Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Ledarskap och organisation (Faculty of Health and Society) by Title
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Ledarskap och organisation (Faculty of Health and Society) by Title
Now showing items 1-3 of 3
-
Från sjuksköterska till chef. En empirisk studie 
Bommarco, Antonia : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) 1-year master
STUDENT ESSAY
English abstract: The aim with the study was to examine which actions lead to nurses becoming ward managers and which consequences it may get to a nurse becoming a manager, which factors do they consider have influenced their choice and how do they experience their own role. The used method is Grounded theory and the study is based on interviews with six ward managers which are nurses in profession. The result ended out in a process model containing four phases and the category, turning point experience, was identified as the core category. The result was analyzed on the basis of the theoretical perspective of symbolic interactionism. Swedish abstract: Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism. 
Från sjuksköterska till chef.pdf
(688.1Kb)
-
Integrated Care (IC) as an Organizational Strategy - A Modest Study o...
Sjöberg, Johanna; Åkerberg, Louise : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2008) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi – en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poäng Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2008. Utifrån vår utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör på offentligt uppdrag använder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material från Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) så som verksamhetsberättelse, utvärderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna på INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad. Integrerad Psykiatri (IP) är en evidensbaserad strategi för organisering av och behandling inom psykiatrisk vård. Ur ett organisatoriskt perspektiv kan det nämligen finnas en mängd omständigheter som bidrar till svårigheter respektive möjligheter, avseende implementering av ett sådant organisatoriskt recept. Det har i vår studie visat sig vara en reell möjlighet för en verksamhet att tolka strategin och därmed faktiskt omvandla den till praktiska handlingar. Denna organisatoriska tolkning måste dock ske inom ramarna för modellen för att receptet inte ska förvanskas. Programtrohet innebär den grad av modellen som faktiskt utförs och genomförs som den var ämnad. Receptet i sig förutsätter en hög grad av programtrohet för att kunna leverera, de genom evidensbaseringen, utlovade behandlingsresultaten.
Framsida och abstract.pdf
(38.24Kb)
Huvuddokument.pdf
(397.4Kb)
-
Rektorsrollen ur ett ledningsstilsperspektiv
Romé, Sara : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2008) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder – och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext. Den använda metoden är en enkätundersökning, som är en del av ett patenterat mätinstrument FLIS för att kartlägga lednings- och kommunikationsstilar hos chefer. Ledarskapsperspektivet kommer därför i synnerhet att gälla de sex ledarstilar och tre kommunikationsstilar som mätinstrumentet är avsett att kartlägga. Enkäten har distribuerats till 5 skolor, där sammanlagt 5 rektorer och 78 lärare har svarat på enkäten. En databearbetning av svaren resulterade i medelvärdesbeskrivningar för respektive respondentgrupp avseende tillämpat ledarbeteende och betydelsen av ledarbeteendet hos rektorerna. Studien är att betrakta som deskriptiv och idégenererande. Resultatet visar att trots de nya krav på rektor som kommunaliseringen fört med sig, verkar det nya sättet att se på skolledarskap ha svårt att etablera sig i den traditionella skolmiljön. Både lärare och rektorer i undersökningen strävar efter att i första hand skapa och upprätthålla en verksamhet som vilar på bra sammanhållning och en stödjande funktion från rektorernas sida, det "serviceinriktade ledarskapet" och "den lagspelande coachen" framstår som den viktigaste ledarstilen. "Den mänsklige förvaltaren" anser både lärare och rektorer vara den mest tillämpade ledarstilen, vilket också möjliggör för lärarna att själva ta de pedagogiska initiativen medan rektorn intar en förvaltarroll för administration och interpersonella frågor. "Den drivande entreprenören", en ledarstil med förändringsambitioner, anses av både lärare och rektorer i undersökningen vara mindre viktig och mindre förekommande i skolan, rektorerna är mer relationsinriktade – personalen ska trivas. Den mer utmanande kommunikationsstilen i form av "den externe nätverkaren" som bryter mot gamla mönster och traditioner, tillämpas inte av rektorerna i någon större omfattning. Eftersom kongruensen mellan de båda respondentgruppernas svar är så stor både när det gäller ledarstilar och kommunikationsstilar, kan man påstå att det existerar någon form av "harmonikultur". Det nya ledarskapet som skall bryta etablerade mönster i skolans värld, enligt regeringens beslut om den målorienterade skolorganisationen, möts av skolans traditionella kultur som i många fall också bestämmer ramarna för innehållet i rektorsuppdraget.
Now showing items 1-3 of 3