The language stimulating classroom. An ethnographic study focusing on the environment, opportunities and interaction.

DSpace Repository

The language stimulating classroom. An ethnographic study focusing on the environment, opportunities and interaction.

Details

Files for download
The language ...
Overview of item record
Publication 2-year master student thesis
Title The language stimulating classroom. An ethnographic study focusing on the environment, opportunities and interaction.
Author Kristensen, Susanne
Date 2016
English abstract
Title: The language stimulation classroom. An ethnographic study focusing on environment, opportunities and interaction. Writer: Susanne Kristensen Type of essay: Master's thesis (15 credits) Tutor: Olof Sandgren, Examiner: Lotta Anderson Education: Master's Degrees (120 credits) Date: 2016-06-15 Purpose: The primary aim is to, from a development perspective, examine which language development approaches exist within a school. On the basis of special educational and language development perspectives the aim is also to examine how eight teachers in different classes, within the same public sector, work with language stimulation. Defined questions: Which possibilities to language development education are given on the basis of the physical environment? Which language learning opportunities are the teachers creating? How do the teachers interact with the students on the basis of a language development perspective? What are the most visible development areas within the public sector? Theoretical framework: This study is framed by Vygotskijs socio-cultural theories (1934, Swedish translation 2010) which state that people learn in collaboration with each other and the next thing to learn is within the proximal development zone. Furthermore, theories discuss the importance of scaffolding (Wood, Bruner & Ross, 1976) , motivation theories (Deci & Ryan, 2008) and sense of context (KASAM; Antonovsky, 1987; Swedish translation 2011). Methodology: In this study that contains both qualitative and quantitative elements triangulating is used as a method. It means that the ethnographic effort that consists of observations with the researcher as the complete observer is complemented with subsequent reflective conversations in the form of semi structured interviews. In the study 8 teachers evenly distributed over preschool, 3rd grade, 6th grade and 9th grade participate. Results and analysis: In the first dimension, the language learning environment, the result shows that preschool gains the highest quota and that the quota falls when the students get older. Despite this, preschool needs to tone down and re-structure the classrooms, while 9th grade needs to structure and build up a tempting environment. The latter applies also for 3rd grade and 6th grade, although the result was somewhat higher. 3rd grade and 6th grade get the highest quota in regards of language learning opportunities, since the students in these grades were offered to work in smaller groups during the observation occasions. However, the teachers in 9th grade point out in subsequent dialogue that students frequently and consistently work in smaller groups. The general high quotas in the dimension language learning interaction show that language development interactions with the students happen in all classes, but the qualitative description shows that the quality of several of the activities regarding interaction could be improved. Knowledge-contribution in relation to existing research: Unlike earlier research, this study offers a qualitative element that complements the quantitative measurements. The combination of qualitative and quantitative methodology sets this survey apart from earlier research that used the same analysis tools. Here, the result from students belonging to different year classes are measured which imply a relatively large range of age on the students that the participating teachers in this study teach. Special educational implications: On the basis of the three pillars of the special educator the investigating, the supervised and the school developing (SFS 2007:638), this study shows that there is a clear correlation between Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer and Lindsay’s (2012) study and observation schedule and the special teacher`s. Special teacher`s education, function and role observations are a part of the special educator's investigation work and can result in the need to change circumstances in the classroom or activities on the basis of the observation schedule. This can lead to coaching of the staff regarding the changes that may need to be implemented. The special teacher`s role in the supervised function corresponds well with Dockrell et al.: s (a.a.) thoughts about how the observation schedule can be used for school developing purposes. This can result in a change of school developing work where the special teacher has an important function to contribute with competence development in order to keep the public schools on the right track. Keywords: ethnography, language learning environment, language learning interaction, language learning opportunities, scaffolding, socio-cultural theories, special education,
Swedish abstract
Titel: Det språkstimulerande klassrummet. En etnografisk studie med fokus på miljö, möjligheter och interaktion. Författare: Susanne Kristensen Typ av uppsats: Masteruppsats (15 hp) Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Lotta Anderson Program: Masterprogrammet (120 hp) Datum: 2016-06-15 Syfte: Det primära syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1934; svensk översättning 2010) studera och bidra med kunskap om vilka språkutvecklande arbetssätt som finns inom en skola. Utifrån ett specialpedagogiskt och kvalitetsutvecklande perspektiv är också syftet att undersöka hur åtta pedagoger i olika stadier och klasser inom samma verksamhet arbetar språkstimulerande. Preciserad frågeställning: Vilka möjligheter till språkutvecklande undervisning ges utifrån den fysiska miljön? Vilka språkinlärningsmöjligheter skapar pedagogerna? Hur interagerar pedagogerna med eleverna utifrån ett språkutvecklande perspektiv? Vilka är de mest synliga utvecklingsområdena i verksamheten? Teoretisk ram: Denna studie ramas in av Vygotskijs sociokulturella teorier (1934, svensk översättning 2010) som innebär att människor lär i samspel med varandra där det som står på tur att läras in finns inom den proximala utvecklingszonen. Vidare behandlas betydelsen av scaffolding (Wood, Bruner och Ross, 1976), motivationsteorier (Deci & Ryan, 2008) och känsla av sammanhang (KASAM; Antonovsky, 1987; svensk översättning 2011). Metod: I denna studie som innehåller både kvalitativa och kvantitativa inslag används triangulering som metod. Det innebär att den etnografiska ansatsen som består av observationer med forskaren som fullständig observatör kompletteras med efterföljande reflekterande samtal. I studien deltar 8 pedagoger jämnt fördelat över förskoleklass, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Resultat och analys: I den första dimensionen, språkinlärningsmiljön, visar resultatet att förskoleklass får högst kvot och att kvoten sjunker ju äldre eleverna är. Trots detta behöver förskoleklassen tona ner och strukturera om i klassrummen, medan årskurs 9 behöver strukturera och bygga upp en inbjudande miljö. Det sistnämnda gäller även för årskurs 3 och årskurs 6, även om resultaten där är något högre. Årskurs 3 och årskurs 6 får högst kvot vad gäller språkinlärningsmöjligheter, eftersom eleverna i dessa klasser erbjöds att arbeta i mindre grupp under observationstillfällena. Pedagogerna i årskurs 9 framhäver dock i de efterföljande samtalen att basgruppsarbete är något som sker konsekvent. De generellt höga kvoterna i dimensionen språkinlärningsinteraktion visar att språkutvecklande samspel med eleverna i stor utsträckning sker i samtliga årskurser, men i den kvalitativa beskrivningen framkommer att kvaliteten i flera av aktiviteterna vad gäller interaktion kan förbättras. Kunskapsbidrag i relation till vad som redan beforskats: I motsats till tidigare forskning erbjuder denna studie ett kvalitativt inslag som kompletterar de kvantitativa mätningarna. Kombinationen av kvalitativ och kvantitativ metod skiljer undersökningen från tidigare forskning som använt samma analysverktyg. Här mäts också resultat från årskurser tillhörande olika stadier vilket innebär ett förhållandevis stort åldersspann på eleverna som de deltagande pedagogerna i denna studie undervisar. Specialpedagogiska implikationer: Utifrån specialpedagogens tre ben, det utredande, det handledande och det skolutvecklande (SFS 2007:638), visar denna studie att det finns en tydlig korrelation mellan Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer och Lindsays (2012) studie och observationsschema och specialpedagogens utbildning, funktion och roll. I specialpedagogens utredande arbete ingår observationer som kan mynna ut i att omständigheter i klassrummet eller aktiviteter utifrån observationsschemat behöver förändras. Detta kan leda till handledning av personal kring vilka förändringar som kan behöva genomföras. Specialpedagogens roll i den handledande funktionen överensstämmer väl med Dockrell et al.:s (a.a.) tankar om hur observationsschemat kan användas skolutvecklande. Detta kan i sin tur leda till ett skolutvecklande förändringsarbete där specialpedagogen har en viktig funktion i att bidra med kompetensutveckling för att verksamheten håller rätt fokus. Nyckelord: etnografi, scaffolding, sociokulturella teorier, specialpedagogik, språkinlärningsinteraktion, språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter,
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 71
Language swe (iso)
Handle http://hdl.handle.net/2043/21474 Permalink to this page
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics