behandlar, då vi kommit fram till att den litterära framställningen är värdefull för att levandegöra historien, men den kan inte ensam skapa en helhetsbild av det förflutna. Det är först när eleverna kan koppla sin läsning till ett faktabaserat stoff, oftast tillhandahållet av läroboken, som ett eftersträvansvärt resultat kan nås.
historiskaromaner.pdf
(363.1Kb)
-
Den svenska syndafloden En komparativ studie av svensk och polsk läro...
Mellblom, Klaudia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Denna studie har i avsikt att undersöka och jämföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida läromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framställningarna av denna historia och försöker att ta reda på vad de kan bero på. Undersökningen bygger på en komparativ textanalys och jag granskar innehållet i tre polska och tre svenska läroböcker med hjälp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna främst hos Klas-Göran Karlsson, samt sådana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det både finns skillnader och likheter i framställningen av den historia som presenteras i de två ländernas respektive läromedel. Den största skillnaden ligger i mängden av stoff som de polska läroböckerna kan lägga fram på grund av sitt omfång, till skillnad från de komprimerade svenska läroböckerna. Den gemensamma dåtida historien består främst av konflikter av olika slag och deras påverkan på den historiska utvecklingen får mycket olika konsekvenser för de två länderna. Det som blir Sveriges framgång, blir under samma period Polens undergång. Detta är troligen anledningen till att de polska läroböckerna behandlar problematiken grundligare och anknyter till begrepp som finns djupt inrotade i det polska kulturarvet; som den svenska Syndafloden. För Sveriges del hade konflikterna med Polen inte lika stor påverkan på den historiska utvecklingen och beskrivs troligtvis därför mycket sparsamt. Slutligen bör de historiska framställningarna i böckerna motsvara de förväntningar som läroplanerna i historia ställer på dem. Mitt arbete visar att texternas utformning till stor del följer givna riktlinjer och att själva riktlinjerna är ganska snarlika i de två av mig undersökta länderna. Dock med vissa undantag. Undersökningen analyserar presentationen av stoffet, inte bara länderna emellan men även bland det egna landets läroböcker, och även där finns det likheter och skillnader i hur historien presenteras för eleverna. Både polska och svenska läroböcker följer sin specifika struktur för att lägga upp stoffet, vilket presenteras i arbetet. -
Det är en annan historia...
Jacobs, Anders; Bettini, Carl Alberto : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
English abstract: The purpose has to see how Middle East history is presented in educational literature. We have also tried to find out to what extent teachers integrate student´s own ethnical historical background in into their teaching. Our results are: 1. The literature used in history education does not say much about Middle East history. 2. Students want to learn more about the history of the U.S. 3. Teachers do try to make use of the ethnical background of the students Swedish abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund -
Diskurs i läromedel
Albertsson, Björn : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
English abstract: Abstract This is an examination of discursive change in textbooks. The purpose of the examination is to find out how the text in history textbooks has changed during the last decades. Question at issue: How has the discourse surrounding the description of socialism changed in history textbooks? The theoretical basis for this essay is collected partially from Staffan Selanders Lärobokskunskap (1988) and partially from Norman Faircloughs critical discourse analysis. The method is founded upon Selanders ideas of what to investigate in a textbook analysis. What is examined is therefore the three areas selection, style and explanations. These three areas are analyzed on the basis of Faircloughs dimensions; text and discursive practice. The corpus is constituted of one old textbook and two new textbooks. The research findings are that changes have taken place in all the three areas selection, style and explanations. Significant structural changes have been made and the way of historical description has changed in many respects. Swedish abstract: Abstract Detta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna. Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar. Dessa tre områden analyseras utifrån Faircloughs dimensioner; text och diskursiv praktik. Materialet som undersökts är ett äldre läromedel och två nyare. Undersökningens resultat är att förändringar har skett på alla de tre områdena urval, stil och förklaringar. Betydande omstruktureringar har gjorts av texterna och sättet att framställa historien på har förändrats i flera avseenden.
Diskurs i läromedel.pdf
(275.4Kb)
-
Egna betygskriterier & ämnesmål
Ahlfors, Annika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.
Egnabetygskriterier
(162.5Kb)
-
Elevers uppfattning om den fysiska miljön på sin skola
Dahlman, Fanny : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) STUDENT ESSAY
Fannydahlman exarbete.pdf
(436.2Kb)
-
Elevinflytande i klassrummet
Strand, Emma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande. Gemensamt för samtliga lärare är dock att införandet av Lgr11 och dess centrala innehåll har försvårat arbetet med elevinflytande. Eleverna upplever att de har väldigt lite att säga till om i sin vardag i skolan, något som i viss mån styrks av lärarintervjuerna då de poängterar att elevinflytandet främst finns vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, inte i planeringsstadiet av undervisningen.
Emma Strand examensarbete.pdf
(873.7Kb)
-
Elevmotivation utifrån ett historielärarperspektiv (Motivation of stu...
Persson, Peter : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) STUDENT ESSAY
English abstract: The purpose of this interview study is to examine, by scientific method, how motivation should be created from the perspective of professional working teacher’s of history, and how this creating stands in relation to motivation theories. Seven teachers divided into two nine-year compulsory schools and one upper secondary school have been interviewed. The answers from the interviews have been adapted separately and then analysed from motivation theories. The result show that the teachers consider that the primary factors for creating motivation of students is the qualities that the role of a teacher has. These qualities are to being a good storyteller, being absorbed in the matter, have good subject knowledge and a power to touch students mind. Students in this age find oneself in different maturity level, which expressed as important factor for the possibilities and for methods used when creating motivation of students. No homogeneous answer was given for the question if the subject of history has unique factors for motivation. It was mention by one teacher that a strong interesting for war and armed conflicts could occur in some individuals; in the most cases these were boys. The teacher when teaching in history could use this, by using similar events from the history and by expanding these to a history relation. Swedish abstract: Syftet med denna intervjustudie är att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrån yrkesverksamma historielärares perspektiv, samt hur detta skapande förhåller sig till motivationsteorier. Sju lärare fördelat på två grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån motivationsteorier. Resultatet visar att lärarna ser egenskaperna i rollen som lärare vara den primära faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa är att vara en god berättare, engagerad, ha goda ämneskunskaper och ha förmåga att kunna beröra elever. Elever i denna ålder befinner sig på en rad olika mognadsnivåer, vilket uttrycktes som betydande för möjligheter och användande av metod, i skapandet av elevmotivation. I frågan om ämnet historia har några unika motivationsfaktorer, så kan inget enhetligt svar påvisas. Det nämndes av en lärare att det hos vissa individer, oftast pojkar, förekommer ett starkt intresse för krig och väpnade konflikter. Detta skulle kunna användas av läraren i historieundervisningen genom att utgår från liknande händelser och utvidga dessa till historiska samband.
Microsoft Word - Final Examensarbete.pdf
(209.1Kb)
Now showing items 1-20 of 150