Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-7 of 7
| Att översätta Tolkien. En jämförande studie |
|
| Herlin, Ulf : Malmö högskola/IMER Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004. Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext. Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk. Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme. |
C-uppsats (Senast).doc
(109.5Kb)
| Bamse och naturen - en studie i ekokritik |
|
| Örbring, David : Malmö högskola/IMER (2008) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är. Denna skildring uttrycker en kontrast mellan Bamses hemmiljö och ett mer stressigt stadsliv, vilket förstärker den idylliska dalen som pastoral. Bamse och hans vänner vill inte förändra sin dal vilket kan sammankopplas med att det pastorala landskapet karaktäriserat av att naturen är stabil och bestående, vilket kan i sin tur sättas i kontrast till naturens föränderlighet. Den finns en natur i serietidningen som kan betraktas som hotfull, mystisk och otämjd. Dessa tre beskrivningar kan gå in i varandra men även framställas separat, men de kan alla tre knytas till den vilda naturen. Den hotfulla naturen blir synlig i hur både karaktärer och samhällen blir utsatta för hot av olika naturfenomen som orkaner, översvämningar och att skogar och berg skapar olika problem. Denna natur kan kopplas till en klassisk vild natur på grund av den är skrämmande och ogästvänlig. Den mystiska naturen utgörs ofta av skogar och berg, som exempelvis träd med mystiska hål som leder till nya äventyr. Denna natur kan vara hotfull men också vara upphov till en mer sublim upplevelse, där karaktärerna känner spänning och häpnad. Den mystiska naturen kan på det sättet även knytas till en romantisk vild natur. Ytterligare en variant på vild natur är den orörda och otämjda natur som framställs i serietidningen. Bamse och andra karaktärer vill ibland utforska orörda områden, vilket kan kopplas till den sublima upplevelsen och en romantisk klassisk natur. Det finns en omtanke om naturen som pendlar mellan att vara antropocentrisk och vara ekocentrisk. Krösus Sork kan sägas vara det antropocentriska perspektivet personifierad på grund av att han ser på naturen som en passiv resurs. Dock kan även Bamse och hans vänner inta ett antropocentriskt förhållningssätt eftersom anledningen till att de vill skydda naturen i sin hemmiljö kan bestå av att de vill beskydda sin idylliska dal, men det finns flera undantag som för fram ett mer ekocentriskt synsätt. Det antropocentriska perspektivet får exempelvis en rejäl törn när naturen vid ett tillfälle agerar själv för att hävda sin rätt. När det gäller värnande om skog och natur utanför deras hemmiljö finns det ett omedvetet agerande hos Bamse som skogsarbetare, dock även här med flera undantag. Bamse och hans vänner vill också värna om otämjda platser som kan kopplas till en vild natur. Det finns många antropomorfa inslag i serietidningen. Både djur och natur framställs med mänskliga egenskaper och attribut. Naturen kan exempelvis avbildas med händer och ansikten, medan djur ofta får känslor och ett resonerade som kan kopplas till människan. En aspekt av detta är vad jag kallar snällhetsprincipen. I Bamsetidningen finns ett budskap om snällhet som kan förknippas med genomgående tema att värna om de svaga och motarbeta orättvisor. Denna snällhetsprincip sträcker sig många gånger över djurens beteende: om människor som Bamse är snälla mot djur är de också snälla tillbaka. Djur kan dock också skildras på ett naturvetenskapligt sätt. Dessa beskrivningar bottnar emellanåt i att karaktärer förklarar djurs beteende efter teorier om exempelvis naturligt urval eller prägling. Det finns på det sättet både en antropomorfisk och en naturvetenskaplig skildring av djur. Djuren kan också ses som både vilda och dominerade, ofta kan skillnaden mellan dessa bli påtaglig, men i exempelvis ett zoo är gränsdragningen svår. Dock inte för Bamse och hans vänner som anser att det är vilda djur på zoo, på det sättet blir djuren vilda i betraktarens ögon. Bamse och hans vänner hjälper och räddar många djur. Ett stort och återkommande tema är därmed värnandet om djurens rätt. Detta skildras ofta utan baktanke grundat i mänsklig vinning, vilket gör att ett ekocentriskt förhållningssätt blir applicerbart. En aspekt som dock särskiljer människor från djur är språket. Människor och djur kan inte prata med varandra på annat sätt än med kroppsspråk. Djur kan dock förstå människor och prata med varandra oavsett djurart. Det gemensamma språket för djur gör att det bildas tydlig gräns mellan natur och kultur. Det antropomorfa inslagen kan märkas i att djuren kan förstå människor, men får en stegring av att Skalman har ett bi- och ett kattlexikon. |
Bamseochnaturen.pdf
(279.0Kb)
| Fjäril blir till sommarfluga - problematik i översättning från danska... |
|
| Gillberg, Linn : Malmö högskola/IMER Malmö högskola/Lärarutbildningen (2005) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | In my essay I have focused on the most common difficulties in translation from danish to swedish. My research is based on interviews with ten translators and a few linguists. In addition, I have read some theoretical texts about language history and translation studies. The results are unanimous and show that the most translation faults arise because of the translators difficulties in separating two very similar languages. My research in danish/swedish translation is the first of its kind. |
| Swedish abstract: | Denna undersökning tar sig an problematiken i översättning från danska till svenska. Då litteratur och tidigare forskning i ämnet är mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt på erfarenheter från verksamma dansk-svenska översättare. Även språkvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översättning i allmänhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssätt. Innan resultaten sammanställdes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk språkhistoria och översättningsproblematik. Intervjuer har genomförts både genom direkta samtal och via e-post. Resultaten är i stort sett överensstämmande. Undersökningen visar att det svåraste vid översättning från danska till svenska är att känna till och särskilja språkens likheter och olikheter. Översättare har lätt att missförstå de ord som i danskan och svenskan har likartad form men olika betydelser, vilket orsakar många fel vid översättning. De två språkområdens närhet gör att man lockas ta till sig varandras formuleringar på felaktigt sätt. |
linngillberg.doc
(113.1Kb)
| Hybriditet inom Paul Austers författarskap |
|
| Nilsson, Jonas : Malmö högskola/IMER (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören. |
hybriditetinompasforfattarskap.pdf
(104.8Kb)
| Myter bland magiker och mugglare - en studie av Harry Potter-böckerna... |
|
| Sandström, Annika : Malmö högskola/IMER Malmö högskola/Lärarutbildningen (2003) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vi vuxna känner igen en hel del schablonbilder i Harry Potter-böckerna; vi har stött på namnen och företeelserna förut i myter, religion och i symbolvärlden. Men de yngre läsarna med föga eller ingen tidigare läsvana, som troligtvis aldrig har stött på ”de gamla litterära motiven” tidigare, attraheras ändå av böckerna. Frågan jag därför ställer är om de unga läsarna enbart fascineras av äventyren, spänningen och humorn i böckerna. Eller om det finns något i människans inre som tilltalas av den dolda innebörden i texterna, som förmedlas av symbolerna och myterna i berättelserna. Finns det sålunda något i vårt gemensamma undermedvetna, i enlighet med Jungs teorier och tankemodeller om bl.a. det kollektivt undermedvetna, som tillfredsställs och som därmed kan förklara varför Harry Potter-böckerna gjort sådan succé? Mitt syfte är alltså att försöka upptäcka om det finns något i Jungs sätt att beskriva det mänskliga psyket som kan appliceras på Harry Potter-böckerna och som kan klargöra varför dessa tilltalar så många. Jag kommer fram till att det tydligt framgår hur C. G. Jungs förklaringsmodeller kan tillämpas i analys av Rowlings verk. Jag finner att de arketypiska strukturerna föreligger som grundmönster i romanernas komposition och struktur. De arketypiska tolkningarna bidrar till en ökad förståelse och en fördjupad upplevelse av berättelserna om Harry Potter. Det som från början verkade vara ren underhållning för barn visade sig ha ett psykologiskt djup som har rötter till mytologi, sagor och religion. Jag ställer mig därför tveksam till om Harry Potter-böckerna i själva verket är tänkta som barn och ungdomsböcker, strukturen verkar alltför komplicerad för att så vara fallet. Jag har upptäckt att det finns likheter och samband mellan Rowlings romaner och ett flertal mytologiska och religiösa motiv. Till stor del har alltså Jungs teorier visat sig vara tillämpliga på litteratur som utkommit mycket länge efter hans död, vilket kan bekräfta hans teorier. |
Harry Potter.pdf
(89.30Kb)
| Plikt och elände - Muntligt och skriftligt om 1900-talets statare |
|
| Osborne, Ulla : Malmö högskola/IMER (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med uppsatsen ”Plikt och elände” var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ”statarskolan” (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera. Resultatet visar att den muntliga källan och romanerna stämmer bra överens i beskrivandet av statarlivet. |
Plikt och elände.pdf
(189.1Kb)
| Tre kvinnor och en faun - en analys av Anna-Karin Palms "Faunen" |
|
| Sandström, Annika : Malmö högskola/IMER (2004) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia. Romanen Faunen är en engagerande berättelse som är humoristiskt och lekfullt skriven med ett flertal spännande hänsyftningar till såväl litteratur, psykologi och mytologi, den innehåller exempelvis flera anknytningar till Virginia Woolfs liv och verk. Palm verkar på olika sätt vara tydligt inspirerad av just Woolf och hennes författarskap, men hon har till synes även tagit intryck av psykologen Carl Gustav Jung och speciellt av dennes teorier om det omedvetna. Jag avser att studera roman Faunen med utgångspunkt från Carl Gustav Jungs psykoanalytiska modell samt Virginia Woolfs feministiska synsätt, då jag anser att Palm fått inspiration från dessa båda personer och därmed låtit deras synsätt till stor del utgöra komponenter i romanen. Jag avser även att påvisa hur Faunen förhåller sig till och är påverkad av den rådande svenska samtidslitteraturen som var aktuell då romanen skrevs. |
duppsats.pdf
(91.27Kb)
Now showing items 1-7 of 7