Browsing Student Essays / Informationsarkitekt by Issue Date

En jämförelse mellan Malmö högskola och Högskolan i Borås
Omar Karim, Ari; Naghibi, Elias Ali : Malmö högskola/Teknik och samhälle (2009)	STUDENT ESSAY

Interaktionskvalitet - hur mäts det?
Friberg, Annika : Malmö högskola/Teknik och samhälle (2009)	bachelor STUDENT ESSAY

English abstract:	Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, at high velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of new technologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interaction quality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does not have the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must develop systems that make the human more efficient when using interfaces. To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about human cognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that a flexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At the same time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality, a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that is well suited for measurement of interaction quality. When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiological methods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infrared spectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sources and detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurement which measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task load index; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures the individual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methods can result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces. An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thus improving the user’s interaction experience.
Swedish abstract:	Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en så flexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektiva mätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnitt med hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är att fastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet. För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva och fysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infrared specroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor och detektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task load index; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäter uppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessa metoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitala gränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktion minimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion.

Interaktionskvalitet - hur mäts det.pdf (698.5Kb)

Designing for Dialogue - How the Design of Web Commenting Systems Aff...
Mabande, André : Malmö högskola/Centrum för teknikstudier (2010)	STUDENT ESSAY

English abstract:	Structure is an important aspect of communication. If the structure of the information delivery is faulty or non-existent the user might not be able to form a coherent history of a topic. Due to messages not being sufficiently organized to provide context this might cause information overload. The aim of this thesis is to investigate if, and how, the structure of information-presentation in computer-mediated communication-systems affect how the users communicate within social media and interactive sites such as blogs, social networking-communities, forum boards and on- line magazines' commenting sections. First an inventory of the most common design structures was made and then a contextual study of the user comments within these structures was performed. The results show that the design of a commenting system seem to affect the user response to a high degree depending on the threads design; number of shown previous comments and placing of the different elements. From these findings different designs are recommended depending on the purpose of the commenting section is to generate a dialogue, discussion or to just get feedback.
Swedish abstract:	Struktur är en viktig del av att möjliggöra kommunikation. Om informationen levereras på ett ostrukturerat eller direkt felaktigt sätt kan det bli omöjligt för mottagaren att göra sig en sammanhängande bild av hur informationen hänger samman. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och på vilket sätt, informationens struktur påverkar hur användare diskuterar i datormedierade kommunikationssystem inom sociala medier som bloggar, communities, forum och tidningars kommentarsfält. Med hjälp av en inventering togs de vanligast förekommande designstrukturerna fram och med utgång från dessa gjordes en studie av hur användarna kommenterar. Resultatet visar att designen av ett kommentarssystem verkar påverka användarnas respons i hög grad beroende av diskussionstrådens utformning, antal visade svar och placeringen av dess olika element. Utifrån detta rekommenderas därför skilda strukturella designer beroende av om syftet med att ha en kommentarsfunktion är att skapa en dialog, en diskussion eller att enbart få återkoppling.

André Mabande - Designing for Dialogue.pdf (198.5Kb)

Navigationstyper på webben
Tibblin, Anton : Malmö högskola/Teknik och samhälle (2011)	bachelor STUDENT ESSAY

English abstract:	Internet with all its websites is a great source of information. Often we know what information we are searching for and the problem is to find it. A key element to find information on websites is the navigation, which can be designed in many different ways with different advantages and disadvantages. This study will examine which type of navigation that is the most effective for three-dimensional navigation structures. At first five different navigation types are chosen to be examined by reviewing what sort of navigation type are used in the top 50 web pages in Sweden. In order to test the different types against each other a test environment is built in five different versions. The only thing separating them is the navigation type that is implemented. Five test subjects are then handed six tasks to complete in one test environment each. The variables that are measured are the total time for completing the task, the time spent in the navigation, the total number of clicks/hovers and the number of errors caused by each click/hover. Demographic data and subjective opinions about the navigation systems are also collected from the test subjects. The result of the survey shows that the mega drop-down navigation is the most effective navigation type according to the measured variables. It consistently keeps the highest result in all measured variables included time tracking, amount of clicks/hovers and the subjective opinion by the test objects. Between the other four navigation-types the test shows no major difference. The study therefore recommends the use of mega drop-down navigation in implementation of three-dimensional navigational structures.
Swedish abstract:	Internet och dess webbplatser är källa till mycket information. Ofta vet vi vilken information vi söker, problemet är bara att hitta den. Ett nyckelelement på webbplatser för att hitta den information som man söker är navigationen. Navigationen kan vara utformad på många olika sätt, vilka har olika för- och nackdelar. Denna studie ska undersöka vilken navigationstyp som är den mest effektiva för tredimensionella navigationsstrukturer. Först väljs de fem navigationstyperna som ska jämföras, detta genom att undersöka vilka de bästa webbplatserna i Sverige använder. För att kunna testa de mot varandra byggs en testmiljö i fem versioner. Det enda som skiljer versionerna åt är deras navigationstyp. Fem testpersoner för varje testmiljö får sedan sex uppgifter att utföra. Här mäts tid för att utföra uppgiften, tid som spenderas i navigationen för varje uppgift, antal klick/hovringar samt antal felklick/felhovringar. Det samlas även in demografisk data samt testpersonens subjektiva uppfattning om testmiljöns navigationstyp. Resultatet av undersökningen visar att navigationstypen mega drop-down är effektivast enligt de uppmätta mätvariablerna. Den har genomgående bäst testresultat, både tidsmässigt och klick/hovringsmässigt. Mellan de övriga fyra navigationstyperna visar undersökningen ingen större skillnad. Studien rekommenderar därför att använda mega drop-down vid implementation av en tredimensionell navigationsstruktur.

