Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 68
| Känsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att använda för att praktisk... |
|
| Andersson, Annika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna. |
examensarbete.pdf
(411.3Kb)
| Styrketräningens effekter och användande i kursen Idrott och hälsa A |
|
| Paulsen, Anders : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The goal of my essay was to investigate the effect of weight training and examine how physical educators use weight training in their instruction. To gain knowledge about the effects of weight training a literature study was made. The literature study viewed weight training from a psychological, a physiological and a community perspective. A survey was made and handed out to the instructors who teach Idrott och hälsa A in public senior high schools in Helsingborg. The results of weight training are increased strength, increased fat-free bodyweight, increased physical functionality and decreased back - joint pain. The number of hours the instructors in the survey used for weight training varied from half an hour to twenty hours. A majority of the instructors thought that the possibility to achive goals in the the curriculum with weight training was substantial. Most of the instructors considered the students to have substantial knowledge theoretically but a less amount of practical knowledge. If we want to live quality lives with strength and flexibility we should practice some kind of weight training on a regular basis. Though there are large individual differences between the instructors in how much time they use for weight training in their teaching, the amount of knowledge a student gains will depend upon the instructor, and their respective planned curriculum. Keywords: Weight training, effects |
| Swedish abstract: | Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning. För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen. Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm. Antal timmar lärarna i undersökningen ägnade åt styrketräning i undervisningen varierade från lärare till lärare från en halvtimme upp till tjugo timmar. Majoriteten av lärarna tyckte att möjligheterna att nå mål i kursplanen med styrketräning var stora. Det flesta lärarna ansåg att eleverna hade stora kunskaper i styrketräning teoretiskt men varken stora eller små kunskaper praktiskt efter avslutad kurs. För att vi människor ska kunna leva ett optimalt liv med stor styrka och rörlighet genom hela livet så bör vi praktisera styrketräning i någon form. Eftersom det råder så stora individuella skillnader mellan lärarna vad gäller tid de ägnar åt styrketräning så kommer eleverna att få en olika stor utbildning i styrketräning beroende på vilken lärare de har. Sökord: Styrketräning, effekter |
exjobbklart.doc
(1.352Mb)
| Friluftsliv i skolan |
|
| Gustavsson, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var: · På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994). · Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? · Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att när lärarna själva ska definiera begreppet friluftsliv framkom mer likartade svar. Samtliga lärare ansåg att begreppet friluftsliv står för natur, skog och mark. Men när sedan lärarna skulle beskriva hur de tolkar begreppet friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa blev det mycket skilda svar. Vissa ansåg att friluftsliv betonades i kursplanen för att det är ett viktigt moment, medan andra inte hade läst kursplanen och då inte kunde tolka det som står angivet om friluftsliv. Forskning visar att antalet friluftsdagar per läsår varierar stort från skola till skola (Svenning, 2001 och Backman, 2004 b). Dock var det rätt så lika till antal i denna undersökning, förutom en skola som inte hade några friluftsdagar alls. Det som var anmärkningsvärt var innehållet vid de s.k. friluftsdagarna. Friluftsdagarna på de undersökta skolorna innehåller allt möjligt, som t.ex. cykel- och friidrottstävlingar. Dock förekommer just friluftsliv mycket sparsamt på friluftsdagarna. På frågan om möjligheter och hinder ser flertalet av lärarna många hinder för att kunna bedriva friluftsliv i skolan. Det framkom att de två största hindren för att bedriva friluftsliv är tid och pengar. Trots att just friluftsliv förekommer så sällan på de undersökta skolorna anser lärarna att friluftsliv ska finnas med i framtidens skola. Resultatet visar att om det inte finns med i kursplanen är lärarna rädda att friluftsdagarna kommer att försvinna helt. Min tolkning är att lärarna är rädda för att idrotts- och aktivitetsdagarna kommer att försvinna. Resultatet av min undersökning visar att det inte enbart är friluftsliv som bedrivs på friluftsdagarna utan ofta aktiviteter knutna till idrott och prestation. |
c-uppsats.doc
(147.9Kb)
| Motion – och föreningsaktiviteter bland barn i årskurs 5 – 6 på tre s... |
|
| Lindström, Stefan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Sporting activity among grade 5 – 6 students in three Malmoe schools. |
| Swedish abstract: | För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan. Min utgångspunkt i examensarbetet är att undersöka om bakomliggande faktorer som boendemiljö, etnicitet och klass kan påverka barns motion- och föreningsaktiviteter. Problemformuleringen som jag har ställt är följande: Min problemformulering i den här undersökningen är att jämföra två skolor i Malmö, nämligen Nydalaskolan med Sundsbroskolan/Ängslättskolan som har fler idrottstimmar/vecka i skolan. Nydalaskolan har två idrottstimmar per vecka. Sundsbroskolan och Ängslättskolan är med i Bunkefloprojektet, det innebär att de varje dag har minst 45 minuter fysisk aktivitet. Är de sistnämnda eleverna mer fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med dem som har ett mindre antal idrottstimmar/vecka, och vad beror det på i så fall? Mitt resultat från undersökningen visar att 55,4 % av eleverna från Nydalaskolan är aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 74 tillfrågade elever på Nydalaskolan svarade 51,4 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna på skolan är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna idrotterna på enkäten till exempel kampsport och friidrott. Den tredje populäraste idrottsaktiviteten hos eleverna är ridning. Jämför man skolorna finner man att Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är betydligt aktivare inom föreningslivet än vad Nydalaskolans elever är, samma sak gäller också när det gäller elevernas motionsvanor på fritiden. Detta stämmer väl överens med den hypotes som jag ställt. |
kopia stefan 1.pdf
(121.0Kb)
| Ledarskap och motivation– En studie av elittränares strategier |
|
| Isberg, Mattias; Lindblad, Johan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation. Inom barnidrotten poängterar samtliga tränare att det är viktigt för motivationen att alla får vara med, och att fokus skall vara på lek och skoj. I övrigt är trygghet och uppmuntran faktorer som framförs som viktiga. Även att arbeta mot en gemensam kultur och gruppkänsla anses som betydelsefulla faktorer för motivation. |
| Om omklädningsrummens betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa |
|
| Mårtenson, Anna; Nilsson, Maarit : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ”Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa”? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation. |
examensarbete+vt+2006[1].pdf
(355.8Kb)
| Är frukostvanor kopplat till idrottsvanor? - En jämförande studie på ... |
|
| Larsson, Johan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim of this study was to compare the breakfast habits among high school students enrolled in a sports class with those of students attending a non-sports class. The sample group of the study was selected from students in grade nine in a community in the south of Sweden. In total 81 students participated, of which 24 were boys and 20 were girls from the sports classes and 9 were boys and 28 were girls from the non-sports classes, in total 33 boys and 48 girls. The data relevant for the study was collected by questionnaires which at one single time were handed out, answered and handed back by the students. The questionnaire included questions regarding the students’ daily pattern, social attendence, exercise- and diet habits and breakfast habits. The result of the questionnaire showed that the majority of the students in the study had breakfast regardless if they were enrolled in a sports class or not. From those students who did not have breakfast the majority were enrolled in the non-sports class. The result also showed that the boys had breakfast more often than the girls and that the majority of those who did not have breakfast were girls. There were no statistical significance between the students’ sleeping habits and their breakfast habits, however, most of the students who did not have breakfast considered themselves to be evening persons. The conclusion of this study is that there were some tendencies that students enrolled in sports class had breakfast more often than the students in the non-sports class and that it mainly was the girls who skipped their breakfast. |
| Swedish abstract: | Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor. Det fanns tendenser mot att de elever som åt frukost hade social närvaro i hemmet på morgonen dock visade resultatet ingen signifikans mellan de elever som åt, respektive inte åt frukost. Av de elever som inte åt frukost hade en femtedel ätit frukost om skolan serverat det. |
exarb.pdf
(177.7Kb)
| Läsk - flytande kalorier / Soft drinks - liquid calories |
|
| Palmgren, Josefin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The pros and cons debate on the issue to what effect sugar has on our health, is widely spread today. During recent years liquid sugar has been identified as a major cause to the increasing health problems. The purpose of this thesis is to examine young peoples habits regarding consumption of soft drinks and to find out their motives and preferences for ordinary soft drinks respectively light soft drinks. It is also of interest to search for any variation in habits between the sexes. The survey, which included all students (221) at three 0-9 schools, was conducted by means of questionnaires in an opinion poll with the over all intention to describe young peoples consumption of soft drinks. The research shows that most young people drink soft drinks 1-3 times a week and that boys significantly drink a larger amount of soft drinks than girls do.The result also show that it is more popular to drink ordinary soft drinks than to drink light soft drinks. |
| Swedish abstract: | Bakgrund Idag diskuteras det mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande de ökande hälsoproblemen i samhället. På senare tid har det flytande sockret lyfts fram som en av de stora bovarna i dramat och forskning visar på att läsk bestående oberoende av vanligt socker eller artificiellt socker, kan påverka hälsan negativt. Syfte Syftet med undersökningen var att granska ungdomars läskkonsumtion samt att ta reda på deras motiv till varför de föredrar att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Det är även av intresse att undersöka eventuella könsskillnader. Metod Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning med intention att beskriva ungdomars läskkonsumtion. Valet av undersökningsmetod syftade till att ge bredd åt undersökningen. Undersökningen gjordes på tre stycken 0-9 skolor i Vellinge kommun. Undersökningen var en totalundersökning på årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Sammanlagt medverkade 221 elever i undersökningen. Resultat Genom undersökningen framgår det att de flesta, d.v.s. 163 stycken (73,8 %) av de medverkande eleverna dricker läsk 1-3 gånger per vecka. Resultaten visar även att pojkar har en statistiskt säkerställd benägenhet att dricka mer läsk än flickor. Vid valet av vanlig läsk respektive lightläsk är vanlig läsk populärast då 162 av de medverkande eleverna föredrar att dricka vanlig läsk medan endast 56 elever föredrar att dricka lightläsk. Slutsats Ungdomarna tycks vara belysta kring de aspekter som media berört gällande sockrets och sötningsmedlenas tänkbara effekter på hälsan, men saknar kunskap kring de faktiska bevis som finns. Därför är det viktigt att både föräldrar och skola figurerar som förebilder och visar var man står gällande hälsofrågor. Detta för att på sikt kunna få bukt med dagens ökande ohälsa bland barn och ungdomar. Dagens barn och ungdomar behöver både undervisning i och redskap till att utveckla en hållbar hälsosam livsstil. |
LÄSK3-klar.pdf
(124.8Kb)
| Barns upplevelse av skolidrotten - en jämförande studie mellan barn m... |
|
| Olsson, Sussi : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar. Avslutningsvis behandlar enkäten frågor om barnens fritidsaktiviteter. Resultaten visade att barnen oavsett kroppsvikt generellt sett mådde bra av alla aktiviteter medan procenttalet för de normalviktiga sjönk när de besvarade hur de mådde inför skolidrotten. Resultatet visade även att barnen överlag tyckte om att idrotta på fritiden, skillnaden mellan normalviktiga, överviktiga och barn med fetma var väldigt liten. Slutsatsen av resultatet var att överviktiga och barn med fetma inte upplevde skolidrotten mer negativt än normalviktiga barn. |
Barns upplevelse av skolidrotten.pdf
(474.5Kb)
| Alkoholens kortsiktiga inverkningar på idrottsprestationen |
|
| Paulsson, Johan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim of this paper was to study how alcohol directly effects the athletic performance. A group of five healthy, trained men in their mid twenties performed three different tests on two seperate occasion. Ten hours before the second round of test, the group consumed alcohol and reached an average BAL of 1,2. The tests messured rated V02-max, explosive and isometric strength of the skeletal muscle in the participants right leg. The researchgroup was to small for making generalizations but the results showed a tendensy of acute alcohol intake having a negative influence on athletic perfomance. Previous research has showed that alcohol has numerous effects on several different biological processes. Some of these effects may impair on athletic performance, but how much is still unknown. |
| Swedish abstract: | Syftet var att undersöka hur alkohol påverkar den fysiska prestationen cirka 10 timmar efter alkoholintag (”dagen efter”). Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvensen och den skattade maximala syreupptagningsförmågan vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den subjektiva ansträngningen vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den explosiva styrkan i benmuskulaturen vid ett enbenslängdhopp? Hur påverkas den maximala isometriska styrkan i knästräckarmuskulaturen? Metod Fem män genomförde vid två olika tillfällen, tre olika tester. Submaximal syreupptagningstest på cykel, enbenslängdhopp och ett isometriskt styrketest för knästräckarmuskulaturen i en biodexmaskin. Inför det första tillfället fick försökspersonerna instruktioner om att komma utvilade och inför det andra hade de10 tim innan uppnått ca 1,2 promille alkohol. Vid cykeltestet registrerades arbetspulsen och maximal syreupptagningsförmågan skattades. Även försökspersonernas subjektiva ansträngning i ben och andning mättes. I enbenslängdhoppet mättes maximal hopplängd och i biodexmaskinen mättes maximal isometrisk styrka. Resultat Hjärtfrekvensen i cykeltestet ökade dag ett från 138 ± 5,9 slag/min till 142 ± 6,7 slag/min dag två. Den beräknade maximala syreupptagningsförmågan sänktes från 3,7 ± 0,7 liter/min till 3,5 ± 0,5 liter/min dag två. |
