Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Conference Contributions /HS VV by Title
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Conference Contributions /HS VV by Title
Now showing items 1-19 of 19
-
Att hantera symtom vid funktionella mag-tarmbesvär : symtomutveckling... Bengtsson, Mariette : Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) i samarbete med Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige (FSGS) och Svensk Förening för Endoskopi och Gastroenterologi Personal (SEGP) (2012)
Svenska gastrodagarna , Malmö 8-11 maj 2012other 
Swedish abstract: Irritable Bowel Syndrom (IBS) är en vanlig global funktionell mag- och tarmsjukdom och uppskattningsvis har 12 procent av Sveriges befolkning IBS. Patienterna behandlas av läkare i primärvården eller av specialistläkare. IBS kännetecknas av besvär från mag-tarmkanalen utan någon bakomliggande påvisbar patofysiologisk eller biokemisk orsak och diagnosen baseras på Rom III kriterierna. Patienter med IBS kan beroende på besvär ha diarré- respektive förstoppningsdominerad IBS eller en intermittent avföringsfrekvens som växlar mellan diarré och förstoppning. Orsakerna till patienternas besvär är komplexa och det är flera faktorer som kan ha betydelse för sjukdomens uppkomst. Störningar i tarmmotoriken, ökad känslighet i tarmen s.k. inre hypersensivitet, störningar i kommunikationen mellan tarmen och hjärnan s.k. ”brain-gut axis”, samt störningar i hormoner och peptider har visat sig ha en viss betydelse. Det är fler kvinnor än män som drabbas av IBS och symtomen varierar beroende på kön. Förstoppning till exempel, är vanligare bland kvinnor, medan diarré är vanligare bland män. Patienter med IBS lider också av många andra besvär, såsom gaser, trötthet, illamående och huvudvärk. Patienter som har IBS har en hög sjukfrånvaro och de utsätts för stort lidande, vilket i förlängningen även påverkar deras sociala situation och dagliga liv. Samhällets kostnad för patienter med IBS är stor eftersom de konsumerar mycket sjukvård i sin jakt efter hjälp för sina besvär. Vid läkarbesöket är det patientens uppgifter som får ligga till grund för fortsatt utredning, men någon enhetlig utrednings- och behandlingsstrategi finns inte. Omhändertagandet av patienter med IBS är i huvudsak medicinskt inriktad och syftar till att lindra patientens besvär och öka välbefinnandet, eftersom någon botande behandling inte finns. Omvårdnadsåtgärder saknas vilket kan anses vara en brist, speciellt för denna patientgrupp som har en så komplex sjukdomsbild. Det fanns ett behov av ett kort och enkelt bedömningsinstrument för att få en uppfattning om de besvär som patienter med IBS har och för att följa behandlingseffekten. Därför utvecklades Visual Analogue Scale for Irritable Bowel Syndrome (VAS-IBS) för att fånga patienters subjektiva upplevelse av sina mag- och tarmbesvär. Formuläret består av nio frågor varav sju skall skattas av patienten med hjälp av en visual analog skala (VAS) och två besvaras med JA/NEJ. De psykometriska testerna bekräftade att VAS-IBS har hög tillförlitlighet avseende validitet, reliabilitet och intern samstämmighet. Formuläret är enkelt att använda för patienter såväl som för vårdpersonal. -
Clinical examination Bengtsson, Mariette : Florence Network (2012)
The Florence Network 20th Annual Meeting Conference, in Malmo, Sweden, 10th-14th April, 2012other
English abstract: In Sweden, 25 graduate nursing programmes are offered by different universities. They vary regarding organisation, content and quality. There is also considerable variation in the amount of clinical practice in Sweden and the quality outcomes vary significantly between these. A multi-method strategy is suggested for clinical competence assessment for nursing to be sure that assessment reveals whether or not students have achieved the complex repertoire of knowledge, skills and attitudes required for competent practice. The aim of the Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) is to examine third-year nursing students’ clinical competence and ensure that they have the clinical knowledge and skills required as laid out in the legislation. The examination is a tool/model for a safe and equivalent assessment of clinical competence at the national level. The examination is divided into two parts; a written test and a bedside test. The written exam consists of two cases there medical issues and essential information will be added gradually and continuously throughout each of the cases, followed by questions related to the next scenario. The questions are constructed to have limited answers. The students proceed by turning the top page/paper, one at a time and they must only have one page/paper faced up at a time. Upon completion of a page, it should be placed faced down again. It is not permitted to go back and forth between the pages of the exam. Completed and turned pages must stay tuned. The bedside part of the examination is performed after the written part, and is also of four hours’ duration. The student is expected to demonstrate an adequate capacity for reasoning based on theory about issues of relevance for patient care. Feedback from the patient about the student’s performance is obtained by the observing nurse. The final assessment is made by the clinical lecturer, resulting in the decision to pass or fail the student -
Clinical pathways in community care 
Dychawy Rosner, Irena (2010)
European Intensive Program : Hanze University Groningen, February 2010other
English abstract: The essential principles of the Swedish health care structures are that the public sector is responsible for providing and financing health services for all citizens. Local health centers, which employ several categories of medical professionals, provide primary health and community care services. For patients requiring hospital treatment, medical services are available at county, regional and municipality levels. Since last decades the resources allocated to health care have been constantly reduced, a trend that is expected to continue along with the increased service costs. Initially, the discussion about medical services was restrained to structural matters. Examples of implemented changes are the closing of hospitals, separating of emergency care as well as caring responsibilities, supporting collaboration between and among various hospitals, and increasing cooperation between hospitals and other parts of the health care system. With the help of economic directives and mandatory referrals, patients are guided to primary and community based health care providers instead of the more expensive hospital care providers. This presentation introduces the students to the distinctive qualities of Swedish community care service organizations and the dilemmas and possibilities that follow. 
Lecturer Groningen 2010.pdf
(59.62Kb)
-
Development of patient safety in nursing education
Ivarsson Ekedahl, Ann-Britt; Dychawy Rosner, Irena (2012)
Florence Network, The Annual meeting : National and International Professional Nursing and Midwifery Development, Malmö University, 10-14 April 2012conference
POSTER
English abstract: Patient safety has received growing attention both in legislation and educational programmes. The nursing programs are faced with increased need to provide graduates that are capable offer safe patient care. This study presents a development framework of used design and implementation of developing issues connected patients’ safety strategies in nursing education. Swedish abstract: Projektet återger ett utvecklingsarbete i sjuksköterskeutbildningen där patientsäkerhet utvecklades som ett ämne återkommande i hela programmet. Utvecklingen placerar programmet i frontlinjen bland utbildningar i landet.
patient safety 2012.pdf
(242.2Kb)
-
Identifying markers for mental ill-health during pregnancy in registr... Wangel, Anne-Marie; Molin, Johan; Östman, Margareta : 2nd Conference of Migrant Health in Europe (2008) conference
POSTER
English abstract: Background: Population based studies report increasing mental ill- health levels of women in reproductive ages. The antenatal routine care program in Sweden consists of 8-10 visits with a nurse midwife. Data from these visits, delivery and postnatal care has been collected with the National Delivery Register since 1973. No variables however exist for identifying mental health. A computerized perinatal patient record system has been in use for12 years at the University Hospital in Malmö, Sweden. It consists of some 2,500 variables possible to use for follow-up studies, as well as searchable free-text. The record system is used by all clinical staff involved with the pregnant woman. Aim: To identify markers for mental ill-health in pregnancy in registry data to predict delivery outcome. Method: Patient records from six consecutive years with 22,000 pregnancies were selected. Theoretical markers of mental ill-health related words were identified and tested in a sub-sample. A free-text-search among all patient records was performed to identify the occurrence of each of the selected markers. Results: Twenty words relating to mental ill-health instruments were chosen for the free-text database search. Presence of reported words as "panic", “anxiety” and “stress” showed an increase OR for instrumental delivery, ruptured sphincter and caesarian section. The phrase "anti-depressive" seem to lower the OR for these outcomes. Conclusion: Preliminary data seems to indicate an increased risk of obstetric complications at delivery associated with some of the markers for ill-health. Further analyses could assist in developing variables for the identification of words predicting mental ill-health and increased obstetric risks. Ethical approval 350/2007. PhD-studies by faculty funding -
Införande av portfoliometodik för professionell utveckling mot yrkesr...
Bengtsson, Mariette
Publication in Erfarenhet vs. forskning : hur utvecklas vi som högskolelärare?; : Akademiskt lärarskap (AKL), Malmö högskola
Skriftserie / Akademiskt lärarskap;1 (2011)
Erfarenheter vs Forskning. Hur utvecklas vi som högskolelärare Katrinetorp 8 – 9 december 2011other
Swedish abstract: En portfolio är inte bara en samling alster utan är också en lär-, kommunikationsoch utvärderingsstrategi för att spegla studentens utveckling under utbildningstiden för att säkerställa att lärandemålen uppfylls. Portfoliouppgifter baserade på kursplanens lärandemål skall underlätta för studenten att nå målen med aktuell kurs och utbildning (Biggs & Tang, 1998; Ellmin & Ellmin, 2003). Intentionen med portfoliometodiken är att skapa ett helhetsperspektiv över studentens utveckling och ska vara ett hjälpmedel för både läraren och studenten att på ett strukturerat sätt dokumentera, kommunicera och skapa forum som främjar ett optimalt lärande. Studenten skall se sin utveckling och lärandeprocess under hela utbildningen och inte bara i en enstaka kurs. När utbildningen är klar har studenten en portfolio som visar på den egna utvecklingen och kompetensen som färdig sjuksköterska. Portfoliometodiken ska stimulera till ökat ansvarstagande och genom att formulera egna mål kan studenten öka medvetenheten hos sig själv och belysa de områden som behöver utvecklas (Gannon et al, 2001). Studenter har under sin utbildning behov av olika former av stöd och portfoliometodiken kan möjliggöra att studenten får det stöd som behövs genom att studenten belyser sina speciella behov. I utvecklings- och bedömningssamtalen vars summativa och reflekterande dokumentation kan ingå i portfolion, skall studenten vara en aktiv samtalspartner och genom att leda samtalet får studenten också ett större ansvar för sitt eget lärande (Ellmin & Ellmin, 2003; Van Tartwijk & Driessen, 2009). Portfoliometodiken stimulerar också till reflektion då studenten tittar tillbaka på och analyserar sina tidigare genomförda uppgifter och upplevelser från såväl teoretiska som praktiska moment (Van Tartwijk & Driessen, 2009). På sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskolan finns metodiken till viss del implementerad sedan vårterminen 2010. Implementeringen fokuserades initialt på hur portfoliometodiken ska användas i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) men finns nu även i andra kurser. Denna process har varit komplicerad men utmanande då flera hundra handledare men också många lärare varje termin blir involverade i denna pedagogik (FoU-rapport 2, 2011, http://hdl.handle.net/2043/11938).
Programbok_webb.pdf
(1.425Mb)
-
Innovativa modeller för studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd ut... Carlson, Elisabeth; Bengtsson, Mariette; Stenberg, Marie
Publication in Konferenskatalog : Detaljerat program och all övrig information du behöver! (2012)
NU2012 -Gränslöst Lärande, Göteborg 17-19 oktober 2012other
Swedish abstract: Lärande är inte enbart en kognitiv process utan innefattar även sociala, kulturella och emotionella aspekter där studenter ska ges möjlighet att skaffa sig kunskaper och färdigheter användbara i en kommande profession. I sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola är innovativa modeller för studentaktivt lärande implementerade under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En förutsättning för implementeringen har varit det nära samarbetet mellan verksamheten och högskolan i den så kallade Malmömodellen. Malmömodellen startade 2001, utvärderades 2005 och är nu ett permanent samarbete mellan Skånes Universitets Sjukhus i Malmö samt sjukhusen i Ystad och Trelleborg. Modellen är uppbyggd kring ett kliniskt lärarpar som företräder lärosätet respektive den kliniska verksamheten. Paret fungerar som pedagogiskt stöd för handledare och studenter samt driver utvecklingsprojekt varav två kommer att presenteras under workshopen. Det första projektet är Peer learning, en handledningsmodell som bygger på strategier där studenterna lär från och av varandra. Strukturerade aktiviteter tas fram av beskrivna lärarpar i samarbete med handledarna för att främja det egna lärandet hos studenten men används också som ett pedagogiskt redskap för handledaren. Aktiviteterna bygger på att studenten självständigt ansvarar för att genomföra dessa med stöd av studentkollegan och/eller handledare. Det andra projektet, Patientfokuserad handledning ger studenten möjlighet att följa patienters väg genom vården. Under handledning ansvarar studenten till en början för en till två patienter och har då möjlighet att fördjupa sig i patienternas situation. Efterhand som studentens kompetens ökar kan antalet patienter omfatta hela patientgruppen. Studenten har en handledare som ansvarar för schema, utveckling och bedömning, men kan i det dagliga arbetet med patienten få handledning från andra i handledarteamet. Syftet med de pedagogiska modellerna är att studenten ska kunna skapa djupare vårdrelationer och förberedas inför den kommande yrkesrollen genom att träna reflektion, kritiskt tänkande och samarbete. Presentationerna kommer att ligga till grund för dialog mellan deltagarna ur såväl student som handledare- och lärarperspektiv. Teman att diskutera: Vilka utmaningar innebär peer learning som pedagogisk modell? Hur kan vi arbeta mot ett gemensamt synsätt på lärande när handledning sker med flera studenter av flera handledare? Hur utvärderar vi pedagogiska modeller? -
Markers for mental unhealth during pregnancy - predictors for deliver... Wangel, Anne-Marie; Molin, Johan; Östman, Margareta; Jernström, Helena : 29th Nordic Congress of Psychiatry (2009) conference
POSTER
English abstract: Markers for mental unhealth during pregnancy - predictors for delivery outcome Background: Population based studies report increasing mental ill-health levels of women in reproductive ages. Routine ante- and perinatal data is registered by the Nurse Midwife, and forwarded to the Medical Birth Registry of Sweden. No standard variables exist for identifying mental health status. An electronic medical registry (EMR) as a perinatal record system is in use since 1997, at Malmö University Hospital, Sweden. It holds variables possible for follow-up studies and is searchable for free-text. The EMR is used by all clinical staff involved with the pregnant woman. Objectives: To identify markers for mental unhealth in pregnancy in registry data to predict delivery outcome. Description: Patient records from 2001 to 2006 with 22,053 pregnancies were selected. Theoretical markers of mental unhealth related words were identified and tested in a sub-sample. A free-text-search among all 22,053 patient records was performed to identify the occurrence of each of the selected markers. Results: Ten words relating to mental health instruments were chosen for the free-text database search. Occurrence of reported words as "panic", “anxiety” and “stress” showed an increase OR for instrumental delivery and acute Caesarean section. The phrase "anti-depressive" seems to lower the OR for these outcomes. Preliminary data indicate an increased risk of obstetric complications at delivery associated with some of the markers for mental unhealth for nulliparous women. Ethical approval, no. 350/2007. -
Mental health in pregnant women in Sweden
Wangel, Anne-Marie; Ryding, Elsa Lena
Publication in 16th International Congress of the International Society of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology (ISPOG); : 16th International Congress of the International Society of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology (ISPOG) (2010)
The 16th International Congress of the International Society of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology (ISPOG). Venedig, Italy, October 28-30, 2010. Special Symposia: Violence against women influences childbirth. Preliminary results of the BIDENS study in six European countries.other
English abstract: Aim: To describe self-reported mental health indicators and to develop a score for mental health status in pregnant women. Method: Cross-sectional data was used from the Swedish population of a European cohort study conducted in 6 countries (Belgium, Iceland, Denmark, Estonia, Norway and Sweden). A total of 1 025 pregnant women in Malmoe, Sweden, filled in a questionnaire including background information and validated instruments to measure signs of depression during previous week by Edinburgh Depression Scale (EDS-5) and present health status. History of psychosocial care, medication, abuse, post traumatic stress symptoms (PTSS) and life events was reported for the past twelve months. EDS score was calculated by cut off >7 and >8. Ethnicity was defined by mother tongue. Results: Most women had Swedish as their mother tongue but 215 women (21.4%) had another language than Swedish. EDS at >7 (14.1%) and >8 (9.1%) was more common in foreign than in Swedish women (p<0.0001). Signs of PTSS as having physical ailments, feelings of numbness, avoidance, intrusion and anxiety in the past 12 months were also more common in this group (p<0.0001). Conclusion Pregnant women with another mother tongue than Swedish may have a less favourable mental health status than Swedish women. The algorithm for mental health score is under development using PTSS and other relevant indicators for the Swedish data. As such it will be analysed for associations with delivery outcomes in the whole BIDENS dataset. -
Portfolio för professionell utveckling mot yrkesrollen;
Bengtsson, Mariette; Wann-Hansson, Christine (2010)
NU2010 Dialog för lärande, 13-15 oktober 2010, Stockholmconference
PAPER
Swedish abstract: En portfolio är inte bara en samling alster utan är också en lär-, kommunikationsoch utvärderingsstrategi för att spegla studentens utveckling under utbildningstiden för att säkerställa att lärandemålen uppfylls. Portfoliouppgifter baserade på kursplanens lärandemål skall underlätta för studenten att nå målen med aktuell kurs och utbildning (Biggs & Tang, 1998; Ellmin & Ellmin, 2003). Intentionen med portfoliometodiken är att skapa ett helhetsperspektiv över studentens utveckling och ska vara ett hjälpmedel för både läraren och studenten att på ett strukturerat sätt dokumentera, kommunicera och skapa forum som främjar ett optimalt lärande. Studenten skall se sin utveckling och lärandeprocess under hela utbildningen och inte bara i en enstaka kurs. När utbildningen är klar har studenten en portfolio som visar på den egna utvecklingen och kompetensen som färdig sjuksköterska. Portfoliometodiken ska stimulera till ökat ansvarstagande och genom att formulera egna mål kan studenten öka medvetenheten hos sig själv och belysa de områden som behöver utvecklas (Gannon et al, 2001). Studenter har under sin utbildning behov av olika former av stöd och portfoliometodiken kan möjliggöra att studenten får det stöd som behövs genom att studenten belyser sina speciella behov. I utvecklings- och bedömningssamtalen vars summativa och reflekterande dokumentation kan ingå i portfolion, skall studenten vara en aktiv samtalspartner och genom att leda samtalet får studenten också ett större ansvar för sitt eget lärande (Ellmin & Ellmin, 2003; Van Tartwijk & Driessen, 2009). Portfoliometodiken stimulerar också till reflektion då studenten tittar tillbaka på och analyserar sina tidigare genomförda uppgifter och upplevelser från såväl teoretiska som praktiska moment (Van Tartwijk & Driessen, 2009). På sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskolan finns metodiken till viss del implementerad sedan vårterminen 2010. Implementeringen fokuserades initialt på hur portfoliometodiken ska användas i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) men finns nu även i andra kurser. Denna process har varit komplicerad men utmanande då flera hundra handledare men också många lärare varje termin blir involverade i denna pedagogik (FoU-rapport 2, 2011, http://hdl.handle.net/2043/11938).
NU2010_MB_1.pdf
(86.73Kb)
-
Portfolio - ett verktyg för lärandeprocessen under erksamhetsförlagd ...
Bengtsson, Mariette; Wann-Hansson, Christine (2010)
NU2010 Dialog för lärande 13-15 oktober 2010, Stockholmconference
PAPER
Swedish abstract: Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i sjuksköterskeprogrammet används ofta reflektion som ett sätt att träna studenten i att vara en reflekterande praktiker dvs. en sjuksköterska som kan binda samman teori och praktik. Det är dock inte en självklarhet att kunna reflektera utan det är snarare en förmåga som måste utvecklas. Dessutom varierar såväl omfattning som vilka modeller som används för reflektion och oftast sker ingen form av dokumentation av de reflektioner som gjorts. En portfolio är egentligen en samling av alster men kan också fungera som ett redskap för att förtydliga progression i lärandeprocessen och löpa som en ”röd tråd” genom utbildningen. Att använda sig av portfoliometodiken skulle kunna vara ett sätt att följa studenternas lärandeprocess och ge möjlighet till att arbeta mer strukturerat med skriftlig reflektion. Syfte: Denna studie avser att utifrån studenters, handledares och lärares perspektiv beskriva hur reflektion används i lärandeprocessen under VFU i sjuksköterskeprogrammet samt deras inställning till att arbeta med reflektion kopplat till portfolios. Metod: Studien har en kvalitativ design där 5 fokusgruppsintervjuer har genomförts med studenter (7 st), handledare (2 st), kliniska lärare (3) och universitetsadjunkter (3). Intervjuerna har transkriberats ordagrant och kommer att analyseras med hjälp av innehållsanalys Resultat: Den första preliminära analysen visar på betydelsen av reflektion för både studenter, handledare och lärare. Det framkom också att det finns olika former av reflektion såsom (1) här och nu, (2) avslutande, sammanfattande, eller (3) en speciell reflektionsstund ex då ett speciellt tema tas upp. Det fanns till övervägande del en positiv inställning till portfoliometodiken som sågs som ett tänkbart pedagogiskt verktyg för reflektion i VFU. Portfolion ansågs också möjliggöra en visualisering av lärandeprocessen för alla parter. Det fanns dock även en del farhågor i grupperna såsom att arbetet med portfolion inte fick bli en belastning och att det var bra om portfolion utgick från de befintliga dokument som används idag. Likaså upplevdes det som viktigt att reflektionerna som var kopplade till portfolion gavs en tyngd, kändes betydelsefulla och efterfrågades av handledare och lärare. Det fanns annars en risk att ingen skulle bry sig om att använda den och skriva i den och det hela skulle rinna ut i sanden. Sammanfattningsvis gav dock alla grupper uttryck för att användande av reflektion kopplat till portfolio kändes mer modernt och att det kändes angeläget att något sådant infördes i VFU:n.
NU2010_MB_2.pdf
(87.89Kb)
-
Student exchange within health care education: from partner search to... Dychawy Rosner, Irena
Publication in EAIE Forum;Special Issue : EAIE Forum (2010)
22nd Annual EAIE (European Association of Interprofessional Education), 15–18 September in Nantes, Franceother
English abstract: A present-day universitys faces the demands of growing globalization. In consequence the graduating and post-graduating educations are forming more mobile and globalised students exchange programmes. The Malmö University, Department of Nursing offers students and teachers a continuous exchange programme within international exchange networks. The programmes contain lectures, seminars, debates and social events focusing on improvements of patient care. However, after many years of this exchange programmes there is still lack of knowledge about its efficiency and its benefits to the students’ professional role development. Through a qualitative methodology, the study explores how students´ experience of international exchange as a professional learning environment influence their nursing skills. The preliminary results show that students during their exchange programmes perceived a broader view of nursing and the nature of care. The students reported some memorable aspects during their international exchange period that facilitated them widen insights to nursing in various social contexts and health care systems. Some of these experiences were reported as challenging their attitudes and influential on their selection of further career direction. -
The Clinical Learning Environment With a Focus on Geriatric Nursing w... Carlson, Elisabeth (2012)
CLES+T (Clinical Learning Environment Supervison and Teacher Scale) SymposiumStockholm 26-28th of August 2012other
