Student Essays / Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik

Elevhälsa på Gymnasiet
Sagemo, Dan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012)	1-year master STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Sammanfattning/ Abstract Detta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen. Särintressen, brist på delaktighet, brist på gemensamt förhållningssätt, brist på resurser och brist på gemensam vision är några hinder, på organisationsnivå, för att utveckla elevhälsan, som aktörerna uttryckt. Tydliga strukturer på organisationsnivå där det finns tid avsatt för kommunikation mellan olika aktörer på olika nivåer, och där elevhälsan har en naturlig, väl inarbetad del, är framgångsfaktorer för utvecklingen av elevhälsan, liksom att informations-, besluts- och ärendegången i elevärenden är implementerad i organisationen och förlöper smidigt.

PDF Dan.pdf (612.5Kb)

Inkludering-exkludering;Hur elever med hörselnedsättningar upplevt si...
Westerlund, Charlotta : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012)	2-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	Westerlund, Charlotta (2011) Inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their school time (Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. To have a hearing impairment often means that the social communication and togetherness with other people affects. Many are depended on technical aids, such as hearing aids and hearing loops, to be able to follow conversations and to be able to feel involved. It is every student and county inhabitants right to have access to aids. Is this enough for the student to feel involved in school activities? How have students with hearing loss experienced their own school time out of an including perspective? Can a person be included and still feel excluded? Is it enough to attend a class with “hearing” students, to feel included? This is a qualitative study, which contains three deep interviews and twenty open questionnaires, about students own experiences and thoughts about their school time. The purpose of the study, have been to increase knowledge and insight in students experiences of involvement during their school time, whether they went to special schools or not. The results of the study, shows that many students with hearing loss, don’t feel included in community schools with hearing classmates. In special schools the students with hearing loss feels included but during their spare time, they often feels alone, because their classmates lives far away and the spontaneous social contacts decreases.
Swedish abstract:	Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra människor påverkas. Många är beroende av tekniska hjälpmedel, så som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna känna sig delaktiga. Att få tillgång till rätt hjälpmedel är varje landstingsinvånares och elevs rätt. Är detta tillräckligt för att eleven ska känna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsättning upplevt sin egen grundskoletid, utifrån ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och ändå känna sig exkluderad? Är det tillräckligt att få gå i samma klass som ”hörande” elever för att känna sig inkluderad? Detta är en undersökning med kvalitativ ansats, som består av tre djupgående intervjuer och 20 öppna frågeformulär, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid. Syftet med undersökningen är att få en ökad kunskap om och en inblick i, elevernas egna upplevelser av delaktighet under sin skolgång, vare sig man gått i specialskola eller haft sin undervisning bland ”hörande” klasskamrater. Resultatet av undersökningen visar att många av de elever som går på skolor tillsammans med hörande klasskamrater, har svårt att känna sig inkluderade. I hörselklasskolor känner sig eleverna mer inkluderade, medan de på fritiden ofta känner sig ensamma, då avstånden till klasskompisar är långa. De spontana, sociala kontakterna blir lidande. Nyckelord: Hörselskador, skolformer, sociala relationer, stigmatisering, stämplingsteori

Lotta, slutarbete5.pdf (294.4Kb)

Barn som utmanar vuxna i förskolan
Hegdal, Caroline; Olsson, Ann-Kristin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011)	bachelor STUDENT ESSAY

Swedish abstract:

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt. Vi har valt semistrukturerade intervjuer där vi använde en intervjuguide som bestod av 4-5 frågeområden. Vi använde diktafon och antecknade under samtalets gång. Respondenterna kunde fritt uttrycka sig och vi använde några preciserade frågor som stöd för att få fram det som vi ville undersöka. Vi använde oss av en fenomenografisk analys, där man först bekantar sig med data och etablerar ett helhetsintryck. Vi hittade olika områden som förskollärarna tyckte hade betydelse för ett bra arbete med utmanande barn. I litteraturen har vi lyft fram faktorer som kan ha betydelse i arbetet med dessa barn och de återfinns på både organisationsnivå och grupp- och individnivå. I resultatdelen har vi tagit fram olika områden som förskollärarna ansåg hade betydelse för att bäst kunna möta barnen. Det var tydligt att pedagogens bemötande var direkt avgörande. Utbildning och fortbildning inom det specialpedagogiska området ses som viktigt för att kunna möta situationer i dagens förskola. Ingen förespråkade exkludering utan nämnde arbetet i mindre grupper i stället som en lösning. Samarbetet med specialpedagog var i många fall nödvändigt för att kunna hitta lösningar. Att kunna ta stöd i arbetslaget var en faktor som också hade betydelse. Föräldrasamarbetet visade sig vara grunden till arbetet. I den avslutande analysen jämförde vi resultatet med vad vi funnit i litteraturen. Analysen avslutas med slutsatserna att pedagogens bemötande, specialpedagogens insatser samt fortbildning och utbildning är mest betydelsefulla i arbetet med utmanande barn.

Barn som ...pdf (694.1Kb)

Student Essays / Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik

MUEP

Student Essays / Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik

Recent Submissions

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Statistics

Discover

Author

Date Issued

Subject Words

RSS Feeds

En komparativ studie av två matematikböcker i årskurs 6 med avseende ...
Anette, Ferens : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	A comparative study of two mathematics books in Year 6 with an eye to pupils in mathematics difficulties.
Swedish abstract:	Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand. Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter.

Elevers skolsituation kopplad till yogafilosofi
Malmström, Mariann : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011)	2-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	The aim with the study was to use yoga philosophy as a perspective on pupils stories about school and stress. My conclusion was that pupils´ability to concentrate could improve considerably with yogapractice combined with a healthy relationship between pupil an teacher.
Swedish abstract:	Syftet med uppsatsen var att använda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstå elevers berättelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmåga skulle kunna förbättras avsevärt med hjälp av yoga kombinerat med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elever.