Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 35
| APU, länken skola-arbete |
|
| Westerlin, Ann-Christine : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv. APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Genom att lyfta fram de olika aktörernas förhållningssätt får jag en palett där delarna på olika sätt kan dominera intrycket av APU. Skolan och lärarna, eleverna, företaget och handledarna bidrar på olika sätt till att färgsätta och ge mening med APU-perioden. Över lång tid har jag genom enkäter och i intervjuer fångat upp hur lärare, elever och handledare ser på sina förväntningar inför APU. Genom denna studie vill jag belysa hur några olika elevgrupper ser på betydelsen av förberedelser inför en APU. Resultaten visar att eleverna sällan på egen hand förbereder sin APU. Ansvaret vilar därför tungt på lärarna att förmedla en adekvat bild av vad som kommer att möta eleverna ute på en arbetsplats utanför skolans värld. Handledarna och de mottagande företagen kan underlätta den här processen. Öppenhet och kreativitet i dialog kring förväntningar är viktiga hörnstenar för såväl elever som lärare och handledare för att APU-perioderna ska bli givande för alla berörda parter. |
| Barns språkutveckling genom lek i olika typer av barngrupper |
|
| Kasmarvik, Katarina Agneta : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i. Man kan säga att språket är ett kulturellt medierat verktyg. Under mina år som förskollärare har jag märkt att barn har olika språkkunskaper beroende på i vilken sorts barngrupp på förskolan de befinner sig i. Min iakttagelse utgår från en barngrupp som är ålderrelaterad det vill säga att det i en barngrupp bara finns ettåringar, tvååringar etcetera och en blandad åldergrupp med barn i åldrarna ett till sex år. I den åldersblandade barngruppen kan barn vara väldigt talfärdiga och framåtgående jämfört med barn i samma ålder i den homogena gruppen. Barnen beter sig olika och deras lek och intresse för aktiviteter skiljer sig beroende på typ av barngrupp. Frågan är vad denna skillnad i barns agerande i de olika grupperna beror på. Syftet med denna uppsats är att försöka ge en förståelse för dessa skillnader utifrån det sociokulturella och det kognitiva perspektivet. Avslutningsvis presenteras en slutsats kring den pedagogiska betydelsen av olika konstellationer av barngrupper och dess inverkan på barns språkutveckling. |
Barnssprakutvecklingochlek.pdf
(503.9Kb)
| Coaching - ett klimat för lärande? |
|
| Gustavsson, Charlotte : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka coaching utifrån ett lärande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det är en växande marknad där fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgått ett coachingförlopp. Resultatet visar på att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en på sitt sätt har uppnått resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero på coachens metoder, frågemetodiken och samtalet. Forskning visar att det finns en avsaknad av forsknikng på området och flera pekar på vikten av så kallad klassisk designad forskning på området. |
Magister_2008-09-22.pdf
(322.2Kb)
| Demokratiskt ledarskap i skolan |
(more files)
|
| Larsson, Sigvard : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) |
1-year master STUDENT ESSAY |
bilaga10pdf.pdf
(25.42Kb)
Bilaga1pdf.pdf
(14.06Kb)
bilaga2pdf.pdf
(13.09Kb)
bilaga3pdf.pdf
(10.13Kb)
| De sökte teknik, och fann estetik |
|
| Olsson, Mats : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim of this essay is to explore and describe different ways teacher students experience evaluation of an aesthetic learning process during production of a film. The result shows a lack of coherence between the initial expectations, which are focused on technical skills, and the later opinion which recommends the teacher to reward personal expressions. The students also show a great variety in attitudes to the thought of grades as a threat towards creativity. They seem to consider other students as more depending on grades compared to themselves. The differences between the negative and the positive group are very obvious but show no significant correlations to other group features. The students recommends the teacher to focus on expressions and messages during the assessment of their work. The study also focuses on the problem of evaluating and grading media literacy and computer skills as they are described within the examination order. |
| Swedish abstract: | En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning. |
matsuppsats.doc
(756.7Kb)
| Drama i marginalen |
|
