Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Student Essays / Pedagogik
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Student Essays / Pedagogik
Recent Submissions
-
Ridningens pedagogik 
Nyström, Camilla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) 2-year master
STUDENT ESSAY
English abstract: The purpose of this study has been to look how pedagogic process interacts in horse riding lessons. In order to research this problem I have used an ethnographic approach and during a week I observed ten riding lessons in two separate Riding house in the south of Sweden. In my theoretical frame I have used Michel Foucault “Discipline and punish” as a toll to make clear how dominance and submission is present and active in the horse riding education. The conclusion shows how dominant power rules by its presence and creates submission, stability and feeling of security. The discipline is used to create a feeling that will bring the riders to new experience and develop their talent. To create that you need a good communication between the riding teacher, the horse and the rider and most important is to have a known environment where the rules and regulations are used trough limited surface, geometrical pattern and repetition. 
Ridningens pedagogik.pdf
(487.6Kb)
-
Dömd att bli bedömd - om kunskapsbedömning och dess betydelse för bar...
Nilsson Sjöberg, Mattias : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) 2-year master
STUDENT ESSAY
English abstract: Ratings and assessments in schools are topical issues. There is prevalent research within and about knowledge assessment. However, in terms of children’s thoughts, feelings, and experiences coinciding with being assessed at school, the field of research is sparse. The main purpose of this study is to describe how children are experiencing assessments within the context of school. Another important aspect is the study of knowledge assessment and its impact on children’s identity development. The research approach is qualitative. The empirical evidence within the essay is based on two partial studies. The first is based on the method of free association. Here a total of 39 children took part. In the second part of the study, a semi-structured group interview with a total of 9 children was carried out. An ‘interactional’ conceptual framework was used as a theoretical basis and central to the theoretical choice is the emphasis on a socially constituted self. Using a framework with interactional concepts lets us understand the individual child’s experiences of what it is like to be assessed within school. A general theme for all the children was their conflicting thoughts and feelings about being assessed, during the activity of assessment, and for what will happen after they know the results. The results of the two studies paints a picture of a child, growing up in a culture of assessments, who feels empathy with their fellow classmates, but at the same time are competing to protect their own individual identity (self) in these assessment type activities. It becomes important to understand how the experience of a knowledge assessment is something very important to the development of a child’s identity. Swedish abstract: Betyg och bedömning är en fråga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, känslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet är att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del är att närmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen är kvalitativ. Uppsatsens empiriska del baseras på två delstudier. Den första bygger på metoden ’fria associationer’. Här deltog sammantaget 39 barn. I den andra delstudien har semistrukturerade gruppintervjuer med totalt 9 barn genomförts. Som teoretisk utgångspunkt har en interaktionistisk begreppsram använts. Centralt för det teoretiska valet är tonvikten på ett socialt konstituerat jag/själv. Med hjälp av en interaktionistisk begreppsram skapas förståelse för hur det enskilda barnet upplever kunskapsbedömning. Ett genomgående tema för alla barn är deras motstridiga tankar och känslor inför att bli bedömda, under själva bedömningsmomentet samt för det som kommer ske efter det att kunskapsresultatet blivit känt för dem. I detta framträder bilden av ett barn i en bedömningskultur som känner empatisk identifikation med sina klasskamrater (medmänniskor) samtidigt som det strävar efter att positionera ut sig själv och beskydda sitt jag i rummet av bedömningsaktiviteter. Viktigt blir att förstå hur kunskapsbedömning som fenomen utgör något mycket betydelsefullt för barns identitetsutveckling.
MASTERUPPSATS (Slutversion).pdf
(979.2Kb)
-
Mentorskap - en studie av en 7-9 skola
Andersson, Lotta; Svensson, Nina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter. Den teori vi använt för att tolka våra resultat är det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP, som ryms inom det sociokulturella forskningsfältet. Våra resultat visar att mentorskap infördes utan en definition och utan tydlig förankring i forskning kring vilken kunskapsutvecklande effekt detta eventuellt kunde ha. Vidare pekar de på att flertalet av respondenterna är positiva till mentorskapet, men att utfallet av det bygger i mycket hög grad på de enskilda aktörerna och deras bild av uppdraget.
Mentorskap i grundskolan.pdf
(1.129Mb)
-
Low-performing pupils at the construction programme
Videsvall, Nenad : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) STUDENT ESSAY
Examensarbete.pdf
(694.3Kb)
-
Myndigheten, texten och läsaren. Myndighetsinformation i lättläst ver...
Forsberg, Camilla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) 1-year master
STUDENT ESSAY
English abstract: This paper treats discourse analysis of easy-to-read texts published by Swedish government agencies. The purpose of the study is to get more information about the texts in relation to their context. In Sweden everyone has the right to understand public information from government agencies. Therefore the government agencies publish some of their information in easy-to-read texts. These texts are problematic in different ways. Firstly, the term easy-to-read has no uniform meaning and could be used differently in different situations. Secondly, there are a lot of traits that can make a text easier to read, but different traits can also counteract each other, for example, a text is usually easier to read if it is shorter and if it includes explanations, but a text that includes explanations often gets longer. Thirdly, even though Sweden’s government agencies follow recommendations from language planning authorities in order to write more comprehensible texts, other difficulties occur: some of the information is omitted in the easy-to-read texts, the government agencies themselves become invisible so that their positions has to be read-out between the lines and the instructions that are binding for citizens often appear as optional choices. This means that the easy-to-read texts place greater demands on readers' literacy, although the idea is that they should be more readable. Swedish abstract: I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ’svårigheter’. Trots att begreppet inte har en enhetlig innebörd verkar det finnas det en samsyn mellan myndigheter om hur en lättläst text ska skrivas. Analysen visar att de lättlästa texterna är uppbyggda på liknande sätt och att de främst följer rekommendationer för lättläst när det gäller ordvariation, LIX-värde, läsartilltal, textbindning, radlängd och typsnitt. Analysen visar även att olika lättlästa faktorer kan motverka varandra och att de lättlästa texterna som publiceras på webben inte är anpassade efter mediet. De lättlästa myndighetstexterna är kontextberoende och ställer relativt höga krav på läsarnas litteracitetsförmåga och hantering av olika medierande redskap. Texterna riktar sig till många läsare med olika behov och blir troligen inte lättlästa i sin helhet för någon. Myndigheterna uppfyller därmed medborgares rättigheter enligt språklagen, inte deras behov. Asymmetrin mellan myndigheter och medborgare blir större trots att myndigheterna följer rekommendationer för lättlästa texter. De lättlästa texterna är språkligt mindre auktoritära men de underliggande strukturerna finns kvar vilket gör att den textuella praktiken inte kongruerar med den sociala praktiken. Detta får till följd att myndigheters lättlästa texter idag främst måste bearbetas utifrån det som uttrycks implicit. För att få en uppfattning om vad som gör en text lättläst behöver även andra faktorer än yttre språkliga och grafiska faktorer undersökas och klarläggas; bland annat relationen mellan språkets form och funktion, läsarens kunskap om myndighetsdiskurs, parternas uppfattning om sina roller och uppgifter, läsarens litteracitetsförmåga samt innebörden i begreppet lättläst och syftet med de lättlästa myndighetstexterna.
Search
Browse
My Account
Statistics
Discover
-
Author
-
Date Issued
-
Subject Words