Browsing Student Essays / Socialt arbete by Title

Now showing items 1-20 of 32

Next

Behövs det äldrepedagoger i äldreomsorgen?
Bengtsson, Carina; Ljung, Catharina : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010)	bachelor STUDENT ESSAY

English abstract:	The elderpedagogy work can vary, depending on where the elderpedagogue is working and what resources the elderpedagogue has at his or her disposal. By studying the elderpedagoguywork, we want to find out how the work might appear in the municipalities. In order to get a grip on the elderpedagogy and the pedagogical approach of the elderly we conducted interviews with managers who have had elderpedagogues employed within their staff. We want to find out what managers, who have hired elderpedagogues, think about elderpedagogy and elderpedagogues both before and after they hired elderpedagogues. We have also interviewed people working as elderpedagogues and nurses to see the differences in approach. For us, it is important that the elderpedagogy approach is made visible. An elderpedagogue can work in many different ways and therefore we think it is interesting to look more closely at the elderpedagogy. The elderpedagogywork can, for instance, consist in supervision of personnel but can also mean the direct guiding of elderly people in different ways. The various approaches can because of this vary greatly. Our view is that there is a positive attitude towards elderpedagogoues’ work effort and that elderpedagogy is considered to be an important part in the work with elderly people. However, we feel that the implementation in the community have not had the impact that would be the desired.
Swedish abstract:	Det äldrepedagogiska arbetet kan se olika ut, beroende på var äldrepedagogen arbetar någonstans och vad äldrepedagogen har för resurser. Genom att studera det äldrepedagogiska arbetet vill vi ta reda på hur det kan se ut i kommunerna. För att få grepp om äldrepedagogiken och det äldrepedagogiska förhållningssättet har vi intervjuat chefer som har äldrepedagoger anställda i sin verksamhet. Vi vill ta reda på vad de chefer som har anställt äldrepedagoger har för tankar om äldrepedagogik och äldrepedagoger både innan och efter att de anställt äldrepedagoger. Vi har också intervjuat personer som arbetar som äldrepedagoger och undersköterskor för att se skillnader i synsätt. För oss är det viktigt att det äldrepedagogiska förhållningssättet synliggörs. En äldrepedagog kan arbeta på många olika sätt och därför tycker vi att det är intressant att titta närmare på äldrepedagogiken. Ett äldrepedagogiskt arbete kan t ex vara att leda personal men det kan också vara att leda äldre på olika sätt. Arbetssätten kan därför vara vitt skilda från varandra. Vår uppfattning är att det finns en positiv inställning till äldrepedagogiskt arbete och att den anses vara en viktig del i arbetet med äldre. Dock upplever vi att etableringen inte har fått den genomslagskraft som skulle vara önskvärd.

Äp c uppsats orginal.pdf (216.2Kb)

Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedago...
Vargas Bjelk, Carolina; Larsby, Linda : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010)	bachelor STUDENT ESSAY

English abstract:	THE CONFLICTS OF THE ELDERLYPEDAGOGUES A QUALITATIVE STUDY OF SOME ELDERPEDAGOGUES’ EXPERIENCES OF THEIR PROFESSIONAL ROLE
Swedish abstract:	Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesroll Författare: Carolina Vargas Bjelk & Linda Larsby Nyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konflikt Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogen Frågeställningar: Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger? Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog? Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier. Vår datainsamling gjordes genom att vi utförde fem stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma äldrepedagoger som har en äldrepedagogisk examen från Malmö Högskola. Våra intervjufrågor hade ett par olika teman. Det första temat handlade om äldrepedagogens egen uppfattning av sitt arbete, Nästa tema var om äldrepedagogen anser om det finns en särskild äldrepedagogisk kunskap, och vad den anser att det i så fall är, det tredje temat handlade om utbildningen v.s. praktiken, det fjärde temat handlade om vad man ansåg karaktäriserar ett äldrepedagogiskt förhållningssätt, och om man tyckte att det förhållningssätt man har skiljer sig från sina kollegors. Vidare fick respondenterna svara på frågor om när man kände att man hade lyckats väl i sitt arbete, samt om man har stött på hinder i arbetet. Den slutgiltiga frågan handlade om vad respondenterna ansåg om äldrepedagogikens framtid. Vårt intervjumaterial analyserade vi utifrån ovanstående teorier. Resultat: Det som var mest framträdande i vårt resultat visar att äldrepedagogerna har svårigheter att förankra sig i organisationerna, att man anser att man har ett annat förhållningssätt än sina kollegor, detta förhållningssätt har man svårt att konkretisera i sin verksamhet. En konflikt som är framstående som äldrepedagogerna upplever är att de har svårt att se sin roll som äldrepedagog bland annat beroende på var de befinner sig i organisationen.

Uppsatsen 3.pdf (807.8Kb)

Diversify or die; en kvalitativ studie om mångfaldsutvecklingsarbete ...
Mutsson, Maja Virginia : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2007)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	Abstract : Sverige står inför en demografisk utveckling som kommer att utmana både oss individer men även de strukturer och organisationer vi jobbar i. Ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv är utmaningen ännu större då att kunna på ett proaktivt sätt integrera mångfaldsarbetet i det övriga utvecklingsarbetet kommer att vara en viktig förutsättning för organisationers överlevnad. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa större förståelse för mångfaldens betydelse för verksamhetsutveckling samt att skapa insikt i ledarskap - och rekryteringsprocesser ur ett mångfaldsutvecklingsperspektiv. Uppsatsens frågeställningar ville ta reda på drivkrafterna bakom mångfaldsutvecklingsarbetet i de studerade organisationerna. För att kunna ta reda på det har jag valt att intervjua 3 mångfaldsansvariga samt 8 verksamhetsansvariga från 10 olika människobehandlande organisationer som bedriver något form av socialt arbete. Det visade sig att begreppet ”mångfaldsutveckling” är fortfarande väldigt nytt samt oanvänt som organisationsutvecklingsmetod. Några få av de studerade organisationerna har blygsamt börjat identifiera drivkrafterna som tvingar fram ett strategiskt mångfaldsutvecklingsarbete, men att det finns mycket mer att åstadkommas är det något de flesta respondenter intygar om. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Studiens resultat slår fast att trots att vi redan nu har ett multikulturellt land saknar vi fortfarande de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.
Swedish abstract:	Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra. Att det krävs en ny typ av ledarskap som skall kunna initiera, hantera, inspirera, stödja och utveckla mångfaldsarbetet i organisationen är något som har framgått i föreliggande studie. Under analysen av det empiriska materialet har klara tendenser till homogenisering kunnat skönjas i vissa organisationer, inte enbart när det gäller den kulturella bakgrunden utan även den kunskap som medarbetarna kan tillföra organisationen. Rekryteringsprocesser används inte som redskap för mångfaldsutveckling och det är en enda informant som hävdar att man har börjat arbeta med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna ur ett mångfaldsperspektiv. Oliktänkande, nytänkande och innovativa processer är inte speciellt eftersträvade i de studerade organisationerna. Att det är ”svenska normer och regler som gäller” samt att ”man måste anpassa sig till organisationens kultur” är något som somliga intervjuade har uttalat sig om. Även om många av informanterna uppger att verksamhetsutveckling betyder utveckling av nya tjänster och produkter utifrån kundernas och marknadens behov så visade det sig att de flesta saknar insikt i kundernas gruppsammansättning och dess konsekvenser för den egna organisationen. Att en mångfaldig arbetsstyrka bidrar till ökad kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet är inte en drivkraft för alla informanter. Graden av kännedom om kundgruppens sammansättning och dess behov verkar inte direkt styra verksamhetsutvecklingsarbetet i dessa organisationer, vilket i sin tur har konsekvenser på vilken service/vård/behandling man erbjuder sina klienter/kunder/brukare och inte minst kvalitetssäkringen av dessa tjänster. Detta betyder vidare att mångfaldsutvecklingsarbete inte kan betraktas vara en självklar del av verksamhetsutvecklingsarbetet. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Det teoretiska och empiriska underlaget tyder på samma sak: att arbeta medvetet med mångfaldsutveckling handlar om en överlevnadsfråga oavsett om det är privat, offentlig eller frivillig sektor man bedriver sin verksamhet i. De flesta av informanterna i denna studie har dock inte insett detta än, trots den omfattande demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningsproblematiken som är så påtaglig redan nu. Slutsatsen är att mångfaldsutvecklingsarbetet kräver ett målinriktat samt långsiktigt förändringsarbete som tvingas fram av den omfattande globaliseringen samt den demografiska utvecklingen i vårt land. En process som måste kvalitetssäkras, utvärderas och följas upp. Faktum återstår: vi har redan ett multikulturellt land, men fortfarande saknar vi de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.

diversifyordie_magister.pdf (324.7Kb)

Något annat än hetero -En studie om kvinnor som bryter mot heteronorm...
Salomonsson, Jessica; Wentzel, Marie : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010)	1-year master STUDENT ESSAY

English abstract:	Our aim of this degree project in social work in multicultural environment is to get insight into the crucial circumstances effecting women who define their sexuality as something other than heterosexual and living in Mumbai, India. We traveled to Mumbai with the purpose of doing a field study consisting of nine interviews with individuals from different backgrounds who all have insight and experience in the chosen field. From an intersectional and poststructuralist perspective we are attempting to discuss the power relations and structures that these women encounter in their everyday lives. The “heterosexual matrix” is intended to describe how heterosexuality is maintained and seen as the "normal sexuality". In order for heterosexuality to function as a norm it requires that one looks at sexual minorities as deviant. Women are expected to have no sexual desire in the current discourse and by defining themselves as something other than heterosexual they differ from one of the most basic norms of society. In our interviews the focus has been the difficulties and opportunities experienced by our informants. What experience do women who differ from the heterosexual norm have and what does this induce?
Swedish abstract:	Vår studie syftar till att få insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta från den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nämligen Mumbai. Vi har under vår fältstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som något annat än heterosexuella, och alla utan en informant är kvinnor och urvalet består av olika ålder, bakgrund, religion, klass osv. Utifrån ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhållanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprätthålls och ses som ”den normala sexualiteten”. För att heterosexualiteten ska fungera som norm krävs det att en ser på sexuella minoriteter som avvikande. Kvinnor förväntas inte har något sexuellt begär i den existerande diskursen, och genom att faktisk själv benämna sig som något annat än heterosexuell avviker man från en av de mest grundläggande normerna i samhället. Att två kvinnor lever tillsammans är som vi redan nämnt något avvikande från normen, då människor förväntas att bo hos/med sina föräldrar tills de gifter sig. Vad kan det innebära att som kvinna bryta från den heterosexuella normen och istället leva/vilja leva i en samkönad relation? Vi har i våra intervjuer fokuserat på deras upplevelser av svårigheter och möjligheter i att avvika från heteronormen.

MAGISTERUPPSAT.pdf (518.2Kb)

Now showing items 1-20 of 32

Next

Search

Browse

All contents
This Collection
- By Date
- Authors
- Titles
- Subjects

My Account

Login