Examensarbete.doc
(594.9Kb)
| Förutsättningar för ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9 |
|
| Bičevski, Linda; Bičevski, Mikaela : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose with our investigation was to investigate the conditions of the subject physical education in a district of Malmö. We decided to do the investigation at six junior high schools in the district. Five of six schools participated in our investigation. We interviewed one assistant principal, one teacher of physical education and two students (one girl and one boy) that were 15 years old from each school. In our result we came to the conclusion that most of the assistant principals thought that physical education was an important subject. A predominant number of schools in the district had educated physical education teachers and they liked their job. The total amount of students the physical educational teachers taught varied. One of the physical education teachers taught over 200 students while the other teachers taught about 300 students, in round figures there was a difference of 100 students. The size of the gymnasiums varied and three of the physical education teachers thought that the conditions for outdoor teaching in the immediate surroundings were limited and more green areas were needed. Seven of the students thought that their schoolyard was good, adequate or okay. The time the students received in physical education varied a lot, from 75 minutes to 120 minutes a week. The schools arranged two to five outdoor events a year. Our conclusion is that the conditions for the subject physical education in the district of Malmö were very different. There are a lot of differences for example the total number of students that the physical education teacher teaches, the education of the teachers, amount of outdoor events, the size of the gymnasium and the number of hours the students has in physical education. |
| Swedish abstract: | Syftet med vår undersökning var att undersöka förutsättningarna för ämnet idrott och hälsa i en stadsdel i Malmö. Vi valde att göra en totalundersökning på sex skolor med årskurs 7-9 i stadsdelen. Fem av sex skolor deltog i vår undersökning. Vi intervjuade en skolledare, en idrottslärare och två elever (en flicka och en pojke) som var 15 år på varje skola. I vårt resultat kom vi fram till att de flesta skolledarna tyckte att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. Ett övervägande antal av skolorna i stadsdelen hade utbildade idrottslärare och dem trivdes med sitt yrke. Det totala elevantalet som idrottslärarna undervisade varierade. En av idrottslärarna undervisade över 200 elever, medan den andra idrottsläraren undervisade cirka 300 elever, och detta var ungefär 100 elevers skillnad. Idrottshallarnas storlek varierade och tre av idrottslärarna ansåg att förutsättningarna för utomhusundervisningen i närområdet var begränsade och att fler gröna ytor behövdes. Sju av eleverna tyckte att deras skolgård var bra, dög eller var okej. Elevernas lektionstid i ämnet idrott och hälsa var väldigt skiftande från 75 minuter till 120 minuter per vecka. Skolorna anordnade två till fem friluftsdagar per år. Vår slutsats är att förutsättningarna för ämnet idrott och hälsa i stadsdelen i Malmö är väldigt olika. Det är mycket som skiljer sig åt, exempelvis det totala elevantalet som idrottslärarna undervisar, idrottslärarnas utbildning, antalet friluftsdagar, idrottshallarnas storlek och elevernas lektionstid i ämnet idrott och hälsa. |
examensarbete[ht05].pdf
(295.3Kb)
| Ätstörningar inom skolan. Eating disorder in school |
|
| Syrén, Petra : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | A Sportteacher need more knowledge and understanding concerning students with eating disorders. |
| Swedish abstract: | En idrottslärare behöver mer kunskaper och förståelse angående elever med ätstörningar. |
C-uppsats.doc
(211.4Kb)
| Det är tufft att rida- kostens betydelse för ryttare på olika nivåer |
|
| Kårhammer, Stina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie var att försöka ta reda på vad ryttare som befinner sig på olika nivåer har för kostvanor och hur väsentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Forskning kring själva hästen och dess foderbehov finns i mängder medan forskning kring ryttaren är nästintill obefintlig. Frågeställningen som ledde studien framåt var; Vilken är betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig på olika nivåer i sin utövning? För att söka svar på frågeställningen användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare från fyra olika kategorier beroende på vilken nivå de befann sig i sin utövning intervjuades. Kategorierna för de olika nivåerna var, enkel motionär, avancerad motionär, elit samt professionell. För att kunna utföra en samhällsvetenskaplig analys om ryttarna och betydelsen av deras kostvanor valde jag att använda mig av Bourdieu och hans begrepp habitus, kapital och fält. De flesta ryttare ansåg att kostvanor har stor betydelse för ridning. Trots denna medvetenhet var det flera av dem som på ett eller annat sätt slarvade med kosten. Det kunde ha med allt ifrån tidsbrist, lathet, bekvämlighet till attityden att det faktiskt är hästen som utgör den största fysiska prestationen att göra. Vilken nivå de befann sig på i sitt utövande visade sig inte spela någon större roll på kostens betydelse. Att det saknas forskning kring ämnet beror enligt samtliga ryttare på att ridsporten ännu inte tagits på allvar, ridning ses inte som en fysiskt krävande sport. |
uppsats- klar[1].pdf
(247.3Kb)
| Barns idrottande ur ett socioekonomiskt perspektiv |
|
| Nilbo, Helen; Grindheim, Eva : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live? To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg. These districts are different when it comes to ethnic groups, level of education and level of income. We have chosen to use a quantitative method when we were distributing questionnaire to three schools in the chosen districts. The questionnaire we distributed to one of each class in grade 4-6 in these districts. We also made an observation in these districts which gave us an insight in which possibilities of sports and possibilities to do spontaneous exercises and activities, can be offered in each of the three districts. In the questionnaire we asked for example about membership in a sport-association, how often they were exercising and if they exercised spontaneous. Our examination is grounded on Pierre Bourdieus concept habitus. Children’s sportshabitus is grounded in their early childhood and is strongly affected by the environment were the children grow up. The result from the questionnaire showed that children in the strongly socioeconomic district Laröd, often were member to more than one sport-association, which differs a lot from the weaker socioeconomic Drottninghög, were especially the girls were underrepresented. The district of Berga which more is in the middle has almost as many girls as boys that were members in a sport-association and there were also children performing unusually sports like archery and bowling. Fotball, was a sport that most children were practicing. Drottninghög offered great possibility for spontaneous exercises and it was also the district that had the highest share of performers. Berga had the lowest share of spontaneous exercise, properly because of the districts limited offer. The result shows that children from different socioeconomically districts differ when it comes to membership in a sport-association and the amount of spontaneous exercise. |
| Fysisk aktivitet - Landsort/Storstad |
|
| Persson, Maria; Schlyter, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This study is about children’s physical activities in two different environments, countryside/big city. The purpose of this study was to find out how much boy’s and girl’s in sixth grade are physically active in school and leisure time, from a gender perspective within each environment. The investigation involves a total of 160 children, of which 73 on the countryside and 87 in the big city. The meaning of physical activity is a well-debated subject today. The human lifestyle has become more inactive. Screen bounded activities like TV, DVD, computer games etc. has contributed to that a lot of people avoid physical activity. All modern conveniences such as cars, buses, elevators and escalators etc. are also contributory causes to the fact that the human being doesn’t need any direct physical activity. A quantitative method has been used to find out how much children are physically active in school and leisure time. The data collecting has been coded statistical with the data program SPSS and analysed by tables and figures. The significance was calculated between the variables environments and sex and the result doesn’t show any significance differences between boy’s and girl’s physical activity on each environments. The conclusion of this study shows that boy’s and girl’s on each environment are physically active in school and leisure time. |
| Swedish abstract: | Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc. har bidragit till att människan gärna undviker att vara fysiskt aktiv. Även alla bekvämligheter med bil, buss, hissar och rulltrappor m.m. är också en bidragande orsak till att det inte krävs någon direkt fysisk ansträngning av människan. En kvantitativ metod har använts i form av en enkätundersökning för att ta reda på hur fysiskt aktiva barn är i skolan och på fritiden. Datainsamlingen har bearbetats statistiskt med hjälp av dataprogrammet SPSS och analyserats genom tabeller och diagram. Signifikansen har räknats ut mellan variablerna ort och kön. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan flickors och pojkars fysiska aktivitet på respektive ort. Slutsatsen av undersökningen visar att både pojkar och flickor på landsbygden och i storstaden är mycket fysiskt aktiva i skolan och på fritiden. |
