Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Utbildningsvetenskap med inriktning utbildningsledarskap by Title
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Utbildningsvetenskap med inriktning utbildningsledarskap by Title
Now showing items 1-8 of 8
-
Att mötas i ett utvecklingsarbete 
Bengtsson, Gunnel : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen. Dessutom undersöks hur nämndordförande inom denna undersökande kommun och förvaltningschefen själva beskrev och kommunicerade konceptets innehåll och målsättningar med tanke på deras påverkan på skolverksamheterna och dess personal. Inom undersökningen genomfördes också en dokumentanalys för att kunna identifiera huvudbegreppen och dess definitioner i konceptets målsättningar och ambitioner. Avsikten var att få en tydligare och djupare uppfattning om ledarnas och pedagogernas förståelse. Intervjustudiens resultat uppvisade stora variationer hos ledarna och pedagogerna avseende deras förståelse av målsättningen med Kunskapsstaden. Förståelsen tycks hänga samman med personernas egna erfarenheter, kunskaper och värderingar samt den situation som respektive skolverksamhet befann sig i. Det kan dock konstateras att de flesta är positiva till Kunskapsstadens grundläggande idéer. Det framgår att själva introduktionen av Kunskapsstaden fungerade mindre bra. Förklaringsfaktorerna hängde samman med brister i kommunikationen mellan förvaltningen och skolorna och ledarnas och pedagogernas upplevelse av "top down"-beteenden. Dessutom vidgades kraven på skolutveckling från ett rektorsområde till att omfatta samtliga rektorsområden inom kommunen. Ledarna och pedagogerna hade uppenbart önskat mer delaktighet i själva utformningen av konceptet Kunskapsstaden. Resultaten understryker att själva konceptet var komplicerat och att drivkrafterna bakom konceptet borde ha tydliggjorts mer. Behovet av en dynamisk dialog är uppenbart hos ledarna och personalen. Tolkningen av trögheten och svårigheterna i början av utvecklingsprocessen tolkades däremot av förvaltningen som svalt intresse hos ledare och pedagoger för skolutveckling. Undersökningen betonar vikten av ledarnas och personalens delaktighet från början avseende större skolutvecklingsprojekt. Det handlar inte bara om intellektuell förståelse av ett utvecklingsprojekts mål och ambitioner utan också om en emotionell mottaglighet. Människorna i en utbildningsorganisation har ett behov av att nyttiggöra de egna kunskaperna och erfarenheterna redan i planeringsfasen. 
Att mötas i ett utvecklingsarbete.pdf
(686.3Kb)
-
En studie i kommunikativt ledarskap inom vuxenutbildninen i Malmö
Viebusk, Ilse : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) 1-year master
STUDENT ESSAY
English abstract: The purpose of my study is to examine whether the need for competence development in the communicative leadership exists among the six school leaders at the current adult education unit in Malmö. By observing the communication between the parties I hoped to get the following questions answered: What are the preconditions for the school leaders, in their daily communication with the staff, for getting the staff to feel noticed and confirmed? In what ways do the school leaders communicate with their staff to motivate them to development? I also wanted to highlight the school leaders' awareness of their own communication skills. The theories and models I have used are Haberma’s theory of the communicative action, Spitzberg and Cupach’s relational competence model and Engquist’s theory of level of abstractions. Very briefly, my main study results are as follows: Positive reinforcement occurs to a greater extent than negative reinforcement in the communication between the school leaders and their staff The school leaders seem to be motivated in the interaction with the staff. Consciously or unconsciously, they use both verbal and non-verbal communication skills which have a positive effect on communication outcomes. The preconditions for the school leaders to succeed in getting the staff to feel noticed and confirmed in their daily work are relatively good. -
Finns det behov av utbildningsledare i företag och organisationer?
Meurling-Alriksson, Anna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer. En utbildningsledare, som har både ett kortsiktigt och långsiktigt helhetsperspektiv och håller ihop kompetensutveckling och kompetensförsörjning i organisationen är ett viktigt bidrag till företagets konkurrensförmåga. Utbildningsledarnas roll i studien är att fungera som bollplank/rådgivare och stödfunktion till linjechefer (som har det ekonomiska ansvaret) vid fastställande av utvecklingsbehov och i val av åtgärder för att tillgodose behov och lösa problem inom kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Utbildningsledarens roll är också att skapa relationer och föra dialogen med chefer i syfte att skapa engagemang och delaktighet för kompetensutveckling. Utbildningsledarnas formella utbildning varierade. Det var deras människosyn, förmåga och vilja att arbeta med människor och utvecklingsfrågor som var väsentligt för rollen som utbildningsledare. I en värld som kännetecknas av ökad komplexitet och specialisering är min reflektion efter arbetet med studien att det kommer att behövas en utbildningsledare i varje organisation, som fokuserar på organisationens utvecklings- och utbildningsbehov. En av utbildningsledaren främsta uppgift, enligt min mening, är att skapa ett organisatoriskt lärande som medel för att utveckla individen och organisationen – företagen. -
How does the moving of the family affect the outcome in swedish secon...
Andersson, Claes : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) STUDENT ESSAY
English abstract: How the moving of the family affect student outcome in Swedish secondary school. I found that students in a community that have moved at least once during their nine years in the Swedish compulsory school get significantly lower grades than others. Swedish abstract: Mitt syfte med detta arbete har varit att belysa det problem som det kan innebära för en skola att hantera elever som flyttat in under grundskoletiden och undersöka hur dessa elevers resultat påverkas av det faktum att de har flyttat in från en annan skola. Den teori jag har använt är huvudsakligen systemteorin som den beskrivs i Peter Senges ”Den femte disciplinen”. Jag valde denna teori eftersom frågeställningen i detta arbete förutsätter att man intar ett övergripande perspektiv på frågor som rör hela den svenska grundskolan – hela systemet. I undersökningen används till största delen statistiska metoder för att ta fram och analysera hur stor andel av eleverna i tre svenska grundskolor i en kommun som har flyttat under sin grundskoletid och hur det har påverkat deras resultat, mätt som meritvärde i slutet av årskurs nio. Undersökningen visar att deras resultat, mätt som genomsnittet av meritvärdena i årskurs nio är signifikant lägre än genomsnittet för den aktuella årskullen. Mer studier kommer att behövas för att säkerställa reliabiliteten i undersökningsresultatet och framför allt för att kunna diskutera lämpliga åtgärder för att hantera dessa resultat.
Claes_Andersson_Elever_som_flyttar.pdf
(442.9Kb)
-
Internationalization at Home at Malmö University- a critical approach
Szulkin, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) 1-year master
STUDENT ESSAY
English abstract: Abstract The purpose of this essay is to extend our knowledge about Educational Science and internationalization in higher education. At the beginning of our studies we were informed that the International Student Council offered the possibility to write an essay about Internationalization on home ground at Malmö University. We found the subject very interesting and started to discuss how we could plan the essay. The point with our work was to investigate and clarify how Internationalization at Home (IaH) is implemented at some of the programmes at Malmö University. We have collected information about how selected groups of students at Malmö University understand internationalization in their education. We have selected student groups from professional programmes primarily aiming for the Swedish job market. We have made the following conclusions from our survey: Most of the students: - are informed about internationalization at Malmö University - think international competence is important for the career -don’t choose to study abroad even if they take it into consideration - don’t know the concept of IaH - wish the information about internationalization should be easier to obtain We looked after and selected literature about IaH and some theoretical literature about social processes. We wanted to provide a better knowledge for the work of the International Office at Malmö University. Finally, we presented the results in an international conference. The results of the essay were that most of students at Malmö University agreed that internationalization of higher education is very important and wanted by students. The students understand that IaH is a great concept in the reforming process of education.
Uppsats_IaH.pdf
(3.540Mb)
-
Kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund
Jörgensen, Anna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ”att sätta barnet i centrum” gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten. I mötet mellan förskola, fritidshem och grundskola ändrades kraven på rektors formella yrkesbakgrund, vilket ledde till kulturkrockar. Då framkommer vikten av att kunna känna av en skolkultur, hos en ny rektor, innan skolutvecklingen fortskrider, där inspiration, lyssnande och stödjande och hitta nya mötesplatser är några av rektors uppgifter. De kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har ett omtalat ledarskap idag, som kännetecknas av närvaro och god konflikthantering. Respondenterna har en inneboende jagstyrka, ett engagemang och nyfikenhet gällande skolan och sporras av utmaningar och speciella uppdrag vilket visar på en kreativ personlighet. Framtidens rektor kommer att kännetecknas av många av de förändringsegenskaper som de kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har idag, som i sin tur har fortsatt att utveckla sina ledaregenskaper för verksamhetens bästa. -
Lärande i mentorskap - En studie av lärandet i Malmö högskolas mentor...
Grander, Martin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen. Som mentor möter studenten ett barn från en grundskola i Fosie under åtta månader. Denna uppsats undersöker vad som händer i mötet med barnet i termer av lärande för studenten. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utforska lärandet som sker hos de mentorer som deltar i Näktergalen ur två olika perspektiv: dels vilken typ av lärande som sker och dels vilka kunskaper som mentorerna tränar upp. Teori: För att kunna analysera mina resultat har jag använt mig av teorier kring mentorskap, lärande, utanförskap, utanförskap och ledarskap. Metod: För att uppnå syftet har jag använt mig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har intervjuat 24 mentorer, 21 av dessa vid två olika tillfällen, samt gjort en enkätundersökning som vände sig till samtliga mentorer i Näktergalen 2008/2009, närmare bestämt 68 stycken. Jag har också granskat ett antal mentorers skriftliga berättelser om sina upplevelser. Resultat: Studiens resultat tyder på att det sker ett omfattande lärande i Näktergalen. Mentorerna tränar upp kunskaper kring barns levnadsvillkor, utanförskap och samhälleligt innanförskap, de tränar upp ledaregenskaper som är värdefulla i dagens pluralistiska samhälle och de utvecklar en interkulturell kompetens som är nödvändiga för att kunna försvaga de gränser som finns mellan innanförskap och utanförskap. Resultatet tyder också på att mentorerna i Näktergalen representerar en sammanhangsbaserad kunskapssyn. Denna kunskapssyn ligger i linje med den kunskapssyn som förordas i Läroplanen Lpo-94 och kan sägas vara en förutsättning för att förändra samhällsgränser mellan innanförskap och utanförskap. -
Skolledares kommunikativa ledarskap - en studie i konsten att göra ta...
Ingvarsson, Håkan : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) 1-year master
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats. Resultatet analyseras utifrån en retorisk modell som gör gällande att all kommunikation vilar på tilliten till den som kommunicerar, till det kommunicerade och till de emotioner som kommunikationen väcker hos mottagarna. Undersökningen visar att skolledaren verkar i en mycket sammansatt kommunikativ kontext och att ledarskapet i hög grad är avhängigt av en rad olika kommunikativa premisser. En slutsats är att diskrepansen i hur medarbetarna uppfattar skolledarrollen i hög grad påverkar det kommunikativa ledarskapet. En tydlig premiss är att det från lärarhåll finns en förväntan på skolledarrollen som påverkar den kommunikativa kontexten på en rad olika sätt. En andra slutsats är att skolledaren kommunicerar med en, sett till förståelse, heterogen mottagargrupp. En tredje är att kommunikationen i hög utsträckning påverkas av en rad emotionella premisser. Sammantaget ställer de kommunikativa premisserna mycket höga krav på skolledares förståelse för och förmåga att kommunicera ledning.
Now showing items 1-8 of 8