Utveckling och samstämmighet avseende bedömningskriterier i de vetenskapliga metodkurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola

DSpace Repository

Utveckling och samstämmighet avseende bedömningskriterier i de vetenskapliga metodkurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Other
Title Utveckling och samstämmighet avseende bedömningskriterier i de vetenskapliga metodkurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola
Author(s) Bengtsson, Mariette ; Wann-Hansson, Christine ; Gebru, Kerstin ; Falk, Solvig ; Dejin-Karlsson, Elisabeth ; Sjöblom, Ingela
Date 2008
Swedish abstract
BAKGRUND Idag sker den vetenskapliga metodskolningen i huvudämnet omvårdnad i kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola. Studenter har visat i utvärderingar att det inte fanns någon kontinuitet och progression mellan de vetenskapliga metodkurserna på sjuksköterskeprogrammet, vilket också uppmärksammats av undervisarna. Enligt förvaltningslagen är det en myndighetsutövning gentemot en enskild person när en examinator sätter ett betyg. Därför måste betygssättning hanteras rättsäkert och konsekvent vilket kräver väl förankrade betygskriterier (Ekecrantz, 2007). För att säkra kvalitet och kontinuitet mellan kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola och för att EU-anpassa betygsgraderingen enligt ECTS-skalan (ECTS USERS`GUIDE) behövdes nya bedömningskriterier baserade på nya lärandemål enligt Bologna processen utarbetas. För att successivt öka kunskapsstegringen mellan de vetenskapliga metodkurserna har i ett tidigare projekt nya lärandemål enligt Bologna modellen för respektive kurs utarbetats. SYFTE Syftet med projektet är att identifiera och formulera bedömningskriterier baserade på en successiv kunskapsstegring inom forskningsområdet omvårdnad både avseende metod och ett kritiskt förhållningssätt. GENOMFÖRANDE Arbetet påbörjades i augusti 2007 och projektgruppen består av sex undervisande och examinerande lärare i de berörda kurserna. Litteratur i ämnet studerades och gruppen samlade in information om hur andra universitet och högskolor tillämpat ECTS-skalan. Arbetsgrupper för respektive kurs bildades som utarbetade förslag för bedömningskriterier A till F för respektive kurs. Därefter strålade arbetsgrupperna samman för att gemensamt fastställa samstämmighet samt progression mellan kurserna. Gruppen har också diskuterat examinationsformer, undervisningsmetoder, litteratur och begreppsdefinitioner relaterade till betygskriterier. Arbetet har också lett till att lärandemålen för respektive kurs har fått korrigeras och anpassat för att kunna vara utvärderingsbara. För att få studenternas synpunkter kommer de utarbetade förslagen att presenteras för studenter i respektive kurs för att få deras syn på bedömningskriterierna. Studenter i kurs 4 och 8/9 kommer under läsåret 08/09 att få vara delaktiga i utvecklingsprocessen av bedömningskriterierna. Implementering av resultatet kan tidigast ske VT09 och kommer därefter att utvärderas. Betygskriterierna kan ses i bilaga 1-5. DISKUSSION Dessa kriterier skall vara ett stöd för betygsättning av examensarbete såväl som seminarier och enskilda uppgifter dock utan att minska examinatorns ansvar för bedömningen. Bedömningskriterierna bör också ge utrymme för examinatorns egen bedömning (Boij m.fl., 2007). Betygskriterierna skall fungera som ett stöd för examinatorn så väl som för studenten, som kan inspireras att sträva efter ett högre betyg. Eftersom ECTS-graderingen är målrelaterad så finns det inget krav på att en viss del av studenterna skall få ett visst betyg. Det är dock viktigt att kraven för E skall vara likvärdiga med betyget GODKÄND. Det finns både fördelar och nackdelar med betyg i många grader. Enligt Ekecrantz (2007) ger det större precision och rättvisa samt en bättre feedback till studenterna på deras prestationer. Ekecrantz menar dock att många grader kan leda till ökad stress för studenten och ge en ökad arbetsbelastning för läraren samt att examinationsformerna kan försämras. Arbetsgruppen håller inte riktigt med om detta. Visserligen kan examinationsformerna behöva förändras men det behöver nödvändigtvis inte leda till en försämring. En intressant aspekt som Boij m.fl. (2007) tar upp i sin rapport från Kungliga Tekniska Högskolan är att bedömning av t.ex. examensarbete kan göras utifrån flera perspektiv såsom process, vetenskapligt innehåll och prestation för att examinatorn skall kunna skaffa ett bra underlag för att sätta betyg. Studentinflytande är viktigt och det är en utmaning att få studenterna delaktiga i processen, vilket inte har varit så lätt inom alla verksamheter (Åkesson 2006).
Language swe (iso)
Subject(s) progression
betygsmatris
bedömning
Medicine
Research Subject Categories::MEDICINE
Note NU2008 Lärande i ny tid 7-9 maj 2008, Kalmar
Handle http://hdl.handle.net/2043/14280 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics