Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Student Essays / Lärarutbildning: 90hp
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Student Essays / Lärarutbildning: 90hp
Recent Submissions
-
En datoriserande reform 
Pennegård, Kristofer : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY 
Swedish abstract: Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev. Något som framgår är att mottagandet av reformen till största del är positivt och att man genom att göra det till en pedagogisk satsning, i stället för en teknisk sådan, kunnat erbjuda personalen ett stort utbud av fortbildningar. Detta har lett till att samtliga intervjuade lärare börjat förändra sitt sätt att undervisa för att bättre använda sig av de nya verktygen. Brister som framgår i reformarbetet är att lärarna inte alltid ges tillräckligt med utrymme för att tillgodogöra sig fortbildningen och att elever och lärare uppfattar en oförmåga att begränsa elevernas användande av sociala medier och annan underhållning på lektionstid som ett stort problem. Detta visar sig vara ett orosmoment på många skolor med en dator per elev (Unos uno, 2013a). Man framhåller i forskning och från informanterna att det krävs satsningar från skolan i form av datoretikett eller annan reglering för att överkomma problemet. Något som också kan behöva utvecklas på skolan är det kollegiala samarbetet vilket av skolutvecklingsforskning framhålls som ytterst viktigt för att reformer ska bli lyckade. Som det ser ut för tillfället sker majoriteten av samarbete lärare emellan på det sätt som av Blossing (2003) benämner särbokultur och Hargreaves (1998) kallar för en balkaniserad skola. Slutligen ska det tilläggas att reformarbetet fortfarande är i ett tidigt skede och att det går att förklara många av de brister som framkommer i mitt resultat med just detta. Detta gör dock inte att bristerna försvinner, utan detta är någonting man kommer att ha möjlighet att ta itu med så snart man har resurser att göra så. -
Bristen på likvärdighet - en analys kring betyg och rättvisa
Olli, Magnus : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten. Istället lyfter jag fram en alternativ väg eller rättare sagt en ny tillämpning av rådande urvalsverktyg som enligt mig skulle kunna motverka de problem som redan finns inbyggda i vårt kriterierelaterade betygssystem. Eftersom detta system i sig inte är utformat för att differentiera, är det enligt mig nödvändigt att införa ett obligatoriskt högskoleprov som tillsammans med betygen ska utgöra urvalsgrunden för vidare studier. 
Examensarbete 3.pdf
(294.4Kb)
-
Interkulturell pedagogik i skolan - ”ett VI med alla våra olikheter”
Rubin, Henrik : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. Utifrån de fyra temana, Mångkultur, Värdegrund, Demokrati och Språk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgångspunkt från de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans läroplan och i några samhällslärares tankar kring deras egen undervisning. Lärarnas svar relateras till vad som står i läroplanen och till tankegångarna hos forskarna. En interkulturell pedagogik, läroplanen samt lärarintervjuerna beskriver hur mångfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lärande i vår mångkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgående skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mångfalden för att skapa förståelse inför elevers olikheter. Demokrati- och värdegrundsfrågor behöver diskuteras explicit i samhällsundervisningen. Lärarintervjuerna visar dock på att det behövs tas ännu mer tid i anspråk för detta. Samtalet i undervisningen, framför allt elever emellan, är avgörande eftersom det är genom dessa som det kan skapas en förståelse för varandra samt bredda våra tankestrukturer. Examensarbetet visar till sist på behovet av ett inkluderande vi-språk men också vikten av att medvetandegöra de maktstrukturer som skapar utanförskap.
Examensarbete, slutversion.pdf
(711.0Kb)
-
Vem lär lärarna?
Lavigne, Padma : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök – då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper. Likriktningen inom yrkeslärarnas kompetens är väldigt låg, bakgrunderna skiljer sig åt markant och förkunskapskraven är inte särskilt konkreta. I nuläget finns det lärarlyftet II (som är allmän kompetenshöjning för lärare med syfte att ge behörighet till obehöriga lärare) samt kompetensutveckling för yrkeslärare specifikt, som sker i form av en praktikliknande period för att på så vis hålla läraren à jour med branschen.
examensarbete Padma Lavigne.pdf
(409.2Kb)
-
Varför är elever ointresserade av naturvetenskap och vad bör förändra...
Andersson, Therése : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Studier har visat att elever har ett lågt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istället som att intresset minskat de senaste åren. Naturvetenskaplig kunskap är viktig både för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhälle där de ska ta ställning till olika samhälliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket är en litteraturöversikt, är att ta reda på om elever har lågt intresse för naturvetenskap i skolan och i så fall varför. Vidare är syftet att ta reda på vilka förändringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka. Resultaten från litteraturöversikten visar på att elever visst har ett intresse för naturvetenskap, men inte den som presenteras i skolan. Däremot intresserar de sig för den naturvetenskap de möter i TV och tidningar. Elever är dock intresserade av vissa delar av den naturvetenskap som undervisas i skolan. Det verkar som att de flesta av de intressanta delarna ingår i biologi, varför eleverna också tycker detta ämne är mer intressant än fysik och kemi. Det verkar vidare som att det innehåll som lärarna undervisar till stora delar sammanfaller med det eleverna tycker är minst intressant. Elever tycker vidare att de naturvetenskapliga ämnena är tråkiga och abstrakta. Undervisningen riktar sig ofta bara till de elever som ska läsa vidare inom naturvetenskap och är inte allmänbildande i den omfattning den borde vara. För att öka elevernas intresse bör en del förändringar göras när det gäller den naturvetenskapliga undervisningen. Den måste i större utsträckning kopplas till elevernas vardag och egna liv. Media måste få ta större del både i undervisningen och i lärarnas planering av undervisningen, då eleverna verkar vara mer intresserade av den naturvetenskap som de ser på TV och läser om i tidningar. Vidare bör undervisningen bli mer allmänbildande, så att fler elever än de som ska studera vidare inom naturvetenskap ser någon relevans i att läsa naturvetenskap samt för att naturvetenskapen ska kunna motivera sin plats i skolan.
Examensarbete_Therése_Andersson.pdf
(282.1Kb)
Search
Browse
My Account
Statistics
Discover
-
Author
-
Date Issued
-
Subject Words