| Einarsson, Anneli : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This paper is part of a Masters degree in Education and treats discourse analysis of four essays written by students who have studied courses Educational Drama 90 hp at Malmö University. The purpose of the study was to describe and analyze how students express themselves about Educational Drama and what possible patterns that occur in their texts and the discourses which can therefore be identified. I have also used Lindström's theory (2008) on educational approaches at the Aesthetic learning processes and Marners ideas about arguments for the arts in schools (2004), to analyze students' essays. In discourse analysis, I have come to the conclusion that four discourses can be identified in students' texts. These discourses, I have called: Knowledge discourse, subject-discourse, methodological discourse and social discourse. There are traces of all discourses in all four papers, but most pronounced is the method of discourse and social discourse. Lindström’s (2008) theory is based on ideas that one can describe four forms of learning in aesthetic learning processes, and these he calls ABOUT, IN, WITH and THROUGH. By using this theory I have given suggestions on how to apply them to Educational Drama. I have in connection with this pairing the discourses that appear in students' essays with Lindström's educational forms: ABOUT drama is related to methodological discourse, the subjectdiscourse can be related to IN drama, WITH drama can be linked to the knowledge discourse and THROUGH drama relates to the social discourse. The purpose of using this theory has been continuing to develop theoretical tools to describe, formulate and analyze Educational Drama and put it in a larger context. |
| Swedish abstract: | Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM. Men hjälp av denna teori har jag gett förslag på hur man skulle kunna applicera detta på dramapedagogik. Jag har i samband med detta kopplat ihop de diskurser som framträder i studenternas uppsatser med Lindströms läroformer: OM drama relateras till metod-diskursen, I drama till ämnesdiskursen, MED drama kopplas till kunskaps-diskursen och GENOM drama till den sociala diskursen. Syftet med detta har varit att fortsätta utveckla teoretiska verktyg för att beskriva, problematisera och analysera dramapedagogik och sätta in den i ett större sammanhang. |
Drama i marginalen.pdf
(575.0Kb)
| Drama i marginalen |
|
| Einarsson, Anneli : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. |
Drama i marginalen.pdf
(952.2Kb)
| Dömd att bli bedömd - om kunskapsbedömning och dess betydelse för bar... |
|
| Nilsson Sjöberg, Mattias : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Ratings and assessments in schools are topical issues. There is prevalent research within and about knowledge assessment. However, in terms of children’s thoughts, feelings, and experiences coinciding with being assessed at school, the field of research is sparse. The main purpose of this study is to describe how children are experiencing assessments within the context of school. Another important aspect is the study of knowledge assessment and its impact on children’s identity development. The research approach is qualitative. The empirical evidence within the essay is based on two partial studies. The first is based on the method of free association. Here a total of 39 children took part. In the second part of the study, a semi-structured group interview with a total of 9 children was carried out. An ‘interactional’ conceptual framework was used as a theoretical basis and central to the theoretical choice is the emphasis on a socially constituted self. Using a framework with interactional concepts lets us understand the individual child’s experiences of what it is like to be assessed within school. A general theme for all the children was their conflicting thoughts and feelings about being assessed, during the activity of assessment, and for what will happen after they know the results. The results of the two studies paints a picture of a child, growing up in a culture of assessments, who feels empathy with their fellow classmates, but at the same time are competing to protect their own individual identity (self) in these assessment type activities. It becomes important to understand how the experience of a knowledge assessment is something very important to the development of a child’s identity. |
| Swedish abstract: | Betyg och bedömning är en fråga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, känslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet är att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del är att närmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen är kvalitativ. Uppsatsens empiriska del baseras på två delstudier. Den första bygger på metoden ’fria associationer’. Här deltog sammantaget 39 barn. I den andra delstudien har semistrukturerade gruppintervjuer med totalt 9 barn genomförts. Som teoretisk utgångspunkt har en interaktionistisk begreppsram använts. Centralt för det teoretiska valet är tonvikten på ett socialt konstituerat jag/själv. Med hjälp av en interaktionistisk begreppsram skapas förståelse för hur det enskilda barnet upplever kunskapsbedömning. Ett genomgående tema för alla barn är deras motstridiga tankar och känslor inför att bli bedömda, under själva bedömningsmomentet samt för det som kommer ske efter det att kunskapsresultatet blivit känt för dem. I detta framträder bilden av ett barn i en bedömningskultur som känner empatisk identifikation med sina klasskamrater (medmänniskor) samtidigt som det strävar efter att positionera ut sig själv och beskydda sitt jag i rummet av bedömningsaktiviteter. Viktigt blir att förstå hur kunskapsbedömning som fenomen utgör något mycket betydelsefullt för barns identitetsutveckling. |
