Bedömning, utvärdering och uppföljning : utmaningar för förskolan

DSpace Repository

Bedömning, utvärdering och uppföljning : utmaningar för förskolan

Overview

Detailed record

dc.contributor.author Vallberg Roth, Ann-Christine
dc.contributor.editor Lindgren, Anne-Li
dc.contributor.editor Pramling, Niklas
dc.contributor.editor Säljö, Roger
dc.date.accessioned 2017-09-14T06:56:01Z
dc.date.available 2017-09-14T06:56:01Z
dc.date.issued 2017 en_US
dc.identifier.citation 261-274 en_US
dc.identifier.isbn 978-91-40-69463-8 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/23332
dc.description Bedömning, utvärdering och uppföljning är flertydiga begrepp. Medan uppföljning och utvärdering har tolkats som mer tillbakablickande och verksamhetsinriktade, har bedömning tolkats som ett mer kontinuerligt begrepp. Exempel på skillnader i läroplans- och bedömningstraditioner, målstyrningssystem och ansvarsfördelning på olika nivåer har berörts. På lokal nivå framträdde olika bedömningsformer baserade på skiftande vetenskapliga grunder, som utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar och graderade kunnighetsbedömningar, vilka alla tolkades som mindre förenliga med nationell policy i Sverige. Detta på grund av att de kunde ses som normerande och nivåplacerande bedömningar som bygger på någon typ av åldersnorm, stadietänkande eller liknande. Dessutom förekom kunskapsbedömningar (exv. variationsteoretiskt baserade), självbedömningar (metakognitivt baserade), narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar (skiftande vetenskapliga grunder), samt graderade och standardiserade verksamhets-bedömningar (skiftande teoretiska grunder). För att möta förskolans samtida utmaningar har exempel på bedömningsformer som presenterats i kapitlet, tolkats vara i behov av vidareutveckling. I sammanhanget har ”sambedömning” introducerats som möjligt begrepp för vidareutveckling av bedömnings-praktiker kopplat till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I sambedömningsprocesser kan erfarenheter som delas, kommuniceras, reflekteras, dokumenteras och etiskt prövas, över tid övergå i beprövade erfarenheter. I sambedömningsprocesser finns då en etisk dimension som kan handla om hur relationer skapas mellan de som undervisar, dokumenterar och bedömer och de som blir undervisade, dokumenterade och bedömda. Slutligen kan sambedömning i nätverk mellan olika nivåer innebära att aktörer, innebörder, former och fokus skiftar. Sambedömningar kan prövas utgå från flera grunder, för att i förhållande till varje barns omsorgsbehov, utveckling och lärande framkalla extra anpassad och ändamålsenlig undervisning med högre precision och rimlig likvärdighet. Helt likvärdig verksamhet är en utopi och den likvärdighet som eftersträvas i ett målstyrningssystem med mål att sträva mot är snarare ungefärlig. ”Rimlig likvärdighet” är därför ett mer funktionellt begrepp i förhållande till gällande målstyrning. Sambedömning kan möjligen innebära att professionella mer innebördsrikt och finstämt kan möta varje barns behov av omsorg, stöd och utmaningar som möjliggör att de når så långt det är möjligt. Begreppet sambedömning behöver vidare utprövas i framtida studier. en_US
dc.language.iso swe en_US
dc.publisher Gleerup en_US
dc.subject Bedömning en_US
dc.subject förskola en_US
dc.subject sambedömning en_US
dc.subject flerstämmig undervisning en_US
dc.subject Sverige en_US
dc.subject utvärdering en_US
dc.subject.classification Humanities/Social Sciences en_US
dc.title Bedömning, utvärdering och uppföljning : utmaningar för förskolan en_US
dc.type BookChapter en_US
dc.identifier.paperprint 0 en_US
dc.contributor.department Malmö University. Faculty of Education and Society
dc.subject.srsc Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES en_US
dc.relation.ispartofpublication Förskolan och barns utveckling : Grundbok för förskollärare en_US
 Find Full text Files for download

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Overview

Search


Browse

My Account

Statistics