Samverkan mellan socialtjänst och skola

DSpace Repository

Samverkan mellan socialtjänst och skola

Show full item record

Files for download

Find Full text
Facebook

Simple item record

Publication Student thesis,Y
Title Samverkan mellan socialtjänst och skola
Author(s) Kazemi, Baharan
Date 2007-04-16
English abstract
My aim with this essay has been to describe the relationship between the social service and school. Mainly, I’ve tried to investigate the way these two organisations cooperate and find out how this is viewed by the professionals within each organisation. The research material consists of five different workplaces, but to achieve a general understanding about the situation, or the legal pretext that exists within society, the report is initiated with some relevant laws. Among these are the obligation for departments working with children, to report any case of child abuse and the rules regarding confidentiality. These later rules differ between the social services and school, in a way that gives teachers a lot more freedom to talk about cases with people outside of their profession. Thus, there are seven rules of exceptions to the strict confidentiality of social workers. One example is that they may break the secrecy with the agreement of the client. Another case is if the child or its’ kin will feel no harm through this action, and a third exception is in cases where it’s necessary to break the rules of silence to be able to fulfil tasks necessary to the profession. To reach a better comprehension of the relationship between social service staff and persons employed in school, I have used three theories. The symbolic interaktionism lays focus on the importance of language in everyday communication. It discusses how different messages are sent and received through symbols. Theories about organisations are then presented to show how structures within an organisation take form and affect the social relations. Andersson has written about how informal groupings are common, with their own sets of references and values, which can have an effect on the composition of tasks and the manners of treating others. Furthermore, I’ve used system theory, which considers organisations as a network of chains, linked together by different departments, who all fill an important role within the complete structure and influences the other parts. Different branches of the organisation have different resources and knowledge, but they need each other in order to fulfil the goals of the organisation. The result of my questionnaires showed that among staff in schools, 73% hadn’t been in contact with the Social service office or its representatives in the last three month period, while 62% of the social workers had been in touch with someone from a school the recent week. Additionally, I noticed signs that the main responsibility of the communication with social services is delegated to the headmaster or school council, which might explain why a majority of the teachers haven’t had contact themselves. Among the school staff who felt discontent with the relationship to Social Services, a majority had at some point ignored to report a case of abuse, although they had suspicions. Among those who considered the relationship good, a majority replied that they had never ignored to make a report when they had suspicions. The confidentiality was experienced from both sides as a barrier, sometimes or often. Generally, the surveys show that these professionals have some complains but are not fully discontent with their situation. People working in schools expressed a wish to cooperate more with the Social Service Organisation, to improve the communication and to receive more feedback. The social workers on the other hand, wrote that they wanted to inform the staff in schools more about their own organisation and its resources, since according to them, the school staff often lacks knowledge about what assistance the Social Service Organisation can provide, and therefore carry unrealistic ideas about this.
Swedish abstract
I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten. Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna. Bland annat får socialtjänstens personal bryta sin sekretess med klientens godkännande, om barnet eller dess närstående inte lider men av att informationen delas, eller om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att kunna fullfölja sitt arbete. För att bättre förstå relationen har jag använt mig av tre teorier. Den symboliska interaktionismen pekar på symbolernas och språkets viktiga funktion i den dagliga kommunikationen, och diskuterar hur olika budskap sänds och tas emot. Organisationsteorierna som jag har presenterat visar på hur strukturer inom en organisation kan formas och vilken effekt det har för relationerna. Bland annat beskriver Andersson hur informella grupperingar kan uppstå med inofficiella normer, vilket påverkar arbetets form och sättet att bemöta andra. Inom systemteori analyseras organisationen som ett nätverk av kedjor, där varje länk fyller en viktig funktion och är sammankopplad till andra delar av organisationen. Olika avdelningar eller samarbetspartners har olika resurser och kompetensområden, men de behöver varandra för att kunna uppfylla organisationens mål. Resultatet av min enkätundersökning visade att det bland skolpersonalen var 73 % som inte hade haft kontakt med socialtjänsten de senaste tre månaderna, medan 62 % av socialtjänstens personal hade varit i kontakt med skolan den senaste veckan. Vidare såg jag starka tendenser till att ansvaret för kommunikationen med socialtjänst ligger på rektorn och i vissa fall på kurator eller skolsköterska. Bland skolpersonalen som upplevde samarbetet som dåligt hade en majoritet någon gång avstått från att göra en anmälan, trots att misstanke funnits. I gruppen som valde ”ganska dåligt” var förhållandet jämt med en svag majoritet bland dem som svarat ”nej”, medan det i gruppen som upplevde samarbetet som mycket bra var en stark majoritet som svarade att de aldrig hade avstått från att göra en anmälan när misstanke förelegat. Sekretessen upplevdes av båda yrkeskategorierna som ett hinder, antingen ibland eller ofta. Över lag ger enkätundersökningen intrycket av att de som är yrkesverksamma inte är fullständigt nöjda, men inte heller extremt missnöjda med samarbetet. Från skolpersonalens sida uttrycktes ofta önskemål om mer kommunikation och feedback, medan socialtjänstens personal i uttryckte en önskan om att få informera skolan mer om sin verksamhet, då skolpersonalen enligt dem saknar tillräcklig kunskap om vad socialtjänsten kan göra och därför har orealistiska förväntningar på dem.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Subject(s) socialtjänst
skola
sekretess
anmälningsplikt
samverkan
organisationsteori
Handle http://hdl.handle.net/2043/4002 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics