Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande i Sverige och Turk... |
|
| Ertaban, Reyhan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet |
Reyhan jan 13 pd.pdf
(568.3Kb)
| -Mitt språk är sjukt! My language is sick! |
|
| Frid, Linda : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte. |
Mitt Språk är sjukt.pdf
(294.2Kb)
| Finns det ideala klassrummet? |
|
| Westerdahl, Anna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att elever samt lärare är nöjda med hur deras klassrum ser ut, men önskar ändå förändringar när de beskriver ”sina” idealklassrum. Förändringarna handlade bland annat om möjlighet till fysiska och glädjefyllda aktiviteter, eller som i lärarens svar, tillgång till fler rum, ett för varje ämne. De flesta av eleverna sa under intervjun att de gärna ville vara med och utforma den fysiska miljön i klassrummet men enligt både elever och lärare ges eleverna inte några större möjligheter att få inflytande i sådana beslut. |
| Vad, Hur och Varför? En inblick i förskollärares arbetssätt med flers... |
|
| Gozic, Djenana; Ibragic, Alma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna studie har vi valt att undersöka några förskollärares tankar kring flerspråkighet samt hur det reella arbetet med flerspråkiga barn och elever ser ut i en förskola och i en förskoleklass. Syftet med denna studie är att åskådliggöra vad förskollärarna gör, på vilket sätt och av vilken anledning, för att stötta flerspråkiga barn och elever i deras språkutveckling. Med tanke på att vi lever i ett mångkulturellt samhälle anser vi detta ämne ytterst aktuellt och relevant. För att få insikt i våra frågeställningar valde vi att använda oss utav intervjuer och observationer. Resultatet av intervjuer i studien tyder på att förskollärarna erhåller en god inställning till arbete med flerspråkighet och att de anser sig arbeta språkutvecklande. Observationerna bekräftar till viss del förskollärarnas tankegångar dock pekar de även på att ett språkutvecklande arbetssätt hamnar i skymundan då förskollärarna arbetar mer styrt. Vi finner att förskollärarna borde skapa mer samtalsfrämjande situationer barnen emellan samt mellan förskollärare och barn i både förskolan och förskoleklassen. God kommunikation och samarbete mellan förskollärarna och modersmålstränarna är en tillgång för flerspråkiga barn som därför bör genomsyra varje verksamhet. |
Examensarbete - slutgiltig version.pdf
(625.0Kb)
| Varför dokumentation i förskolan? |
|
| Mathiasson, Therese; Olsson, Sofie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete. Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation. Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare. Vi har sedan tolkat och analyserat vår transkriberade empiri. Resultatet av våra intervjuer visar att dokumentation är en viktig och stor del i arbetet på förskolan. Vad förskollärarna väljer att dokumentera och hur de går tillväga är något som däremot varierar. Dokumentationerna används vid vissa tillfällen som grund för att reflektera kring och utvärdera verksamheten, förskolläraren och/eller barnens läroprocesser. Tidigare forskning lyfter tydligt fram dokumentation som ett positivt verktyg i arbetet på förskolan, men i främsta grad då den används som grund för reflektion. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för pedagogerna då de är ute efter att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan. |
Examensarbete Dokumentation.pdf
(643.8Kb)