English abstract: CLES+T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) symposium in Stockholm Monday 27th –Tuesday 28th Place: Sophiahemmet University College. The Clinical Learning Environment With a Focus on Geriatric Nursing within the Undergraduate Nursing Programme Due to the rapidly changing demographic distribution where the group of people over 80 years of age is increasing and the shortage of specialist nurses within care for the elderly, the anticipated need for nurses working in geriatric care will be immense. It is therefore alarming when previous studies report that student nurses do not consider geriatric care as a future career choice. One vital part of undergraduate nursing education is clinical practice, usually considered as an important guidance into the coming profession. A supportive learning environment where preceptors are engaged and knowledgeable towards care for the elderly are known factors with the potential to increase students’ interest for this particular area. Considering the increasing need for specialized nurses, it is necessary to describe the clinical learning environment with a focus on geriatric nursing care within the undergraduate nursing programme by the use of CLES+T. The research project is ongoing, thus only preliminary results will be discussed. Consecutive sampling commenced in the autumn of 2011 and will terminate autumn 2012. Inclusion criteria are student nurses in semester two and six in the undergraduate nursing programme having participated in, and completed clinical practice in elderly care in the city or neighbouring communities of Malmö, southern Sweden. Recommended reading: Johansson U-B, Kaila P, Ahlner-Elmqvist M, Leksell J, Isoaho H & Saarikoski M.(2010). Clinical learning environment, supervision and nurse teacher evaluation scale: psychometric evaluation of the Swedish version. Journal of Advanced Nursing 66, 2085-2093. McCann T V., Clark E & Lu S. (2010). Bachelor of Nursing students’ career choices: A three year longitudinal study. Nurse Education Today 30, 31-36. Plonczynski D J., Erlich-Jones L., Robertson Fisher J., Rossetti J., Munroe D ., Koren M E., Berent G & Hertz J. (2007). Ensuring a knowledgeable and committed gerontological nursing workforce. Nurse Education Today 27. 113-121. Saarikoski M., Isoaho H., Warne T. & Leino-Kilpi H. (2008). The nurse teacher in clinical practice: Developing the new sub-dimension to the Clinical Learning Environment and Supervision (CLES) scale. International Journal of Nursing Studies 45, 1233-1237. Swedish abstract: Studenters lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning. Med fokus på kommunal äldrevård och hemsjukvård inom sjuksköterskeprogrammet. En åldrande befolkning beräknas skapa ett allt större behov av sjuksköterskor inom äldreomsorgen, framför allt efter 2020 då antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt. Samtidigt visar Socialstyrelsen i en rapport från 2012 att det råder brist på sjuksköterskor med specialistutbildning i geriatrik. Andra studier visar hur sjuksköterskestudenter beskriver att äldrevården inte är ett alternativ för en framtida karriär. Inom all professionsutbildning är verksamhetsförlagd utbildning (vfu) central då studenter där ges möjligheter att integrera teoretisk och praktisk kunskap. För sjuksköterskestudenter är en stödjande lärandemiljö där handledande sjuksköterskor är väl förberedda på sitt uppdrag en faktor som kan öka studenters intresse av att arbeta med äldre. Det är därför av vikt att beskriva hur studenter uppfattar sin lärandemiljö under vfu. Presentationen fokuserar användandet av CLES+T i kontexten kommunal äldrevård och då studien är pågående kommer endast preliminära resultat diskuteras. Urvalet av studenter sker konsekutivt under tre terminer med start höstterminen 2011 och omfattar sjuksköterskestudenter i termin två och sex som har genomgått verksamhetsförlagd utbildning vid kommunala äldreboenden eller i hemsjukvård. Studien tar sin utgångspunkt i Malmö stads tio stadsdelar samt kringliggande kommuner. Litteratur: Johansson U-B, Kaila P, Ahlner-Elmqvist M, Leksell J, Isoaho H & Saarikoski M.(2010). Clinical learning environment, supervision and nurse teacher evaluation scale: psychometric evaluation of the Swedish version. Journal of Advanced Nursing 66, 2085-2093. McCann T V., Clark E & Lu S. (2010). Bachelor of Nursing students’ career choices: A three year longitudinal study. Nurse Education Today 30, 31-36. Plonczynski D J., Erlich-Jones L., Robertson Fisher J., Rossetti J., Munroe D ., Koren M E., Berent G & Hertz J. (2007). Ensuring a knowledgeable and committed gerontological nursing workforce. Nurse Education Today 27. 113-121. Saarikoski M., Isoaho H., Warne T. & Leino-Kilpi H. (2008). The nurse teacher in clinical practice: Developing the new sub-dimension to the Clinical Learning Environment and Supervision (CLES) scale. International Journal of Nursing Studies 45, 1233-1237. -
The life time experience of abuse, the severity and mental illness am...
Örmon, Karin (2011)
Viktimologisk forskarkonferens, Brottsoffermyndigheten, Stockholm 20111111other
-
The life time experience of abuse, the severity and mental illness am... Örmon, Karin (2012)
Florence Network - annual meeting, 10-14 April, 2012, at The Faculty of Health and Society, Malmö University.other -
The life-time experience of abuse and suicidal behavior among abused ...
