Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 255
| Elever med ADHD i särskolan |
|
| Blixt, Anneli : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler. |
AnneliBlixtExamensarbete.pdf
(124.3Kb)
| Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow |
|
| Jönsson, Carita : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This work deals with how the aunt is presented in the text and in the illustration in seven picturebooks written by Elsa Beskow. The books where edited between 1918 and 1945. In these books you can find five different aunts in the text and they´re also illustrated. The meaning of this work is to answer how the aunt i discribed as a litterary person. I used the following questions to be able to answer that. How is she and what does she look like? What is she doing and where kan you find her? Which is her social background? How is the relationship towards children? The mhetods I used was studying the picturebooks frpm beginning to the end and when i found firsteditions these has been studied. The ikanotextmethod has been used which means that both text and pictures are counted in the analys. At first there is a presentation of the author Elsa Beskow. In the theory there is points as caracter, different aspekts om the picturebook and the word picturebook. The model of theory has been the intersektionell theory with parts as age, gender, sex, ethnicity and social background. The result is different types of aunts are identified. An aunt can be pf several kinds in the books of Elsa Beskow. From being maincaracther the aunt steps bakwards an lets the children play the mainroles in the picturebooks.Aunt Nanna who you can find in the last edited book of the examined seven books are supposed to be a real person in the contrary to the other aunts who are fairys. |
| Swedish abstract: | Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv, genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön, etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer. |
examensarbete Carita.pdf
(1.866Mb)
| Att starta en friskola - En fenomenografisk undersökning av tre frisk... |
|
| Maria, Viklund : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim with this project is to examine how an independent school to be started and independent school entrepreneurs' experiences and experiences concerning the opening. The entrepreneurs that already have started up berries on infinite amount knowledge and experiences that are interesting to elucidate and perhaps to deduct lesson. In order to capture the knowledge if this area the following issues have been formulated: How to start an independent school? Which driving forces were behind the opening of these independent schools? Which different forms of a limited company occur and what is, pre- and the disadvantages with these according to the entrepreneurs'? Which experiences does the entrepreneurs’ give express for? In the study showed that the driving force behind the opening of the independent school based itself in dissatisfaction. The entrepreneurs’ gave expressions for divided conditions vis-à-vis the municipality. |
| Swedish abstract: | Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen. |
Examensarbete Maria Viklund.pdf
(100.0Kb)
| Stress i skolan |
|
| Magnusson, Marie; Persson, Linn : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev– och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet. Underlaget redovisas med hjälp av citat från enkäterna i en empirinära tematisk analys. Undersökningens teoretiserande analys visar ett resultat där tid, krav och skolmiljö är situationer som upplevs stressande av elever i skolan. Elevernas generella tankar oavsett ålder beskriver känslan av stress som något negativt. Stressymtom som uppvisas är negativa känslor rent allmänt och i samband med tid samt känslor av psykosomatisk karaktär. Eleverna ger förslag på förändringar för att minska stress i skolan i form av åtgärder och strategier på individ– grupp– och organisationsnivå. Resultatet av vår undersökning om fenomenet stress i skolan uppvisar generellt stora likheter med tidigare forskning. Ett intressant resultat av undersökningen, är de skillnader vi ser mellan yngre och äldre elevers förslag gällande åtgärder och strategier, för att minska stress i skolan. |
projektplan examen.pdf
(335.7Kb)
| Förskolans allra minsta läroplan - en fallstudie om läroplanen och ar... |
|
| Grönberg, Mattias : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Grönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar. |
Förskolans allra minsta läroplan.pdf
(213.1Kb)
| Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av... |
|
| Järvelid, Linda; Nyström, Linda : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad. Arbetet består i att ta reda på vilka sociala konstruktioner som finns om integreringen, samt vilka diskurser som kan identifieras gällande integreringen. Den textanalys som arbetet är baserat på är Faircloughs kritiska diskursanalys. Arbetet avser att först och främst analysera studier och avhandlingar, men även en del andra skrifter finns med i analysen. Citaten har valts efter relevans och förmåga att belysa diskurserna. I arbetet drogs slutsatsen att skolan har gjort stora vinster, på bekostnad av fritidshemmet, där negativa förändringar, både ekonomiska och pedagogiska, har blivit följden av integreringen. |
Linda_N_och_Linda_Js_examensarbete.pdf
(325.1Kb)
| Lärares betydelse för elevers motivation |
|
| Friman, Caroline; Svensson, Frida : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Ansvaret att skapa en god lärandemiljö ligger till stor del hos lärarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna själva beskriver att lärare använder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi låtit åtta elever från två skolor tala om sina upplevelser av hur lärare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vår studie stämmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framställda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir både positivt och negativt påverkade i sin motivation av olika faktorer beroende på deras personlighet och grundläggande behovstillfredsställelse. Utifrån elevernas beskrivning av hur lärare motiverar, kan paralleller dras till de behavioristiska och sociokulturella teorierna. Vår empiri visade att elevers motivation är starkt kopplade till fyra områden; delaktighet, lärarförståelse, belöning och beröm. Hur motiverade eleverna känner sig kan relateras till hur elever trivs och arbetar i skolan. |
eleversmotivation.pdf
(227.1Kb)
| Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om m... |
|
| Argus, Li; Jensen, Sandra : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar. Syftet med detta arbete är att undersöka och pröva om vår idé med en interaktiv matematiksaga fungerar i praktiken. Vi vill även se om barnen uppskattar metoden. Samt att våga göra en helt ny aktivitet och att lära oss av våra misslyckanden och/eller framgångar. Dessutom utvecklar vi vår förmåga att dokumentera och analysera erfarenheter på ett vetenskapligt sätt. De frågor vi utgår från är: Vad har den interaktiva sagan för möjligheter och problem? På vilket sätt går det att beskriva ”barns lärande i matematik genom den interaktiva sagan”? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är aktionsforskning, dokumentation genom filmning och observation samt samtal med barnen. Utgångspunkterna är forskning kring interaktiva sagor, skönlitteratur, matematik i förskolan samt Skinners och Vygotskijs teorier. Resultatet är att den interaktiva sagan är möjlig att genomföra på de två förskolor vi har gjort undersökningen på, då barnen visar intresse och engagemang samt att de anser att sagan är rolig, fängslande och spännande. Några av de möjligheter vi finner är att barnen kan identifiera sig med karaktärerna och därmed leva sig in i sagan. Delaktighet och dominans bland barnen samt vår tydlighet kontra begrepp är några av problemen med sagan. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det går att förena en saga med matematiska uppdrag, där barnen får ta del av en lärandeprocess. Dock vet vi inte om barnen fortfarande besitter sitt lärande från den interaktiva sagan. |
Examensarbete.pdf
(820.7Kb)
| Konfliktens vara eller inte vara? - En undersökning av elevers och pe... |
|
| Söderlund, Jennie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? – En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat. Arbetet är upplagt kring följande frågeställningar: • Hur definierar pedagoger/elever begreppet konflikt? • Hur ser pedagogerna på konflikterna? • Hur ser eleverna på konflikterna? I analysen visar jag resultat från mina intervjuer med totalt 12 elever från två olika skolor, en pedagog samt enkäter och ett observationsschema. Det har blivit synligt att vad elever och pedagoger anser vara en konflikt är inte alltid samma sak. Nyckelord: Konflikter, pedagogens syn, elevens syn, kommunikation, interaktion. |
Konfliktens-vara.pdf
(238.7Kb)
| Att vara tillfällig - En studie om synen på vikarien |
|
| Sjöberg, Kim : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens? Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer. Till hjälp för att få svar på frågorna och finna förklaringar till olika fenomen används teoretikern Pierre Bourdieus teorier kring sociala fält och kapital. Slutsatsen resulterade i en modell för att se olika begrepps relation till varandra, så som exempelvis relationen mellan kompetens och erfarenhet. En intressant slutsats är hur respondenterna i undersökningen inte sammankopplar examen med kompetens utan att de istället anser att erfarenheten ger kompetens. Dock framkom det att det är examen som avgör en vikarie och lärares behörighet men examen sammankopplade de inte med kompetens. |
Att vara tillfällig.pdf
(261.4Kb)
| "Fritidshemmet" - och våra barns framtid |
|
| Olsson, Klas : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids. |
| Läxor och barns lärande |
|
| Bengtsson, Nina; Trankell, Anette : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
Examensarbete.doc
(176.6Kb)
| "Man lurar in det". Fyra förskollärare om kunskap och lärande i försk... |
|
| Kronfors, Frida; Larsson, Johanna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var dels Läroplanskommiténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) och Ingrid Carlgrens definitioner av kunskapsbegreppet, samt det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs resonemang kring lärande, då detta ligger till grund för den lärandesyn som uttrycks i Lpfö 98. Resultatet visade att pedagogerna hade svårt att definiera kunskap och lärande, samt att deras förklaringar inte alltid följde de praktiska exempel de gav. De talade bland annat om samspel, kommunikation, lekfulla sammanhang, barns intresse och pedagogens roll som styrande och den som har kunskap. Vår slutsats är att pedagogerna inte aktivt och medvetet tar stöd i Lpfö 98 för att beskriva sin kunskaps- och lärandesyn. De använder ofta samma begrepp som läroplanen uttrycker, däremot har begreppen inte alltid samma innebörd eller definition. |
