Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Peer learning : en pedagogisk modell för handledning av sjuksköterske... |
|
|
Karlsson, Karin; Vuckovic, Verica : Malmö högskola, Hälsa och samhälle Pedagogisk rapport från Fakulteten för hälsa och samhälle;1 (2013) |
REPORT |
| Swedish abstract: | Institutionen för Vårdvetenskap, Hälsa och samhälle, har som utgångspunkt i sin pedagogiska grundsyn att främja det livslånga lärande (Willman & Carlson, 2012). Det innebär att undervisningen ska stödja studenternas förmåga till självständig kunskapsutveckling, kritisk tänkande, reflektion och problemlösningsförmåga. Peer Learning är en pedagogisk modell där fokus ligger på lärande och inte undervisning. Peer Learning kan tillämpas med studenterna såväl inom som mellan utbildningsnivåer. Metoden kan hjälpa och stödja studenterna genom att de lär av varandra samt genom att de lär ut till varandra. Kommunikation är en viktig förutsättning för framgångsrik Peer Learning där fokus är kritiskt tänkande och reflektion genom att studenterna får kontinuerlig feedback av såväl handledare som medstudent. Denna rapport redovisar implementeringen av Peer Learning inom Psykiatri Skåne, Malmö. |
Peer learning muep.pdf
(4.595Mb)
| PATIENTERS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV FÖRÄNDRAD LIVSSITUATION EF... |
|
|
Nylén, Sofie; Bahtsevani, Christel; Bramhagen, Ann-Cathrine : Malmö Högskola, Institutionen för vårdvetenskap och Skånes universitetsjukhus Forskningstraineerapport;23 (2013) |
REPORT |
| English abstract: | Aim. This literature study highlights patients with diabetes mellitus and / or peripheral vascular disease and their experiences of changes in life after a leg or lower extremity amputation. Background. Living with a chronic disease such as peripheral vascular disease and / or diabetes, can lead to strains and affect daily life, including pain, sleep difficulties, problems with ulcers and fear of amputation. Being amputated can lead to shock and grief postoperatively. The mental preparation preoperatively is important for how the patient's experience life postoperatively. Patients need support and encouragement from the nursing staff and relatives in order to increase well-being and for greater autonomy in the postoperative phase. Method. A systematic literature review, based on review and compilation of qualitative studies, was chosen in order to answer the research question. Three articles were found relevant to the purpose of the study, one study was found to be of high quality and two studies of medium quality. Two of the studies were conducted in Western and one in the Asian context. The authors used the SBU's manual in the selection process of literature. Results. After compilation of the three studies two overall third-level themes were identified: Suffering and to regain hope. Conclusion. There is scientific evidence that a leg or lower extremity amputation alters a patient’s situation in life. This may cause distress in different dimensions. In this study emotional, psychosocial and physical suffering were identified. There is also evidence that patients who has time can develop some acceptance and adjustment to their new situation. Support from family and friends are important for the motivation to fight and regain hope for the future. Similar experiences / experiences identified despite different cultural backgrounds. |
| Swedish abstract: | Syfte. Denna litteraturstudie belyser patienter med diabetes mellitus och/eller perifer vaskulär sjukdom upplevelser och erfarenheter av förändrad livssituation efter en ben eller nedre extremitets amputation. Bakgrund. Att leva med kroniska sjukdomar som perifer kärlsjuka och/eller diabetes kan innebära stora påfrestningar i det dagliga livet med bland annat smärta, sömnsvårigheter, problem med svårläkta sår och rädsla för amputation. Att amputeras kan leda till chock och sorg postoperativt. Den mentala förberedelsen preoperativt är betydelsefull för patientens upplevelse postoperativt. Patienten behöver stöd och uppmuntran från sjukvårdspersonal och anhöriga för ökat välbefinnande och för ökad självständighet i den postoperativa fasen. Metod. För att besvara studiens frågeställning gjordes en systematisk litteraturstudie vilken bygger på granskning och sammanställning av kvalitativa studier. Tre artiklar bedömdes relevanta för studiens syfte. En studie bedömdes vara av hög kvalitet och två studier av medelhög kvalitet. Två av studierna utfördes i västerländsk och en i asiatisk kontext. Författaren använde SBU:s handbok som hjälpmedel i urvalsprocessen av litteratur. Resultat. Efter sammanställning av de tre studierna identifierades två övergripande tredje nivåns teman: Lidande och att återvinna hopp. Slutsats. Det föreligger vetenskapligt stöd för att en ben eller nedre extremitets amputation förändrar patientens livsituation. Detta kan leda till lidande inom olika dimensioner. I denna studie identifierades känslomässigt, psykosocialt och fysiskt lidande. Det föreligger även vetenskapligt stöd för att patienterna med tiden kan utveckla viss acceptans och anpassning till sin nya situation. Stöd från anhöriga och vänner är viktigt för motivationen att orka kämpa och återvinna hopp om framtiden. Liknande upplevelser/erfarenheter identifierades trots olika kulturella bakgrunder. |
| Förekomst av lokala komplikationer efter kranskärlsintervention via a... |
|
|
Fåhraeus, Åsa; Bramhagen, Ann-Cathrine : Malmö Högskola och Skånes universitetssjukhus Forskningstraineerapport;24 (2013) |
REPORT |
| English abstract: | Cardiovascular disease is one of the West's most common diseases. Diagnosis and treatment of constricted coronary arteries can be performed with contrast imaging and percutaneous coronary intervention (PCI). Studies have shown that puncture through the radial artery reduces complications such as bleeding and decreased cardiac events compared with a punction of arteria femoralis. A follow-up regarding local complications of trans-radial procedure is important. The aim of this study was to retrospectively evaluate the incidence of local complications after trans-radial coronary intervention after discharge. A total of 139 patients were contacted by telephone after 2-4 months. Inquiry was made according to a questionnaire concerning local symptoms related to the area around the wrist for trans-radial coronary intervention and whether the pulsations in arteria radialis were palpable or not. In this study, 91.4% of patients had no local complications after trans-radial coronary intervention. All patients had palpable pulsations in arteria radialis, and one of them had a weak radial pulse which had to be verified by Doppler. Twelve patients (8.6%) reported local symptoms of any kind. Seven patients (5%) had various problems such as pain, numbness, swelling and hematoma from the hand. Two patients (1.4%) had symptoms of wrist and another two had symptoms from the forearm and one had pain in the shoulder. Eight patients (6%) reported different persistent symptoms. The conclusion is that a punction of arteria radialis in coronary intervention has benefits such as bleeding complications and preventing decreased cardiac death versus a punction of femoral which has been shown in several other studies. The results of this study showed that nearly 10 % experienced mild local complications, especially in the hand. Furthermore, since the patients reported increased well-being postoperatively trans-radial procedures should be first choice in coronary intervention. |
| Swedish abstract: | Kardiovaskulär sjukdom är en av västvärldens vanligaste sjukdomar. Diagnos och behandling av förträngda kranskärl kan tillföras med kontraströntgen och perkutan koronar intervention (PCI). Punktion via arteria radialis har i studier visat minskade blödningskomplikationer och minskade kardiella händelser jämfört med transfemoral punktion. Uppföljning avseende lokala komplikationer vid transradial procedur är angeläget. Syftet med denna studie var att retrospektivt utvärdera förekomsten av lokala komplikationer efter transradial kranskärlsintervention efter utskrivning. Patienterna (n=139) kontaktades per telefon efter 2-4 månader. Förfrågan gjordes enligt frågeformulär om lokala symtom relaterat till området kring handleden efter transradial kranskärlsintervention samt om palpabel radialispuls fanns I denna studie hade patienterna hade 91.4 % av patienterna inga lokala komplikationer efter transradial kranskärlsintervention. Alla patienterna hade palpabel radialispuls varav en hade svag radialispuls som verifierades med doppler. Tolv patienter (8.6 %) uppgav symtom på lokala komplikationer av något slag. Sju patienter (5 %) hade olika besvär som smärta känselnedsättning svullnad och hematom från handen. Två patienter (1.4 %) hade besvär från handleden och ytterligare två hade symtom från underarmen samt en hade smärta i axeln. Åtta patienter (6 %) hade olika typer av kvarstående besvär. Konklusionen är att radialispunktionen vid kranskärsintervention har fördelar som minskade blödningskomplikationer och förebyggande minskad hjärtrelaterad död jämfört med femoralispunktionen som vistas i flera studier. Resultatet i denna studie visade lindriga lokala komplikationer, framför allt i handen, hos knappt en tiondel av alla patienterna. Dessutom med tillägg av ökat välbefinnande postoperativt borde transradial procedur vara första handaval vid kranskärlsintervention. |
| Betydelsen av preoperativ information inför colorektal kirurgi - ett ... |
|
|
Fässler, Lena; Bramhagen, Ann-Cathrine : Malmö högskola Forskningstrainee rapport;18 (2011) |
REPORT |
