Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Student Essays / Lärarutbildning: Samhällsvetenskap och lärande
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Student Essays / Lärarutbildning: Samhällsvetenskap och lärande
Recent Submissions
-
”Det måste ju vara lite strängt också” - Elevers röster om skolråd oc... 
Residovska, Emine Zahra; Horndahl Klint, Josefina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY 
Swedish abstract: Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt. Vår slutsats är att rådsverksamheten öppnar upp för formellt elevinflytande men att alla elever inte berörs. Vi vill påpeka att rådsverksamheten inte ska förbli det enda inslaget av demokrati i elevernas vardag, då demokrati är starkt kopplat till rådsverksamhet och kan bli en symbol för demokrati som enbart institutionell. Detta går emot John Deweys tankar om demokrati som livsstil, samt styrdokumentens mål om att utveckla demokratiska medborgare som aktivt tar del av samhällsdebatten. 
Examensarbete PDF.pdf
(641.1Kb)
-
En bra skola för alla eller bara för eliten? - En analys av tydlighet...
Davidsson, Johanna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY
English abstract: The purpose of this essay has been to study the comprehensibility and the plainness of chapter 1 and 2 in “Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” that is one of the governing documents of Swedish upper secondary school. The Swedish government approved a national language policy in 2005 which involved an aim that the official Swedish language would be refined, easy and comprehensible. Plain language has since the eighties had a prominent place in Swedish research and science and is now a thought-out principle at almost every public authority. This essay has performed a linguistic text analysis, a plain language analysis, a plain language test and a critical discourse analysis on the two chapters from “Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” that is common for all upper secondary school programs. The chapters are not written in plain language and the comprehensibility of the document is low. There is no usage of a personal pronoun which makes the text harder to read, there are plenty of words that are hard to understand or old-fashioned. The usage of technical terms is also a problem due to the fact that no additional explanations to the terms are being offered. All citizens in Sweden need to be able to read and understand the governing documents of school at some time in their life and it is therefore very disturbing that the document is written in such a way that only a few can read and understand the text in full. This also renders the implementation more difficult and the consequence might be that we have an education that is not equivalent for all. The non-usage of plain language also makes it easier for the elite and more difficult for the non-elite which could help increase the social rifts and bring us back to a class society with huge rifts between classes. The usage of plain language increases democracy and the trust in public authorities; it would therefore have been desirable that the “Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasiskola 2011” had been written in plain language. -
Världen i klassrummet: Digitala lärresurser i samhällskunskapen, The ...
Klaar, Andreas, Johan Kremer : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen. Användingen av de digitala lärresurserna ger upphov till nya problem i undervisningen. Eleverna distraheras av sociala medier och har problem med källkritik. Lärarna försöker utveckla strategier för att förhålla sig till detta.
Examensarbete, Världen i klassrummet.pdf
(433.0Kb)
-
Hur bör jag bete mig för att få bra betyg? En studie om elevers syn p...
Nilsson, Martin; Sjöberg, Kaspar : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida elever tror att uppförandet påverkar deras betyg i gymnasiekursen Samhällskunskap 1 och vilka beteenden eleverna i så fall tror, respektive inte tror, påverkar betyget. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om disciplin och makt. Frågeställningarna undersöks via en kvantitativ enkätundersökning om 102 elever i fyra gymnasieklasser. Enkäterna kompletteras med fördjupande intervjuer med fyra elever. Undersökningarna visar att eleverna generellt tror att uppförandet påverkar betyget. Vissa typer av beteenden tror eleverna påverkar mer än andra. Allra viktigast, enligt eleverna, är att underordna sig lärarens makt genom att följa lärarens instruktioner och tillsägelser.
Examensarbete.pdf
(986.0Kb)
-
"Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis…”; En kvalita...
Grumert, Karl : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: I examensarbetet ”Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis…” – En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolan är fokus på fem personer som är verksamma i en grundskola som är specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Frågeställningen har sin utgångspunkt i en förändring i Sveriges skollag som innebär att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning inte längre har rätt att gå i grundsärskola, alltså måste de gå i grundskolan. Utgångspunkten är hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har påverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie är att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fått en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd har mycket svårt att nå grundskolans mål. Detta har sedan styrkts av rapporter från skolinspektionen som visar på oro från vårdnadshavare och skolpersonal samt brister i kompetens, utredningar och uppföljning kring elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Resultatet i denna studie är inte entydigt men visar en tydlig riktning. Mycket finns fortfarande att arbeta på för att försäkra en bra skolgång för dessa elever. Eleverna kräver individuella anpassningar, något som i förlängningen kräver ett kunskapslyft i grundskolor. Vidare väcker examensarbetet en mängd olika frågor om hur detta ska gå till, något jag lämnar till vidare forskning. En av de slutsatser jag gör är att eleverna, på grund av sina funktionshinder, missgynnas av betygssystemet som finns i grundskolans läroplaner.
Examensarbete - slutgiltig.pdf
(668.1Kb)
Search
Browse
My Account
Statistics
Discover
-
Author
-
Date Issued
-
Subject Words