Skrivutvecklingsarbete i grundskolans senare år

DSpace Repository

Skrivutvecklingsarbete i grundskolans senare år

Show simple item record

Full item record

dc.contributor.author Bengtsson, Victor
dc.date.accessioned 2012-11-14T07:57:12Z
dc.date.available 2012-11-14T07:57:12Z
dc.date.issued 2012 en_US
dc.identifier.citation 37 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/14335
dc.description Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda. Det läggs också stor vikt vid lärarnas motiveringar, argument och tankar. Resultatet är att lärarna var oväntat samstämmiga gällande vilka metoder de använder i sin skrivundervisning, även om motiveringar och resonemang ofta varierade. Modelltexter, exempel och förarbete, kamratrespons samt läsning var de metoder, vilka lärarna främst förespråkade. Värt att lyftas fram som särskilt intressant är det berättande skrivandets höga status, trots deras mening att diskursivt skrivande är av mer vikt i elevernas vardag. Intressant var också en kontrast gällande lärarnas syn på grammatikundervisningens värde för skrivutvecklingen, då en av de fyra lärarna ansåg det som helt meningslöst, medan tre ansåg motsatsen. Slutligen vill jag fastslå att ett utåtriktat perspektiv på skrivande står i majoritet och att explicit skrivundervisning och fokus på genremedvetenhet verkar ha fått en relativt stark ställning i skolan ifråga. Ett inåtriktat perspektiv och utveckling av elevens eget språk ges däremot mindre tankar. en_US
dc.language.iso swe en_US
dc.publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen en_US
dc.subject Bedömning en_US
dc.subject Explicit undervisning en_US
dc.subject Genrepedagogik en_US
dc.subject Grammatikundervisning en_US
dc.subject Kamratrespons en_US
dc.subject Modelltexter en_US
dc.subject Skrivutveckling en_US
dc.subject Skrivundervisning en_US
dc.title Skrivutvecklingsarbete i grundskolans senare år en_US
dc.type M3 en_US
dc.setspec.uppsok SocialBehaviourLaw en_US
 Find Full text

Files for download

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record

Search


Browse

My Account

Statistics