| English abstract: | Information and education are important components in the care of patients before colorectal surgery. In order to optimize a quick recovery after surgery sufficient and evidence based information is essential. The aim was to describe and review scientific articles regarding the importance of the preoperative patient information given before colorectal surgery from a patient perspective. The method was a literature study, with a systematic approach, in order to find evidence concerning patient information before colorectal surgery. The results showed that patients describe experiences of anxiety, insecurity, and the fear of the unknown. They needed healthcare givers which provide a feeling of security and continuity. If the patients receive multidimensional, written and verbal information, they are less anxious and have higher self-control postoperatively. They also experience less pain and can be mobilized earlier. If patients who should receive a stoma met a stoma therapist preoperative expressed less anxiety, fewer stoma complications and better mental well-being. This means that the patients can manage their colostomy earlier. Accurate preoperative information enhances understanding of the postoperative recovery phase and makes patients more involved. This leads to earlier recovery and discharge. The conclusion is that patients undergoing colorectal surgery are in great need of preoperative information. When this is given due to a standard care program, with regard to the individual needs, the patients will be better prepared for their surgery and postoperative care. Patients will participate in their care actively and take responsibility early, reducing complications and accelerate the post-operative recovery. Through good cooperation in the team around the patient, the individual needs of the patient are optimized. If the patient is assigned a patient charge nurse, the individual needs is identified earlier and if necessary followed up postoperatively after discharge. |
| Swedish abstract: | Information och utbildning är viktiga delar av vården inför colorektal kirurgi. Att ge evidensbaserad information som förberedande och tillräcklig för att patienterna skall kunna hantera den postoperativa tiden till snabb återhämtning är en förutsättning. Syftet var att beskriva och sammanställa vetenskapliga artiklar avseende betydelsen av den preoperativa patientinformationen som ges inför colorektal kirurgi ur ett patientperspektiv. Metoden var en litteraturstudie för att systematiskt finna evidens för patientinformation inför colorektal kirurgi med systematisk ansats. Resultatet visade att patienter beskriver den preoperatia upplevelsen som oro, osäkerhet, och stress inför det okända. De har behov av vårdgivare som genom mötet inger säkerhet och kontinuitet. Då patienterna får flerdimensionell, skriftlig och muntlig information är de mindre oroliga och har högre självkontroll postoperativt. De upplever också mindre smärta och kan mobiliseras tidigare. Om patienterna som skall erhålla stomi träffat en stomiterapeut preoperativ leder det till minskad oro, färre stomikomplikationer samt ett bättre psykiskt välbefinnande. Detta göra att patienterna kan hantera sin stomi tidigare. Noggrann preoperativ information ökar förståelsen av den postoperativa återhämtningsfasen och gör patienterna mer delaktiga, vilket leder till tidigare återhämtning och hemgång. Konklusionen är att patienter som ska genomgå colorektal kirurgi är i stort behov av preoperativa information. Då denna ges utifrån ett standardiserat vårdprogram med beaktande av individuellt behov blir patienterna bättre förberedd på sin operation och den postoperativa vården. Patienterna delta aktivt i sin vård och tar ansvar tidigt, vilket minskar komplikationerna och påskynda den postoperativa återhämtningen. Genom ett bra samarbete i teamet runt patienten kan de individuella behoven hos patienten optimeras. Om patienten tilldelas en patientsansvarig sjuksköterska kan det individuella behovet identifieras tidigare och vid behov följas upp postoperativt efter utskrivning. |
| Terapeutiska landskap i samhällsplaneringen- hållbar utveckling i pra... |
|
|
Rämgård, Margareta : Kommunförbundet Skåne Forskning och innovation;2011:4 (2011) |
REPORT |
| Swedish abstract: | Rapporten berör ett aktionsforskningsprojekt bland samhällsplanerare i skånska kommuner. Kommunerna har arbetat med olika case/ fall för att påvisa hur de kan skapa en långsiktig hållbarhet som främjar hälsa för kommande generationer. Forskaren har studerat processen i det arbetet. Resultatet visar att kommunernas tjänstemän arbetar med en defintion av hållbar utveckling som bevarar naturvärden, främja social inkludering över generationerna och arbeta hälsofrämjande i relation till att skapa rekreation och minska hälsofarliga miljöer. De fokuserar mer på miljöaspekter än en generell social hållbarhet och är begränsade i att tänka på mer marginaliserade grupper i samhällsplaneringen. I miljöfrågor så har de ett djupare engagemang som försätter dem i en sorts etisk stress när de måste frångå sina principer pågrund utav politiskt fattade beslut. Rapporten kritiserar det politiska besluten om att snabba upp planprocessen och påvisar att en systematiserad reflekterande dialog mellan olika yrkesfunktioner tidigt i planeringsarbete bidrar till en mer långsiktig hållbar utveckling i praktiken. |
FoI+nr+4.pdf
(2.201Mb)