Örmon, Karin; Sunnqvist, Charlotta; Bahtsevani, Christel; Torstensson-Levander, Marie : Malmö University, Faculty of Health and Society (2012)
ESSB 14conference
POSTER
English abstract: INTRODUCTION AND AIMS: Research concerning domestic violence and intimate partner violence reports life time prevalence of abuse and associations between suicidal behaviors among female psychiatric patients. The aim of the study was to describe abused women’s experiences of emotional, physical, sexual abuse and suicidal behavior experienced by women in general psychiatric care. METHODS: Women attending general psychiatric in-and outpatient care were asked to participate, using the NorVold abuse questionnaire, and seventy seven abused women contributed. RESULTS: Thoughts of suicide were significantly more common among women subjected to severe emotional abuse (n= 35, 71%), compared to women not subjected (n=14, 29%).Women suffering from mild emotional abuse register higher frequency of thoughts of suicide (n=39, 80%) compared to women with no experience (n=10, 20%). Suicide attempts were significantly higher among women experiencing severe emotional abuse (n=14, 82%) compared to women with no experience (n=3, 18%). Women who endured severe physical abuse made suicide attempt significantly more often (n=14, 74%) than women with no experience (n=5, 26%). Acts of self-deliberate harm were significantly higher among women experiencing mild emotional abuse (n=24, 86%) compared to the women with no experience (n=4, 14%). CONCLUSIONS: Results indicate that women with suicidal behavior could be victims of mild and severe emotional abuse and severe physical abuse. Even when suffering from the abuse, the women rarely confide to personnel.
221.pdf
(69.51Kb)
Final poster13 aug II.pdf
(460.8Kb)
-
Time, trust and reflection : three aspects of precepting in clinical ... Carlson, Elisabeth (2012)
NETNEP- 4th International Nurse Education Conference. Baltimore USA 17-20 juni 2012other
English abstract: Nurse education has undergone major changes during the last three decades, internationally as well as nationally, and new and different nursing competencies will probably be needed in a rapid changing society. This implies that undergraduate nursing education needs to address issues like life long learning problem solving skills, and provide students with cognitive and interpersonal tools to support this process. Clinical education where clinical nurses precept students, and hence prepare them for their coming profession seem to be a significant part for this process to occur. For all the above reasons, nurses need to be prepared to precept students entering clinical practice with different knowledge and skills. Preceptorship also entails for nurses to create a learning climate where students are given opportunities to merge theoretical and practical knowledge as a mean to develop professional competence. In addition, precepting usually takes place in the stressful and demanding area of a clinical setting. Therefore, nurses’ precepting function and the conditions influencing precepting will be vital to ensure a high academic standard throughout the entire undergraduate nurse education programme. To precept students during their clinical practice calls for pedagogical competence and sufficient time allocated for precepting. This implies that continuous collaboration between all stakeholders involved in clinical practice is needed to ensure a nursing education that fulfils the demands of an academic programme. This presentation will focus three vital aspects of precepting that is analysed and discussed during a post graduate course called Precepting during Clinical Practice, a preceptor preparation programme comprising 7,5 Credits. Time is the first aspect as lack of time is often the main limiting condition for precepting nurses, During the course different pedagogical models that will help preceptors utilize their time more efficiently are presented as a means for support. The second aspect is trust which is fundamental for the relation between preceptor and preceptee and the implications of this concept will be discussed. Finally, to become independent professionals able to plan, perform and evaluate nursing care student nurses need to learn how to reflect upon practice. Reflective precepting is thus a key aspect for preceptors, and strategies to enhance reflection in students will be presented. Carlson E, Pilhammar E, Wann-Hansson C. (2010). Time to precept: Supportive and Limiting Conditions for Precepting Nurses. Journal of Advanced Nursing 66 (2), 432-441 Clark P G. (2009) Reflecting on reflection in interprofessional education: Implications for theory and practice. Journal of Interprofessional Care 23 (3), 213-223. Pulsford D, Boit K, Owen S. (2002). Are mentors ready to make a difference? A survey of mentors´attitude towards nurse education. Nurse Education Today 22(6), 439-446. -
Translating fear and abuse into Arabic/Islamic concepts: process and ... Wangel, Anne-Marie; Ouis, Pernilla; Östman, Margareta : 2nd Conference of Migrant Health in Europe, (2008) conference
POSTER
