Utmaningar och bemötande i flyktingmottagandet

DSpace Repository

Utmaningar och bemötande i flyktingmottagandet

Show full item record

Files for download

Find Full text
Facebook

Simple item record

Publication Licentiate Thesis
Title Utmaningar och bemötande i flyktingmottagandet
Author(s) Eriksson-Sjöö, Tina
Date 2012
English abstract
Aim: The overall aim of this thesis is to describe the results of a survey of the health situation of newly-arrived refugees attending a course in Swedish for Immigrants (SFI) (study I) and elucidate the self-rated health-related quality of life that Arabic-speaking participants in a spe-cific health-promoting group activity (Health School) report before, immediately after and at a six-month follow-up of that activity (study II). Design, method, sample: The sample in study I comprised newly-arrived Arabic-speaking refugees living in the Malmö district of Fosie who were attending a SFI course. A total of 67 persons participated, 52 per cent men, 48 per cent women. Data were collected with the aid of a questionnaire with both open-ended and closed alternative responses about family and relatives, networks and services, Swedish language lessons and participation, introduction and needs, sleep and recovery. In study II the sample comprised newly-arrived Arabic-speaking refu-gees who attended a seven-week Health School as a part of their intro-ductory planning. The study was based on qualitative data obtained by participatory observation and oral group evaluations with 65 course participants. In addition, we used a questionnaire with closed response alternatives for self-rating health-related quality of life, including sleep and recovery. The questionnaire was administered at the beginning and end of the group activity as well as six months after the end. This sam-ple comprised 39 participants in the group activity who responded to the questionnaire on all three occasions. Furthermore, the thesis contains an article describing the Health School group activity/method, its background and theoretical links, as well as the collaborative process that developed between professionals and re-cipients. Results: The respondents in study I reported a high frequency of sleep- and fatigue-related complaints. Sleep disturbances on the equivalent of every other day were reported by 68 per cent and somewhat fewer, 43 per cent, reported regular problems with drowsiness, for instance drop-ping off during the day. Criteria for clinical insomnia were met by 41 per cent (36 per cent of the men, 50 per cent of the women), based on the combination of sleep disturbance and complaints of fatigue at least every other day. In addition, over 80 per cent of the sample experienced great anxiety about their family or other relatives in their home country. Many felt isolated and lonely, found it hard to get in touch with associations, have access to places for cultural activities, practicing religion and participating in sports. Many also experienced difficulties in gaining access to health care and dental care. In the educational situation (SFI), more than half had great difficulty in understanding what the teacher said and 68 per cent found it hard to keep up with the pace of the lessons. More than 64 per cent reported difficulties with concentration, problems with understanding homework and being able to do homework in a calm environment. Many respondents were uncertain about the introductory plan and roughly half had wanted their introductory officer to be more helpful in contacts with health care, including doctors, and housing matters. The qualitative part of study II, which aimed to elucidate the most im-portant issues according to the participants, gave rise to four categories: 1) More in-depth issues concerning the content of the group activi-ty/Health School, 2) Comments on the form and structure of the group activity/Health School, 3) Which of the participants’ “needs” were cov-ered by and which were missing, and 4) What the participants wanted to convey to administrators, decision-makers and politicians. The quantitative follow-up study showed that when the group activity started, the participants experienced a high degree of problems with sleep and concentration. Such problems were considerably less frequent at the end of the activity and this change persisted six months later. Moreover, the sleep disturbances were related both to the five variables of the health-related quality of life (mobility, activity, self-care, pain and anxiety/depression) and to the perception of general health. The variables pain and anxiety/depression showed significant improvements at the end of the activity as well as six months later. Men as well as women rated their general health as significantly improved at both follow-ups compared with baseline; the change was greatest for women. Conclusions: Taken together, the results show that in terms of self-rated health, the studied population has a high degree of problems with physical and mental ill-health. These problems are closely related to problems with sleep and concentration, besides having consequences for the newly-arrived persons’ daily activities and for settling in the host country. A great need of assistance from health care emerges, as well as a lack of trust in this, partly due to difficulty of access and a lack of professional interpreters. At the same time, the findings in this thesis show that the reception sys-tem with evidence-based inputs can achieve considerable positive changes for newly-arrived refugees. The self-rated health-related quality of life for participants in the group activity/Health School showed that for the group as a whole, the studied aspects had improved significantly both by the end of the activity and at the six-month follow-up. Proper actual knowledge about self-care and the Swedish health care system had increased significantly by the end of the activity. These effects can also have positive consequences for the next generation and others close to the participant. The group activity needs to be tested with other language groups of newly-arrived in order to warrant general conclusions.
Swedish abstract