Navigationstyper på webben.pdf (1.011Mb)

Consistency in Web Design from a User Perspective
Axelsson, Anton (2012)	REPORT

English abstract:	Within Human-Computer Interaction, it has long been speculated that inconsistency impedes the user experience. However, defining and categorising consistency has been shown to be a challenging task. Several studies on the subject have categorised consistency with mixed perspectives of the system, its developer, and its user. The present thesis considers only the user perspective, and categorises consistency into Perceptual, Semantic, and Procedural consistency. 21 subjects, with moderate experience in using the web, participated in an experiment designed to explore the effect inconsistency might have on usability. In order to test both main and interaction effects between the three proposed consistencies, the experiment was based on a full 2 × 2 × 2 factorial design for repeated measures. The participants’ task was to use eight partly different versions of a mock-up web shop in which a subject selection drop-down menu was experimentally manipulated. Multiple Analysis of Covariance revealed that Perceptual and Procedural inconsistency affected user performance negatively. It also indicated that inhibitory interaction effects occurred between some of the (in)consistencies. The results have important implications for web developers in designing usable applications. By adapting a user perspective, they can aid users to avoid performing faulty actions.
Swedish abstract:	Inom människa-datorinteraktion har det länge spekulerats huruvida inkonsekvent design påverkar användarupplevelsen. Att definiera och kategorisera olika typer av konsekvens har visat sig svårt. Flera studier på området har kategoriserat typer av inkonsekvens med blandade perspektiv av såväl systemet, dess utvecklare samt dess användare. Denna uppsats sätter användarens perspektiv i fokus och kategoriserar typer av inkonsekvens i perceptuell, semantisk och procedurell konsekvens. 21 personer, med måttlig erfarenhet av att bruka nätet, deltog i ett experiment utformat att utforska effekterna av inkonsekvent design på användbarhet. För att pröva såväl huvud- som interaktionseffekter baserades experimentet på en fullständig 2 × 2 × 2 faktordesign för upprepade mätningar. Deltagarnas uppgift var att använda åtta prototyper av en webbutik där en dropdownmeny för ämnesval utsattes för experimentell manipulation. En trevägs variansanalys med kovariat visade att perceptuellt och procedurellt inkonsekvent design påverkade användarupplevelsen negativt. Resultaten pekade också på att hämmande interaktionseffekter uppstod mellan vissa av de tre inkonsekvenserna. Resultaten ger viktiga implikationer för webbutvecklare när de skall utveckla användbara applikationer. Genom ett användarperspektiv kan utvecklare hjälpa användare att undvika felaktiga handlingar.

thesis.pdf (2.047Mb)

Grafiskt användargränssnitt kontra kommandoradsgränssnitt - En jämför...
Spjuth, Emy; Lindh, Pernilla : Malmö Högskola/Teknik och samhälle (2012)	other

English abstract:	This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed? We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test. The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency. Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.
Swedish abstract:	Resumé Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras? Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat. Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet. Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem.

GUI kontra CLI.final.20120816.pdf (1.096Mb)

