Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Hållbar stadsutveckling: ledning och organisering by Issue Date
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Hållbar stadsutveckling: ledning och organisering by Issue Date
Now showing items 1-2 of 2
-
Hållbar Stadsutveckling enligt principerna för Cradle to Cradle - Frå... 
Fälth, Erik; Thulin, Jens (2012) other 
English abstract: What is sustainable urban development and will it in the future be possible to plan urban environments which have a positive impact on both nature and people, instead of negative? One of the basic principles of the design theory Cradle to Cradle is for us to act sustainable, rather than less unsustainable, but the theory is still relatively unexplored in spatial planning. In addition to examining Cradle to Cradle as a design theory for sustainable urban development, the purpose of this paper is that its findings and conclusions should serve as tools for sustainable spatial planning. The paper also aims to inspire with innovative ideas and solutions in the built environment. The essay begins with a theoretically based discussion of what may constitute normative principles for sustainable urban development. After an objective review of Cradle to Cradle Design, the theory is set in relation to these standards. The intentions of Cradle to Cradle are good but the main focus of the design theory today is on ecological and economic sustainability and the important social aspect is not developed. For realization of the visions of the theory, transferring to Cradle to Cradle, which stands for what we call ecological modernization, need to be accompanied by behavioral change. A comprehensive behavior change requires a questioning of the standards, regarding for example production and consumption, that we live by today. Ecological modernization in combination with normative principles of behavior change can thus be a path to sustainable urban development. The analytical results of the essay are then transferred from theory to practice in the development area Kilen in Ronneby, Sweden. The overall conceptual design the essay presents, gives examples of how it is possible to physically plan within the municipality of Ronneby's various focus areas - energy, water, biodiversity in the outdoor environment and social diversity. While planning sustainable, it is also essential to make it easy and natural for people to live sustainable. Civic participation in the planning process is an important component to make an area like Kilen provide the added value that the municipality wishes, and to let it reflect the good intentions underlying the development. Designing an area using the principles of Cradle to Cradle may, at the right approach, represent an important step in the sustainable urban development. Not least as a manifestation of good intentions, a platform for innovation in ecological modernization, a pedagogical example, and a call to the user and the viewer to also live sustainable. Swedish abstract: Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag. Ekologisk modernisering i kombination med normativa principer för beteendeförändring kan således vara en väg till hållbar stadsutveckling. Uppsatsens analysresultat överförs sedan från teori till praktik i utvecklingsområdet Kilen i Ronneby, Sverige. Den övergripande konceptuella gestaltning som uppsatsen presenterar, ger exempel på hur det är möjligt att fysiskt planera inom Ronneby kommuns olika fokusområden energi, vatten, biologisk mångfald i utemiljön och social mångfald. Samtidigt som det planeras hållbart är det essentiellt att också göra det enkelt och självklart för medborgaren att leva hållbart. Medborgardeltagande i planeringsprocessen är en viktig komponent för att ett område som Kilen ska ge det mervärde som kommunen önskar och spegla de goda intentioner som ligger till grund för utvecklingen. Att planera ett område enligt principerna för Cradle to Cradle kan vid rätt tillvägagångssätt utgöra ett viktigt steg i den hållbara stadsutvecklingen. Inte minst som en manifestation av goda intentioner, en plattform för innovation inom ekologisk modernisering, ett pedagogiskt exempel samt en uppmaning till brukaren och betraktaren att också leva hållbart. -
Förortstorgens roll för en hållbar stadsutveckling i den postindustri...
Viscarra Hansson, Braulio Johan; Perez Sosa, Fania Verona (2012) other
English abstract: This thesis focuses on the potential of suburban squares to contribute to sustainable urban development in post-industrial cities. In the thesis a particular square is in focus: Hermodsdal’s square in the Fosie-district in southeastern Malmoe(Malmö). In the last general development plan for Malmoe it is emphasized that the social development of Malmoe has not been positive in recent years, and that an important challenge lies in integrating the marginalized suburban areas with the inner city. One solution, for integrating the city, is the creation of linking pedestrian and bicycle paths that connect neighborhoods; paths that consist of well-defined street-areas and attractive meeting places. Hermodsdal’s Square is expected to form such a meeting place in a future Fosie Path, which will link Malmoe’s southeastern suburbs with the inner city. Hermodsdal’s square is today a forgotten place that does not offer features to be perceived as attractive nor meets the conditions needed for social interaction and integration. The actual condition of the square is so bad that Hermodsdal’s Square has, in a newspaper article from 2002, even been called ”Malmoe’s dullest Square”. Because of the square’s poor condition, there have been more than ten years old conversion plans for the development of the site. Despite this, the conversion has not become reality, mainly because of lack of synergy and a shared vision between private property owners around the square and the municipality. Finally, a central purpose of this thesis is presenting a practical project proposal, which focus on the first step in a major transformation project of Hermodsdal’s Square; a project which aims to make another attempt to collaboration and dialogue between the private actors around the square and the municipality. The expectation is that the project proposal paves the way for a transformation of this square; a square which in the future will act as an attractive meeting lace along the Fosie Path, in a less segregated Malmoe. Swedish abstract: Denna uppsats fokuserar på förortstorgens potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling i den postindustriella staden. I uppsatsen problematiseras ett särskilt torg, Hermodsdalstorget i stadsdelen Fosie i sydöstra Malmö. I Malmö Stads senaste översiktsplan betonas att den sociala utvecklingen av Malmö, inte varit positiv på senare år och att en viktig utmaning ligger i att integrera de marginaliserade områden med innerstaden. Av dessa anledningar satsas det bland annat på länkande gång- och cykelstråk som binder samman stadsdelar och utgörs av väldefinierade gaturum och attraktiva mötesplatser. Hermodsdalstorget väntas utgöra en sådan mötesplats i ett framtida Fosiestråk som kommer att länka Malmös sydöstra förorter med innerstaden. Torget är idag en bortglömd plats som varken erbjuder egenskaper för att upplevas som attraktivt eller innehar förutsättningar för social interaktion och integration. Tillståndet är så dåligt att torget, i en tidningsartikel från 2002, till och med kommit att kallas för ”Malmös tristaste torg”. På grund av torgets dåliga skick har det funnits mer än tio år gamla omvandlingsplaner för utvecklingen av platsen. Trots detta har en omvandling uteblivit, framförallt på grund av bristen på samverkan och en delad vision mellan privata fastighetsägare kring torget och kommunen. Avslutningsvis, i denna uppsats, presenteras ett praktiskt genomförbart projektförslag, som fokuserar på ett första steg, i ett större omvandlingsprojekt av Hermodsdalstorget, och som har som syfte att göra ett nytt försök till samverkan och dialog mellan de aktörer som i dagsläget har mandat över torget. Förhoppningen är att projektförslaget banar väg för en omvandling av detta torg och att torget i framtiden fungerar som en attraktiv mötesplats längst med Fosiestråket; i ett mindre segregerat Malmö.
Now showing items 1-2 of 2