Man lurar in det, examensarbete.pdf
(253.8Kb)
| Matematikundervisning som kan stödja matematiskt begåvade elever |
|
| Håkansson, Marie; Lembrér, Dorota : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this essay is to describe the tuition of pupils gifted in mathematics. A survey was performed; two headmasters and five pedagogues were interviewed with the following questions: What resources and what support are given to mathematically gifted pupils? How are these pupils tutored and discerned? What support have the teachers got in their teaching of these pupils? The result of the survey shows that the majority of the pedagogues lack knowledge, resources and support to tutor mathematically gifted pupils. According to research the tuition of mathematically gifted pupils should be differentiated. It should, partly, be pace adapted, partly, contain enriching tasks. It is also concluded that the Swedish elementary school lack strategies to discern and tutor these pupils. |
| Swedish abstract: | Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter. Det konstateras även att svensk grundskola saknar strategier för att upptäcka och undervisa dessa elever. |
examensarbete_Håkansson_Lembrér.pdf
(675.6Kb)
| Pedagogers stress Krav Kontroll Stöd. The stress of the pedagogues`- ... |
|
| Jensen Närenborn, Linda, Karoline Karlsson : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Arbetet är en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med många års erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna är, hur de hanterar dem,vilket stöd från kollegor och ledning de får och vilken stressutbildning pedagogerna har. |
Examensarbete.7 2008.pdf
(371.4Kb)
| Demokrati "inom ramarna"- Förskollärares tankar om barns inflytande o... |
|
| Haglund, Johanna; Lundin, Kristin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp. |
| Dokumentation ur ett genusperspektiv - En diskursanalys av portfolios... |
|
| Stenström, Lisa; Holmlund, Eva : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Vi analyserar portfoliotexter med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Vår undersökning har visat att det finns både skillnader och likheter i det genusrelaterade språket i de undersökta portfoliotexterna. Vår slutsats är att trots att Lpfö98 (Skolverket, 2006) ålägger pedagogerna att motverka traditionella könsroller och mönster så lever dessa fortfarande kvar i portfoliotexterna. Genustänkandet har inte nått den nedtecknade delen av verksamheten. |
exjobb_eva_lisa.pdf
(162.3Kb)
| Utevistelse och hälsa på förskolor |
|
| Palmgren, Helene; Oknelid, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. Frågeställningarna vi utgått från när vi skrivit vårt arbete är: Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor? ser |
examensarbetet januari 2009.pdf
(1.847Mb)
| Samlingens funktion i förskolan - ett verktyg för barninflytande |
|
| Nilsson, Josefine; Eklund, Emma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling. På grund av frågeställningarnas utformning valde vi att inspireras av metoden stimulated recall. Studien genomfördes i tre led, inledningsvis med videofilmning av samlingen. Därefter utfördes en förintervju med pedagogerna och slutligen fördes en diskussion utifrån videofilmen. Undersök-ningen genomfördes på två avdelningar som ligger på två olika förskolor. Barnen var i åldern 3 - 5 år. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnliga pedagoger. Slutsatsen för studien är att pedagogerna anser att samlingens funktion är att skapa en vi-känsla i gruppen och att den är ett tillfälle för en planerad lustfylld lärandesituation. Pedagoger-na anser även att samlingen kan ses som ett verktyg för barninflytande. Barnens möj-lighet till inflytande och delaktighet i samlingen synliggörs i pedagogernas förhållnings-sätt gentemot barnen. Studien har uppmärksammat oss på vikten av att som pedagog fortlöpande fundera över samlingens funktion och syfte, så att den inte blir ett slentri-anmässigt inslag i verksamheten. Nyckelord: Förskola. Samling. Inflytande. Delaktighet. Sociokulturellt perspektiv. |
samlingensfunktionifsk.pdf
(230.6Kb)
| Samling i förskolan |
|
| Johansson, Isabella; Ohlin, Camilla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Hur har samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte. Vi undersöker även hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till samlingens utveckling i ett historiskt perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har bland annat ett socialisationsperspektiv som teoretisk utgångspunkt i arbetet där fokus ligger på lärande genom samspel. Samlingsstunden ses som ett utmärkt tillfälle till gemenskap och lärande och variation anses vara viktigt. Upprop är en viktig del då det blir en bekräftelse till varje barn, alla blir sedda. Samlingarna genomförs oftast planerade och pedagogerna följer Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), ibland omedvetet. Enligt pedagogerna är syftet med samlingen att barnen ska lära sig att samspela och lyssna på varandra men också att kunna vänta på sin tur. Enligt vår undersökning har samlingens syfte inte förändrats särskilt mycket under förskolans utveckling. Detta trots att synen på barnet ändrats genom tiderna. Genom denna undersökning har vi fått en ökad förståelse för vad pedagoger anser om samlingens roll i förskolan. |
Now showing items 1-20 of 255