Att snärja en potentiell folkmassa
Nilsson, Ida : Malmö högskola (2012)	other

English abstract:	Web 2.0 creates opportunities for new sorts of Web services that take advantage of the user’s will to participate and contribute. Crowdsourcing allows users all over the world to be a part of creating value. It might involve creating a logo for a new business, raise funds for a project or categorize data. In this empirical study, we examine the content, instructions and functions of four crowdsourcing services, to determine how the services are creating motivation and participation. In 2011 Kaufmann et al. published a motivation model for crowdsourcing participation that aims to explain motivation behind the participation. The model contains thirteen motivational factors that we in this study developed into thirteen questions. We use these questions to examine the content of the crowdsourcing services. Primarily we search for differences and similarities between services that offer possible monetary compensation and those who don’t offer any possible monetary compensation. We also want to test the relevance of Kaufmann’s et al. motivation model. Differences and similarities is shown to be insufficient to describe the findings made in this study. Instead we identified three patterns. The first one has similarities within and between the two categories, where the motivational factors, human capital advancement and action significance by external values, showed to have the strongest connection to this pattern. The second pattern we found similarities within but differences between the categories, showed that the motivational factor, pastime, differs the most between categories. The third pattern, differences within and between categories, is the unexpected finding in this study. Among other motivational factors, signaling is used differently by all the four services. We also found support for Kaufmann’s et al. motivation model, and finally confirmed findings from previous studies.
Swedish abstract:	Webb 2.0 skapar idag förutsättningar för nya typer av webbtjänster som använder sig av viljan som vi användare, har till att delta och bidra. Crowdsourcing är ett samlingsbegrepp för hur användare över hela världen kan skapa värde och inriktar sig på att få många individer att delta. Det kan röra sig om att skapa en ny logotyp till ett företag, samla in pengar till ett projekt eller kategorisera data. I denna empiriska studie granskar vi innehåll, instruktioner och funktioner på fyra crowdsourcingtjänster för att undersöka hur deltagare motiveras till att delta. Vi utgår från Kaufmanns m.fl. motivationsmodell som är framtagen just för crowdsourcingdeltagande och motivationen bakom deltagandet. Utifrån motivationsmodellen har frågor formulerats som används för att granska tjänsternas innehåll. Vi tittar på skillnader och likheter mellan crowdsourcingtjänster som erbjuder möjlig monetär ersättning och de som inte gör det. Vi tittar också på relevansen i Kaufmanns m.fl. motivationsmodell. Att titta på skillnader och likheter visar sig vara otillräckligt och resultaten visar istället tre primära mönster. Ej varierande faktorer, där motivationsfaktorerna används i samma utsträckning mellan och inom kategorierna. Dessa är generellt applicerbara motivationsfaktorer, framför allt faktorerna utveckla personliga färdigheter och externa värderingar. I det andra mönstret, faktorer varierande med kategori, hittar vi likheter inom men skillnader mellan kategorierna. Där står motivationsfaktorn tidsfördriv ut från de andra faktorerna. Faktorer varierande oberoende av kategori, är det tredje mönstret som beskriver skillnader både inom och mellan kategorierna. T.ex. används motivationsfaktorn att marknadsföra sig på olika sätt av samtliga tjänster. Utöver detta finner vi också stöd för Kaufmanns m.fl. motivationsmodell och slutligen bekräftas fynd från tidigare studier.

examensuppsats_ida_nilsson.pdf (238.9Kb)

Grafiskt användargränssnitt kontra kommandoradsgränssnitt - En jämf...
Spjuth, Emy; Lindh, Pernilla (2012)	REPORT

English abstract:	This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed? We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test. The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency. Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.
Swedish abstract:	Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras? Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat. Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet. Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem.

GUI kontra CLI.pdf (1.111Mb)

Browsing Student Essays / Informationsarkitekt by Issue Date

MUEP

Browsing Student Essays / Informationsarkitekt by Issue Date

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

English abstract:	A well functioning university program makes both students and university staff happy and content. Universities aim for their educational program to effectively work but the task is not always easy. The difficulties always attract the attention of the university staff and the students alike. In this bachelors’ thesis, we have attempted to make a comparison between the Information Architecture program at Malmö University and University of Borås. Besides the comparison between the IA programs, we investigated the opinions of both the students and staff at the respective universities.
Swedish abstract:	Ett fungerande högskoleprogram gör både studenter och utbildningsansvariga glada och nöjda. Högskolans mål och strävan är ett väl fungerande utbildningsprogram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade program av sämre kvalité gör både personal och studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse av Informationsarkitekt- programmet vid Malmö högskola och vid Högskolan i Borås. Förutom jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter och utbildningsansvariga har fått säga sitt.

English abstract:	This thesis examines how search engine optimization of webpages affects accessibility for human users. Methods for search engine optimization are well documented, as is the important principles of accessibility. However, the relationship between these factors is seldom described. First, the theory behind the approach to search engine optimization, and information about what affects the websites accessibility are described. Then a descriptive case study is presented where the effect of search engine optimization is assessed according to the established guidelines, Web Content Accessibility Guidelines 2.0. The results of the study demonstrate that certain aspects of search engine optimization benefit the accessibility, but that there are some aspects of search engine optimization that harm the accessibility, for example, the headline structure. However, the end result is that accessibility benefits more from search engine optimization than it is harmed by it.
Swedish abstract:	Denna uppsats undersöker hur sökmotoroptimering av en webbsida påverkar webbsidans tillgänglighet för människor. Tillvägagångssätt för sökmotoroptimering är väldokumenterade, och detsamma gäller viktiga principer för tillgänglighet. Dock beskrivs sällan sambandet däremellan. Först presenteras teori kring om tillvägagångssätt för sökmotoroptimering samt information om vad som påverkar webbplatsers tillgänglighet. Därefter beskrivs en fallstudie där effekten av sökmotoroptimering bedöms efter de väletablerade riktlinjerna Web Content Accessibility Guidelines 2.0. Studiens resultat visar att vissa aspekter av sökmotoroptimering gynnar tillgängligheten, men att det även kan finnas ett negativt samband. Exempel på positiv inverkan är vid publikationen av bilder på webbplatser, medan rubriksuppbyggnaden kan missgynnas av sökmotoroptimering. Slutresultatet är dock att tillgängligheten gynnas mer av sökmotoroptimering än vad den missgynnas av den.