English abstract: Background: To study sexual and reproductive health issues, an understanding of cultural and language bound concepts is needed. Scandinavian studies of native speaking women show a relation between history of partner violence, sexual abuse and fear of delivery. In Malmo the third largest city of Sweden, 36% of the population has a foreign background. The proportion of Arabic speaking women within maternity care is increasing in Sweden. Islamic concepts are often based in the Arabic language and are of importance for non-Arabic speaking Muslim women as well. To enable participation in a prospective study on history of abuse and fear and delivery outcome, the validated instruments needed translation into Arabic language. Aim: To describe challenges in translating instruments, on fear and abuse, developed for westernized societies into an Arabic questionnaire. Method: Interviews and face validity testing of translated instruments from Western language to develop an Arabic questionnaire were conducted. Results: In order to validate translated instruments of concepts related to sexual and reproductive health, an understanding of cultural and religious ideas, meaning of words for sexuality, violence, abuse, fear and “destiny” needs to be addressed and considered. Examples of international approaches to these issues will be presented. Conclusion: Translation of cultural concepts for questionnaire development requires more than understanding and interpretation. Ethical approval 2006/354-31; 2007/1360-32. PhD-studies by faculty funding -
Utveckling och samstämmighet avseende bedömningskriterier i de vetens... Bengtsson, Mariette; Wann-Hansson, Christine; Gebru, Kerstin; Falk, Solvig; Dejin-Karlsson, Elisabeth; Sjöblom, Ingela (2008)
NU2008 Lärande i ny tid 7-9 maj 2008, Kalmarother
Swedish abstract: BAKGRUND Idag sker den vetenskapliga metodskolningen i huvudämnet omvårdnad i kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola. Studenter har visat i utvärderingar att det inte fanns någon kontinuitet och progression mellan de vetenskapliga metodkurserna på sjuksköterskeprogrammet, vilket också uppmärksammats av undervisarna. Enligt förvaltningslagen är det en myndighetsutövning gentemot en enskild person när en examinator sätter ett betyg. Därför måste betygssättning hanteras rättsäkert och konsekvent vilket kräver väl förankrade betygskriterier (Ekecrantz, 2007). För att säkra kvalitet och kontinuitet mellan kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola och för att EU-anpassa betygsgraderingen enligt ECTS-skalan (ECTS USERS`GUIDE) behövdes nya bedömningskriterier baserade på nya lärandemål enligt Bologna processen utarbetas. För att successivt öka kunskapsstegringen mellan de vetenskapliga metodkurserna har i ett tidigare projekt nya lärandemål enligt Bologna modellen för respektive kurs utarbetats. SYFTE Syftet med projektet är att identifiera och formulera bedömningskriterier baserade på en successiv kunskapsstegring inom forskningsområdet omvårdnad både avseende metod och ett kritiskt förhållningssätt. GENOMFÖRANDE Arbetet påbörjades i augusti 2007 och projektgruppen består av sex undervisande och examinerande lärare i de berörda kurserna. Litteratur i ämnet studerades och gruppen samlade in information om hur andra universitet och högskolor tillämpat ECTS-skalan. Arbetsgrupper för respektive kurs bildades som utarbetade förslag för bedömningskriterier A till F för respektive kurs. Därefter strålade arbetsgrupperna samman för att gemensamt fastställa samstämmighet samt progression mellan kurserna. Gruppen har också diskuterat examinationsformer, undervisningsmetoder, litteratur och begreppsdefinitioner relaterade till betygskriterier. Arbetet har också lett till att lärandemålen för respektive kurs har fått korrigeras och anpassat för att kunna vara utvärderingsbara. För att få studenternas synpunkter kommer de utarbetade förslagen att presenteras för studenter i respektive kurs för att få deras syn på bedömningskriterierna. Studenter i kurs 4 och 8/9 kommer under läsåret 08/09 att få vara delaktiga i utvecklingsprocessen av bedömningskriterierna. Implementering av resultatet kan tidigast ske VT09 och kommer därefter att utvärderas. Betygskriterierna kan ses i bilaga 1-5. DISKUSSION Dessa kriterier skall vara ett stöd för betygsättning av examensarbete såväl som seminarier och enskilda uppgifter dock utan att minska examinatorns ansvar för bedömningen. Bedömningskriterierna bör också ge utrymme för examinatorns egen bedömning (Boij m.fl., 2007). Betygskriterierna skall fungera som ett stöd för examinatorn så väl som för studenten, som kan inspireras att sträva efter ett högre betyg. Eftersom ECTS-graderingen är målrelaterad så finns det inget krav på att en viss del av studenterna skall få ett visst betyg. Det är dock viktigt att kraven för E skall vara likvärdiga med betyget GODKÄND. Det finns både fördelar och nackdelar med betyg i många grader. Enligt Ekecrantz (2007) ger det större precision och rättvisa samt en bättre feedback till studenterna på deras prestationer. Ekecrantz menar dock att många grader kan leda till ökad stress för studenten och ge en ökad arbetsbelastning för läraren samt att examinationsformerna kan försämras. Arbetsgruppen håller inte riktigt med om detta. Visserligen kan examinationsformerna behöva förändras men det behöver nödvändigtvis inte leda till en försämring. En intressant aspekt som Boij m.fl. (2007) tar upp i sin rapport från Kungliga Tekniska Högskolan är att bedömning av t.ex. examensarbete kan göras utifrån flera perspektiv såsom process, vetenskapligt innehåll och prestation för att examinatorn skall kunna skaffa ett bra underlag för att sätta betyg. Studentinflytande är viktigt och det är en utmaning att få studenterna delaktiga i processen, vilket inte har varit så lätt inom alla verksamheter (Åkesson 2006).
Now showing items 1-19 of 19