Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Vems historiemedvetande och historiska referensramar får plats i läroboken?
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Vems historiemedvetande och historiska referensramar får plats i läroboken?
Full item record
| dc.contributor.author | Möller, Rosmarie | |
| dc.date.accessioned | 2012-12-03T12:06:20Z | |
| dc.date.available | 2012-12-03T12:06:20Z | |
| dc.date.issued | 2012 | en_US |
| dc.identifier.citation | 42 | en_US |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2043/14456 | |
| dc.description | Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006. I definitionen av kursplanens andra centrala begrepp, historisk referensram, utgår jag ifrån Per Elissons diskussion om hur begreppen förutsätter varandra i artikeln “Det är smart att använda historia i nya händelser...” – Historiebruk i skola och samhälle. Metodvalet inspireras av en kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough utifrån vilken jag genomför en detaljerad lingvistisk textanalys, samt Staffan Selanders emfas kring texters urval i boken Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985 från 1999. I uppsatsen benämnt som urvalsperspektivet. Ett övergripande resultat varifrån en slutsats kan dras är att kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs med utgångspunkt i den historiekanon som fokuserar europeiska perspektiv och däri sker ett uteslutande av icke-europeiska historiekulturella perspektiv. En annan slutsats är dock att läroboken utifrån narrativ historia uppvisar viss potential för interkulturell historieskrivning. | en_US |
| dc.language.iso | swe | en_US |
| dc.publisher | Malmö högskola/Lärarutbildningen | en_US |
| dc.subject | Historiemedvetande | en_US |
| dc.subject | Historisk referensram | en_US |
| dc.subject | Kritisk diskursanalys | en_US |
| dc.subject | Läromedelsanalys | en_US |
| dc.title | Vems historiemedvetande och historiska referensramar får plats i läroboken? | en_US |
| dc.type | Y | en_US |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | en_US |
