”Det är historia i allting” - en studie om historieundervisning i årskurs 1-3

DSpace Repository

”Det är historia i allting” - en studie om historieundervisning i årskurs 1-3

Show simple item record

Full item record

dc.contributor.author Rasmussen, Diana
dc.date.accessioned 2012-11-23T06:54:35Z
dc.date.available 2012-11-23T06:54:35Z
dc.date.issued 2012 en_US
dc.identifier.citation 42 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/14371
dc.description Följande undersökning bygger på intervjuer med lärare där deras planering och utformning av historieundervisningen är i fokus. Hur tänker lärare kring historieundervisningen i de tidigare åren, årskurs 1-3? Påverkar elevgruppen lärarens val av metoder och hur tänker lärarna kring elevernas uppnående av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? Förfrågningarna syftar på lärarnas arbetssätt och för att få svar på detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lärare som alla undervisar i någon utav årskurserna 1-3 men även i samma rektorsområde. En svårighet som påträffades när arbetet inleddes var att det inte i så stor utsträckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare åren. Detta medförde att jag även fick titta på litteratur och teorier som avser barn i mellanåldrarna. Den insamlade empirin resulterade i lärarnas olika tillvägagångsätt i historieundervisningen. Olika metoder och material såsom närmiljön, böcker, filmer, bilder och tidslinje m.fl. redogjordes som några viktiga aspekter i historieundervisningen med uppnående av ett historiemedvetande som grund. Två av respondenterna har ett överstämmande arbetssätt vilket tolkningsvis kan kopplas till deras utbildning då de båda är SO-lärare. De båda undervisar även i en årskurs 2 vilket kan påverka deras lika arbetsformer. Den insamlade intervjudata skildrade även elevgruppens påverkan på lärarens metodval. Samtliga respondenter menar att hänsyn måste tas till eleverna, vad vill dem och vad behöver dem för att kunna behandla ämnet historia? Finns det elever med någon diagnos i klassen och vilka åtgärder krävs då? Dessa infallsvinklar måste läraren ansvara för och skildra i sin undervisning. Läraren ansvarar även för elevernas uppnående av målen i läroplanen och i detta fall uppnående av ett historiemedvetande. Empirin synliggör att på bästa sätt få veta såvida eleverna nått målen eller ej behövs frågor som får eleven att reflektera och använda sina nyfunna kunskaper. Dessa frågor utger inte alltid att eleverna nått ett historiemedvetande. Ibland kan elever svara rätt på en fråga men i nästa stund så förstår de inte, menar en respondent. Det är svårt att veta om eleverna har åstadkommit ett historiemedvetande. Slutsatsen i studien är att det finns flera olika sätt att bedriva historieundervisningen i årskurs 1-3 då det är flera faktorer som samverkar. en_US
dc.language.iso swe en_US
dc.publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen en_US
dc.subject Historiedidaktik, historia, undervisning, metodik, historiemedvetande, årskurs 1-3 en_US
dc.title ”Det är historia i allting” - en studie om historieundervisning i årskurs 1-3 en_US
dc.type M3 en_US
dc.setspec.uppsok SocialBehaviourLaw en_US


Files for download

Student essay, ...

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record

Search


Browse

My Account

Statistics