MASTERUPPSATS (Slutversion).pdf
(979.2Kb)
| Effekter av att arbeta med PBL. Sjukgymnaststudenters syn på om arbet... |
|
| Unge, Jeannette : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med föreliggande arbete är att få en bild av hur sjukgymnaststuderande uppfattar att arbete i basgrupp befrämjar de förmågor som kompetensmålen innebär. Med hjälp av enkät med rangordnings- respektive öppna frågor, screenades en hel kurs (33 studenter) för att ge underlag för sex intervjuer kring samma frågor, nästan en termin senare. Både enkätunderlaget och intervjuerna redovisas, men underlaget är för litet för att kunna göra faktoranalyser, bara tendenser kan ses. Studenterna beskriver i stor utsträckning att basgruppsarbetet befrämjat deras lärande och framför allt genom diskussionerna som kan ske där. Något fler tyckte att basgruppsarbetet bidragit till att utveckla förmågan att reflektera över sitt sätt att fungera än som tyckte att basgruppsarbetet bidragit till att utveckla förmågan att arbeta i grupp. Feedback framkom som ett verktyg för detta, men majoriteten av studenterna tyckte inte att basgruppsarbetet utvecklade förmågan att ge konstruktiv feedback. Flera faktorer påverkar som bl a handledarens förmåga/attityd, sammansättningen av gruppen och tillgänglig tid. |
MagPed.pdf
(262.2Kb)
| Elevers begreppsförståelse i matematik |
|
| Ratkoceri, Remzi : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik. |
Mag.arbete 05.pdf
(730.8Kb)
| En lärlingsutbildning inom skolsystemet |
|
| Juhlin, Thomas : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden. Jag har också sett på begreppet kompetens, utifrån elevernas egna personliga kunskaper i relation till en kollektiv förmåga att lösa och utföra vissa specifika aktiviteter och uppgifter. Utbildningen visade sig vara kopplad till ett lustfyllt och aktivt lärande, där eleverna kände sig delaktiga i yrkesskolans utbildningsmål. Eleverna blev en del av skolans liv, planering, strategi och teman. Detta skapade i sin tur nöjda, nyfikna, läraktiga och intresserade elever. Den praktiska yrkesskolans utbildningsmål har fortfarande en central uppgift att fylla i dagens skola. |
larlingsutb..PDF
(320.2Kb)
| Flerspråkighet i förskolan -Stimulering av barns flerspråkighet i för... |
|
| Katarina Agneta, Kasmarvik : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling. Modersmålet har dessutom en stor inverkan på hur barn lär in ett andra språk. Undersökningen består av utdelade enkäter samt genomförda intervjuer med pedagoger i två förskolor för att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att stimulera barns flerspråkighet. Dessutom genomfördes observationer av den dagliga verksamheten för att se hur pedagogernas faktiska arbete med flerspråkighet ser ut. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna är positiva till flerspråkighet och att pedagogernas främsta arbetssätt är ett öppet och tillåtande förhållningssätt samt upprepning och samtal med barnen både på svenska och på deras modersmål i den mån det är möjligt. Litteratur på både svenska och barnens modersmål är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten och samarbete med föräldrar förekommer kontinuerligt för att stärka barnens språk och identitet. Pedagogernas val av arbetssätt med flerspråkighet grundas i styrdokumenten, egna erfarenheter och utifrån forskning kring språkutveckling. |
exarbetemagisterpublicering.pdf
(1.000Mb)
| Flexibilitet - men hur? |
|
| Lundberg, Barbro : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation. Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: • sociala aspekter på lärandesituationen • handledarfunktionen i lärandesituationen • den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen • motivationen i lärandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter. Men det är utbildningsanordnaren eller läraren, som måste skapa interaktionsformer och en miljö, som stimulerar de studerande till aktivt engagemang och inbjuder till ett dialogiskt arbetssätt. Känslan av att ingå i en gruppgemenskap är en viktig komponent i lärandet. |
Magisteruppsats Barbro Lundberg.pdf
(213.3Kb)
| Interkulturell kompetens i skolan Möten mellan elever från olika kult... |
|
| Einarsson, Anneli : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats. Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering. En viss utveckling har kunnat iakttas när det gäller att utveckla ett interkulturellt synsätt. Eleverna hade en del föreställningar, om hur det skulle bli att mötas och fick i vissa avseenden, ompröva sina föreställningar. |
Interkulturell kommunikation 61-80.pdf
(394.6Kb)
| Jaget, känslor, lärande |
|
| Tarczynska, Beata Izabella; Tarczynska, Beata Izabella; Tarczynska, Beata Izabella : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2011) |