exarbete_2008-01-16.pdf
(253.0Kb)
| Elevers perspektiv på bedömning, motivation och närvaro i ämnet idrot... |
|
| Andersson, Tobias : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Syftet med studien var att ta reda på om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hänsyn till varje individs specifika förutsättningar, som bedöms och betygssätts i idrott och hälsa. Syftet var även att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, närvaro och med hur de tror att de blir bedömda i ämnet. Studien hade sin utgångspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkäter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hälsa. Vidare kunde det urskiljas att eleverna uppfattade bollspel som viktigare för betyget än t.ex. dans och friluftsliv. Vidare visade resultatet att elever som främst drevs av inre motivation bedömer att de har en högre närvaro på lektionerna i idrott och hälsa, än vad elever gör som är närvarande på lektionerna på grund av faktorer som främst är relaterade till en yttre motivation. Däremot fanns inget direkt samband mellan vad eleverna trodde att de blev bedömda för och motivation. Det fanns heller inget direkt samband mellan vad eleverna trodde att de blev bedömda för och närvaro. Men hur eleverna upplever att de blir bedömda påverkar klassrumsklimatet, som i sin tur påverkar både motivationen och närvaron. Eleverna upplevde klassrumsklimatet som prestationsinriktat, vilket enligt Nicholls (1989) leder till en lägre nivå av inre motivation. Pedagogen ska därför sträva efter ett processinriktat klassrumsklimat för att öka elevernas inre motivation. Detta är speciellt viktigt med tanke på det samband som fanns mellan inre motivation och närvaro. Nyckelord: motivation, bedömning, närvaro, elever, idrott och hälsa |
Microsoft Word - ex4.pdf
(224.6Kb)
| Använder grundskolan läroplanens möjligheter att öka tiden för Idrott... |
|
| Fehrlund, Benny; Ordrup, Thomas : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är: • Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa? • Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning? • Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan? • I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Våra enkäter har via e-post gått ut till alla kommunala 1-9 skolor i Skåne, vilket är 111 skolor. Resultatet i vår undersökning visar en tendens till att grundskolorna i Skåne tilldelar ämnet Idrott & hälsa mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. När Lpo94 trädde i kraft minskades tid för idrottsämnet i timplanen, med detta i åtanke tolkar vi resultatet som att skolorna förstår vikten av ämnet Idrott & hälsa. Vidare visar resultatet i vår studie att nästan alla grundskolor känner till tillägget i läroplanen om strävan efter daglig fysisk aktivitet. Däremot är det inte alla skolor som erbjuder detta. Studien visar också att i de fall där skolledaren har idrottslärarutbildning, tilldelas ämnet mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. I kursplanen finns inte längre friluftsdagar med som obligatorium, trots detta väljer alla skolor som deltar i vår studie att schemalägga friluftsdagar. Vår slutsats då vi tolkar våra resultat är att de grundskolor som medverkat i denna studie i hög grad utnyttjar möjligheterna för att öka tiden för ämnet Idrott & hälsa. |
C-uppsats Malm^s Grundskolor.pdf
(209.0Kb)
| Med rätt att ta plats : överviktiga elevers känslor och upplevelser a... |
|
| Westerlund, Monica; Nilén, Rose-Marie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet idrott & hälsa eleverna ger uttryck för. Vi ämnade också se huruvida de överviktiga barnen påverkas av den egna familjens syn på idrott. Vilken betydelse eleverna önskar att idrotten skulle ha för dem var också en av våra frågeställningar. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Urvalet var överviktiga barn, både flickor och pojkar, och två skolsköterskor. Vi har också utfört observationer av elever, såväl på bar-nens extraidrott på handslaget som på skolidrotten. Då det inte, av etiska skäl, var möjligt att intervjua barnen i skolmiljö valde vi att söka upp barn på överviktsenheten och Handslagspro-jektet. I vår studie uttryckte de överviktiga barnen positiva tankar om idrotten i skolan men kände sig ofta misslyckade i skolidrottens tävlingssammanhang vilket leder till ett slags utanförskap då de tenderar att dra sig undan kamraterna och hålla sig i bakgrunden på idrottslektionerna. Barnen upplever att deras lärare inte reder ut problemen de vill ha hjälp med. Eleverna känner sig stressade av att inte klara aktiviteterna, som inte är individanpassade, vilket enligt dem inverkar på betyget. Många av de överviktiga barnen ville ändra på sig, det vill säga gå ner i vikt eller förbättra konditionen vilket försvåras av att föräldrarna sällan är beredda att ändra sin livsstil. Våra intervjuade skolsköterskors olika tillvägagångssätt leder till att eleverna fri-villigt kommer till den som inte fokuserar på att väga och mäta eleverna. I vår undersökning har vi funnit möjliga åtgärder för att involvera och aktivera de överviktiga barnen som vi an-ser har rätt att ta plats i idrottshallen. Uppsatsens teoriram bygger på Bourdieus begrepp om habitus och Goffmans teorier om stigmatisering. Nyckelord: Övervikt, barn, idrott, hälsa, utanförskap, klassificering, skolans engage-mang, familjepåverkan. |
medrattatttaplats.pdf
(723.5Kb)
| Motorikundervisning i skolan? |
|
| Karlsson, Susanne; Danås, Petronella : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim of our study is to investigate if there are any education regarding motor skills in school, and if there are, how is it managed? We also want to investigate what contributory causes there are that make it look like it does. Beacuse our education are concentrated to compulsory schools earlier year, we built our study on investigations made in compulsory school. We choose three compulsory schools, where we interviewed and observed pedagogues who works with physical and health education. Our results shows that the investigated schools works with a consious motor skills training in there physical and health education, and that it occur extra motor skills education for those children who needs it. The extra motor skills education are different in each schools, with all from invidual to groupe education, it is the childrens needs who rules. It varies who makes the selection too the extra motor skills education but the physical teacher are always involved. One of the reasons that motor skills education occurs on the investigated schools , are that the pedagogues point out how important the childrens motor skills development are, both for the children’s movement ability, but also in different social connections. They have seen which consequenses it has on the child if they have an immature motor skill and which advantages motor skills education can give these children. |
| Swedish abstract: | Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det. Den extra motorikundervisningen ser olika ut på skolorna, med allt ifrån enskild- till gruppundervisning, det är barnens behov som styr. Vilka som gör urvalet till den extra motorikundervisningen varierar men idrottsläraren är alltid involverad. En av anledningarna till att det förekommer motorikundervisning på de skolor vi undersökt, är att pedagogerna betonar hur viktig barns motoriska utveckling är, både för barnets rörelseförmåga men även i olika sociala sammanhang. De har sett vilka konsekvenser det blir för barnet om de har en omogen motorik och vilka fördelar motorikundervisningen kan ge dessa barn. |
Microsoft Word - EXAMENSARBETET.pdf
(202.0Kb)
| Genusstrukturen i idrott och hälsa |
|
| Hansen, Fredrik; Mårtensson, Caroline : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this essay is to examine how gender is expressed during physical education in order to determine which gender is the more dominant in this environment. To help clarify the goals of the essay the following questions were proposed: “Do boy’s behavior dominate over girls behavioral traits during physical education in year nine? If so, where is this domination apparent?” A qualitative, non-participating known observation method was used to observe four classes in year nine during two lessons each in a school in Malmö. The essay is founded on Yvonne Hirdmans gender theory, gender contract and gender system where it is the male that is the contract writer and also the norm. The results of the essay show boys are more competitive, active and louder, showing a greater belief in their own athletic ability with a significantly lower belief in girl’s athletic ability. Although girls were seen as more orderly and demanded a higher degree of organization, girls put more belief in the boy’s athletic ability than themselves. Girls tend to be more passive during play which can be attributed to one of two reasons: forced passiveness from the boys domination or a voluntary passive state. It is also very clear that there is a strong gender divide during physical education, and both boys and girls are aware of what is understood as masculine and feminine. It is the boys that dictate and dominate during physical education and the girls who let them control the environment through not challenging the gender contract that exists. |
| Swedish abstract: | Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga. Som kontrast vill flickorna ha ordning och reda, är ibland självmant passiva men oftast är passiviteten påtvingad samt att de har en misstro till den egna idrottsliga förmågan och en tilltro till pojkars förmåga. Det är också väldigt tydligt att det råder en stark könsrollsuppdelning under idrottslektionerna där både pojkarna och flickorna är medvetna om vad som uppfattas som maskulint och feminint. Inte minst syns detta då ingen anammar de egenskaper, attribut och beteende som under skolidrotten skapats och blivit synonymt med det andra könet. Det är pojkarna som dikterar och dominerar under skolidrotten där flickorna, som låter sig styras, ger legitimitet till pojkarnas dominans då de inte utmanar det genuskontrakt som existerar. |
Genusstruktur skolidrott.pdf
(291.7Kb)
Now showing items 1-20 of 68