Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Pojkars och flickors motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa i å... |
|
| Zettersköld, Jennie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this study was to use a quantitative method to examine which ones are boys and girls in grades 5 and 6 motivators in physical education. The questions are: what are the boys, and girls 'motivational factors, if the content of physical education motivates students and if sports leisure affect students' views on the physical education? The study was conducted at a school in a small community in southern Sweden. To interpret the results, a gender theory were used to see the differences between boys and girls as well as a motivation theory were used to categorize students' motivation factors. In order to achieve the purpose and issues, I used a survey method that was answered by students in grades 5 and 6. The results of the study where 114 students including 60 boys and 54 girls participated, showed that the greatest motivating factor for both boys and girls to participate in physical education was that it is fun, then comes moving and then comes grades and learning. Grades are more important for boys than for girls, while learning is more important for girls than for boys. The boys believe that the fun factor is much more important than that they think of moving, while the girls, thinks that these two factors has equal importance. The content that students consider to be the most fun and motivating is the ballgames for both sexes, training and exercise for boys and gymnastics for the girls. Those who are not active in their leisure time in any sport, has more scattered motivators than those who are active. The view of the subject as a whole was very positive both by boys and girls whether they were active in their leisure time or not. |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6. Resultatet av studien där 114 elever varav 60 pojkar och 54 flickor deltog visar att den största motivationsfaktorn för både pojkar och flickor till att delta i idrottsundervisningen var att det är roligt, därefter kommer rörelse och sedan kommer betyg och lärande. Betyg är viktigare för pojkarna än för flickorna, medan lärande är viktigare för flickorna än för pojkarna. Pojkarna anser att faktorn roligt är avsevärt viktigare än att de får röra på sig medan flickorna har dessa två faktorer som ungefär lika viktiga. Innehåll som eleverna anser vara roligt och mest motiverande är bollspel för båda könen, träning och motion för pojkarna och gymnastik och redskap för flickorna. De som inte är aktiva på fritiden i någon idrott har mer spridda motivationsfaktorer än de som är aktiva. Synen på ämnet i helhet var väldigt positivt både hos pojkar och hos flickor oavsett om man var fritidsaktiv eller inte. |
Examensarbete .pdf
(936.4Kb)
| Elevers uppfattning om vad friluftsliv är i ämnet idrott och hälsa |
|
| Wilson Snecker, Sofie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this study is to examine students´ view of friluftsliv in middle school and high school at various schools in Sweden. The research questions are: What is friluftsliv for the students? What is the content of students´ outdoor day’s activities in school? How is students´ notion of the curriculum for friluftsliv in physical education and health? Are students of any outdoor compound? Have students participating in any outdoor compound a different view of what the outdoor life is in comparison to those who are not in a hiking club? In the study two different theories are used. The first theory makes use of Bourdieu's sociological concept of habitus. Habitus is a concept, addressed in commonly terms as learning or socialization. Our movements, our vocabulary, choice of clothing or food and partners and what we do in our spare time happens unconsciously of what we can experience as possible and appropriate. The second theory makes use of Sandell´s model of adaption styles (Sandell, 2000). Sandell three adaption styles are: the dominant style, nature exists but there is no strong understanding of it. It creates nature and the environment. The active style, go to where there are free environment and nature. On the Earth environment is available. The passive style, we care about the environment and nature. Nature reserves are built so mankind can take care of nature. The empirical data are quantitative and consists of collected questionnaires at five schools in Stockholm, Gothenburg and Helsingborg. The results show that students' view of friluftsliv is to be in the nature. The students' outdoor day’s activities are applied as hiking in the woods, running and playing sports. According to the students, it is rarely or sometimes as physical education and health lessons are planned for friluftsliv. There are many students not involved in any outdoor club but many are active in their leisure time. One conclusion can be made; students have knowledge of what friluftsliv is. It can be mentioned that students´ activities in physical education and health under outdoor days is included as an aim in the syllabus of LGR11. |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande. Den andra teorin som används är anpassningsstilarna enligt Sandells modell (Sandell, 2000). Sandells tre anpassningsstilar är: den dominanta stilen, naturen finns men det existerar ingen stark förståelse för den. Skapar natur och miljö. Den aktiva stilen, åker dit där det finns fri miljö och natur. På jorden finns naturen tillgänglig. Den passiva stilen, vi värnar om miljön och naturen. Naturreservat byggs för att man ska ta vara på naturen. Det empiriska materialet är kvantitativt och består av insamlade enkäter på totalt fem skolor i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Resultaten visar att elevernas uppfattning om friluftsliv är att vara i naturen. På elevernas friluftsdagar är det vandra i skogen, springa och idrotta som gäller. Enligt eleverna är det sällan eller ibland som idrottstimmarna ägnas åt friluftsliv. Det är många elever som inte är med i någon friluftsförening men är aktiva på fritiden. En slutsats som kan dras är att eleverna har kunskap om vad friluftsliv är. Det som nämns som aktiviteter i ämnet idrott och hälsa på friluftsdagarna tas även upp i läroplanen LGR11. |
| Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och läroplanen 2011? |
|
| Jonsson, Philip : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning Philip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11” Malmö högskola: Lärarutbildningen Uppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas. Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan. Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så som de ville leva den. Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund. |
Examensarbete Pierre pdf.pdf
(696.9Kb)
| Idrottlärarens roll i att motivera elever |
|
| Åkesson, Robin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Motivation is a word well known to the world of education, a word which is important in the areas of sports and health. Pupils 'attitudes to physical education are essential, not only for students' education, but also in latter life. The PE teacher is a support and a person who stimulates students to a good attitude towards the subject. The purpose of this survey was to see what role the teacher has when it comes to motivating their students in physical education. Furthermore, I wanted to see what experiences the teacher has, and what methods they use to motivate their students. I used a qualitative research method in the form of interviews. I interviewed six PE teachers where two of them worked in low and middle school and four in secondary school. The informants were four men and two women of different ages and with varied experience in the teaching profession. The results showed that the teacher plays a big role in motivating their students. Through communication, involvement and being supportive the teacher helps their students to develop an interest in physical activity and a joyful experience of movement in general, which can serve as a foundation for a life in which physical activity and health is in focus. Less motivated students often have a lower self-esteem. The teacher can support these students by helping them succeed in exercises and by giving them positive feedback. It is important that the lessons are varied, have different options and levels so that all pupils have the opportunity to experience success. This provides the students with an opportunity to discover activities that they find interesting and enjoyable. Methods to motivate their students are through credit, encouragement, feedback and enthusiasm. Motivated and interested students in physical education are the foundation for lifelong learning. |
| Swedish abstract: | Motivation är ett ord som är välbekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för elevernas skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till ämnet finns idrottsläraren. Syftet med arbetet var att se vilken roll läraren har när det gäller att motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa. Vidare ville jag se vilka erfarenheter läraren har, och vilka metoder som finns för att motivera sina elever. Jag använde mig av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare där två stycken jobbar på låg- och mellanstadiet och fyra stycken på högstadiet och gymnasiet. Informanterna var fyra män och två kvinnor i olika åldrar och med varierad erfarenhet av läraryrket. Resultatet visade att läraren spelar en stor roll när det gäller att motivera sina elever. Genom kommunikation, engagemang och stöd hjälper läraren sina elever att utveckla intresse för fysisk aktivitet och en rörelseglädje, vilket kan vara grunden till ett liv där fysisk aktivitet och hälsa är i fokus. Omotiverade elever har ofta en dålig självkänsla. Läraren kan bidra till bättre självkänsla genom att ge positiv feedback till eleverna och samtidigt få dessa elever att lyckas med uppgiften. Viktigt är att undervisningen har olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. Då får eleverna möjlighet att hitta en aktivitet som de tycker är intressant och roligt. Metoder för att motivera sina elever är genom beröm, uppmuntran, feedback och entusiasm. Motiverade och intresserade elever i ämnet idrott och hälsa är grunden till ett livslångt lärande. |
| Lust att lära - Nytänkande pedagogik för en stimulerande idrottsunder... |
|
| Alfastorp, Linda; Prahl, Rebecka : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Impending thesis aims to examine how a joyful learning in physical education can be created in school. In the beginning of our research, we wanted to highlight a problem, as we believe that today's physical education is designed for a controlled teaching model. Our research question is: What pedagogical link exsists between PBL and parkour that contribute to a joyful learning and can be useful in the school's physical education? The study consists of qualitative observations and interviews with parkour practitioners and teachers with experience of PBL. Our study is reliable since we have taken into account the ethical aspects while informants have given us similar answers. The studie can not be regarded as generally applicable as it is only done on a small scale. The result of the collected empirical data was analyzed and discussed based on neuro-didactic research. This study shows that there is a correlation between PBL, parkour and neuro-didactics that can be useful for creating a joyful learning. The relationship has resulted in a number of useful key concepts: creativity, problem solving, social interaction, intrinsic motivation, and emotion. Our study illustrates that these key concepts can be usfull in teaching to achive a stimulating and positive learning environment. |
| Swedish abstract: | Förestående examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat Lärande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lärande. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrottsundervisning är utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgått ifrån frågeställningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lära och kan vara användbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lärare med erfarenhet av PBL. Vår studie är tillförlitlig då vi har tagit hänsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvärdiga svar. Studien kan dock inte betraktas som allmängiltig då den endast utförts i liten skala. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån den neurodidaktiska forskningen. Studien visar att det finns samband mellan PBL, parkour och neurodidaktik som kan vara användbara för att skapa ett lustfyllt lärande. Sambanden har resulterat i ett antal användbara nyckelbegrepp: kreativitet, problemlösning, social interaktion, inre motivation och emotion. Samtliga begrepp kan nyttjas i undersvisningen för att bidra till en utvecklande och positiv lärandemiljö. |