2-year master STUDENT ESSAY |
Beata-uppsats 2011-1.pdf
(299.6Kb)
| Jag tänker ingenting… det är därför jag är här… |
|
| Nikitidou, Parthéna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Svenskämnet ingår i alla ämnen i skolan, därför är det viktigt för eleverna att tillägna sig grundläggande kunskaper för att kunna klara övriga ämnen. Genom djupintervjuer ger fyra institutionsplacerade elever och deras svensklärare i kommunala skolor sin syn på vad det är som gått fel och varför de misslyckades med att uppnå kunskapsmålen i svenska för grundskolans skolår 8 och/eller 9. Lärarna menade att eleverna antingen var tysta, utagerade, inte tog ansvar, var svaga kunskapsmässigt, saknade studiemotivation och koncentration och att de därför inte gjorde vad som förväntades av dem. Eleverna däremot sa att det var undervisningen som var tråkig, att lärarna inte var bra på att lära ut, uppgifterna var antingen för svåra, lätta eller enformiga. Enligt lärarna hade eleverna relationsproblem med andra elever och lärare kring sättet de uppförde sig i skolan. Det fanns även konflikter mellan dessa grupper och mobbing mellan elever som ledde till skolk. Kommunikationen fungerade inte tillfredsställande mellan mentor, ämneslärare, specialpedagog och elev, vilket förvärrade situationen på olika sätt för var och en av dem inblandade. Slutsatsen är att både eleven och läraren hade olika syn på problemen och de var båda missnöjda med skolsituationen. Elevernas motivation och delaktighet avtog med tiden men lärarna gjorde vad de kunde och var nöjda med sin egen och skolans insats. Det fanns inget direkt samband mellan institutionsplaceringen och elevens misslyckande i att uppnå kunskapsmålen i svenska för någon av lärarna men hälften av eleverna trodde ändå att det delvis fanns ett samband, eftersom det slutade som det gjorde. |
| Kreativa tekniker-finns det? Om unga män på tekniskt gymnasium som vå... |
|
| Rooke, Gunilla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Major changes have affected the Technical Programme of the Swedish Upper Secondary School in the past few years and new subjects have been added to the technical field. Have these changes also affected the recruitment of students? Male students of the Engineer and Architecture branches of the programme have responded to questionnaires and interviews concerning their motives, interests and future plans. The male students’ experiences of technology and gender issues in technology are discussed with gender perspectives in mind. The results have outlined three main types of students: the technologist, the creator, and the surfer. The technologist and the creator are both very purposeful in their choice of studies and career goals. The surfer is more open to alternative career choices. The three student types, their interests, motives and future plans, and their views on gender issues are influences by class and ethnicity. The parents, especially the father, are influential if the student will make boundary crossing choices. With this broad selection of student types, there are great possibilities to create a technical education for the creative student and, in the future, a new type of engineer. |
| Swedish abstract: | Teknisk gymnasieutbildning har genomgått stora förändringar de senaste åren och nya ämnen har kopplats till teknikområdet. Har det vidare teknikperspektivet också vidgat elevrekryteringen? Manliga elever på två skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkäter och intervjuer besvarat frågor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas männens upplevelser kring teknik och genus. Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören är båda målmedvetna i sina studier och framtida yrkesval. Surfaren kan tänka sig alternativa yrkeskarriärer. De tre elevtyperna, deras intressen, motiv och framtidsplaner samt hur de gör kön speglas av klass och etnicitet. För att göra gränsöverskridande val är föräldrarna, särskilt pappan, viktig. Med ökad bredd av elevtyper finns stora möjligheter att öppna upp teknisk utbildning för den kreativa eleven och så småningom en ny ingenjörsroll. |
KREATIVA_TEKNIKER.pdf
(450.8Kb)
| Low-performing pupils at the construction programme |
|
| Videsvall, Nenad : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
Examensarbete.pdf
(694.3Kb)
| Lärarutbildning på distans - kommunikativ rationalitet som social pra... |
|
| Böklin, Gustav : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande. |
GB_D_uppsats_pfd_format.pdf
(413.2Kb)
| Läxmiljöer och lärstilar. |
|
| Gersne, Per : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2006) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Not available in english |
| Swedish abstract: | Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren. Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden. Det ger också en inblick i elevernas läxmiljö. Det visar även att skolan inte kan erbjuda individuella lärmiljöer till alla elever. |
Läxmiljöer och lärstilar.pdf
(1.604Mb)
Now showing items 1-20 of 35