Syfte: Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att beskriva resultat från en kartläggning av hälsosituationen hos nyanlända flyktingar som genomgår SFI studier samt att belysa den självskattade hälsorelaterade livskvalitet som arabisktalande deltagare i en specifik hälsofrämjande gruppaktivitet (Hälsoskola) beskriver före, efter samt vid en sexmånaders uppföljning av aktiviteten. Design, metod, urval: Urvalet deltagare i delstudie I var nyanlända arabisktalande flyktingar bosatta i Fosie stadsdel i Malmö och som deltog i SFI utbildning. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 67 personer, 52 procent män och 48 procent kvinnor. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av frågeformulär innehållande frågor om familj och anhöriga, nätverk och service, svenskundervisning och delaktighet, introduktion och hjälpbehov samt om sömn och återhämtning. I delstudie II bestod urvalet av arabisktalande nyanlända flyktingar som genomgick en sju veckors Hälsoskola som en del i sin introduktionsplanering. Dataunderlag bestod av kvalitativa data inhämtat vid deltagande observationer och muntliga grupputvärderingar med 65 kursdeltagare. Därutöver besvarades ett frågeformulär för självskattning av hälsorelaterad livskvalitet samt om sömn och återhämtning. Frågeformuläret besvarades vid kursstart, kursavslutning samt sex månader efter kursens slut. Respondenter i denna del var 39 kursdeltagare som besvarat samtliga tre frågeformulärsomgångar. Därutöver innehåller avhandlingen en artikel vars syfte är att beskriva kursen/metoden Hälsoskola, dess bakgrund och teoretiska kopplingar samt den samverkansprocess som utvecklats mellan professionella aktörer och brukare. Resultat: I delstudie I rapporterade respondenterna hög förekomst av sömn- och trötthetsbesvär. Sextioåtta procent av respondenterna hade sömnproblem motsvarande hälften av veckans dagar. Något färre 43 % rapporterade regelbundna besvär med sömnighet, till exempel att man nickade till under dagen. Fyrtioen procent (män 36 %, kvinnor 50 %) uppfyllde kraven för klinisk insomni baserat på att respondenterna hade både sömnbesvär och trötthetsbesvär under minst hälften av veckans dagar. Därutöver upplevde drygt 80 % av samtliga stor oro över sin familj eller andra anhöriga i hemlandet. Många kände sig isolerade och ensamma, hade svårt att få kontakter med föreningsliv, få tillgång till platser för kulturella aktiviteter, för religionsutövning och för sportaktivitet. Många upplevde också svårighet att få tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård. I utbildningssituationen upplevde drygt hälften stora svårigheter att förstå vad läraren sade och 68 % hade svårt att hinna med i tempot på lektioner. Drygt 64 % rapporterade koncentrationssvårigheter, de hade problem att förstå hemuppgifter liksom att kunna göra hemuppgifter i lugn miljö. För många respondenter rådde oklarhet om introduktionsplanen och cirka hälften av dem hade velat få mera hjälp av sin introduktionshandläggare med läkar- och sjukvårdskontakter samt med sin bostadssituation. I den kvalitativa delen av delstudie II vars syfte var att belysa de viktigaste frågorna från deltagarnas synvinkel, utkristalliserade sig fyra kategorier: 1) Fördjupningsfrågor beträffande innehåll i kursen/Hälsoskolan. 2) Kommentarer angående form och struktur på kursen/Hälsoskolan. 3) Vilka av kursdeltagarnas ”behovsområden” som kursen/Hälsoskolan täcker in och vilka områden som saknas? 4) Vad kursdeltagarna önskar få framfört till administratörer, beslutsfattare och politiker. I den kvantitativa uppföljningsstudien framkom att deltagarna upplevde en hög grad av sömn och koncentrationsproblematik vid kursstart. Denna problematik var betydligt mindre vid kursens avslutning och förändringen kvarstod vid uppföljning sex månader senare. Det framkom även att sömnproblematik var relaterad till de fem variablerna av hälsorelaterad livskvalitet;( rörlighet, aktivitet, egenvård, smärta och oro/depression) och till upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet. Angående variablerna smärta och oro/depression kvarstod en signifikant förändring både vid uppföljning ett och vid uppföljning två sex månader efter kursavslut. Både män och kvinnor bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som signifikant bättre vid båda uppföljningarna jämfört med vid kursstart, men förändringen var störst beträffande kvinnorna. Konklusion: De sammantagna resultaten visar att det finns en hög fysisk och psykisk ohälsoproblematik i den undersökta populationen med avseende på deras självskattade hälsa. Denna problematik har ett nära samband med sömn och koncentrationsproblem och får även konsekvenser för de nyanländas dagliga aktiviteter och etablering i det nya samhället. Det framkommer ett stort behov av hjälp från hälso- och sjukvården men också en brist på tillit till detsamma, bland annat beroende på svårtillgänglighet och brist på professionella tolkar. Å andra sidan visar resultaten i denna licentiatavhandling att mottagningssystemet med noga överlagda insatser kan åstadkomma betydande positiva förändringar för gruppen nyanlända flyktingar. Den självupplevda hälsorelaterade livskvaliteten för deltagare i kursen Hälsoskola visade på signifikanta förändringar inom de undersökta aspekterna för gruppen som helhet vid kursslut och vid senare uppföljning. De reella faktiska kunskaperna inom egenvård och om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet hade ökat betydligt vid kursavslut. Nämnda effekter kan även få positiva följdverkningar för nästa generation och andra personer i kursdeltagarnas nära omgivning.
Buy print http://webshop.holmbergs.com/...14341 (print-on-demand service)
Publisher Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och Samhälle
Series/Issue FoU Rapport;3
ISSN 1650-2337
ISBN 978-91-7104-444-0
Pages 130
Language swe (iso)
Subject(s) Health promotion
Refugees
Arabic-speaking
Health-related quality of life (HRQoL)
Health and medical care
Migration
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Included papers
  1. Eriksson-Sjöö, T., Ekblad, S., Kecklund, G. Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI: konsekvenser för inlärning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift 2010:4:302-309

  2. Eriksson-Sjöö, T., Cederberg, M., Östman, M., Ekblad, S. Quality of life and health promotion intervention – a follow up study among newly-arrived Arabic-speaking refugees in Malmö, Sweden. International Journal of Migration, Health and Social Care 2012:8 (3): 112-126

  3. Eriksson-Sjöö, T., Ekblad, S. Hälsoskola för nyanlända flyktingar (sidor 33-52) I: J. Malmsten (red) Migrationens utmaningar inom hälsa, omsorg och vård. Malmö stad: FoU-rapport 2010:2

Handle http://hdl.handle.net/2043/14341 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics