Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 39
| 1945 års befriade |
|
| Mehmedovic, Mirzeta : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | In today’s society newspapers have an important role. We read the newspapers when we want to find out what is happening in our society and around the world. Based on the above reasoning, the aim of this study is to analyze what three Swedish newspapers wrote about the “1945 liberated”, which arrived to Sweden in spring 1945. The newspapers which are being used in this study are Arbetet, Skånska Dagbladet and Landskrona Posten. When analyzing the newspapers I will be using a descriptive idea analysis. I will also be using a comparative method when I compare what the newspapers were reporting. When analyzing my material I have chosen to use an ethnicity- and gender perspective. The main conclusions of this study are that the different newspapers generally highlight the Swedish help operation, which seemed to be mostly meant for the “Nordic brothers”; the Danish and the Norwegian people. Another conclusion is that some groups were chosen to be excluded and others to be included into the “ethnic Swedishness” based on certain aspect; if they were “Nordic brothers”. Another conclusion is that the newspapers mostly chose to highlight the women. |
| Swedish abstract: | I det svenska samhället används tidningar som verktyg för människorna att ta reda på vad som händer i vårt samhälle och i resten av världen. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 års befriade", som kom till Sverige under våren 1945. Tidningarna som används i denna studie är Arbetet, Skånska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet är därmed tidningarnas reportage, samt publicerade insändare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att använda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer även att använda en komparativ metod när jag jämför tidningarnas reportage. Då jag analyserade mitt material har jag även valt att använda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv. Huvudslutsatserna i denna studie är att de olika tidningarna i allmänhet valde att belysa de svenska hjälpinsatserna, som verkade vara mest tänkta för de "nordiska bröderna"; danskarna och norrmännen. Vissa grupper valdes att inkluderas i den "etniska svenskheten" respektive exkluderas, utifrån aspekten ifall de var ”nordiska bröder”. En annan slutsats är att tidningarna i majoritet valde att främst skildra kvinnorna. |
| Analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar |
|
| Khamrayeva, Nasiba : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | En analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar från 1986 och 2006. |
| Swedish abstract: | En analys av mamma/papparoll i tidningen Vi Föräldrar.Hur såg mamma/papparollen ut 1986 och 2006 och har det skett förändringar sen dess. |
C-uppsats av föräldraroller.pdf
(305.8Kb)
| Att kultivera ett folk; att leda det i rätt riktning; att stå emot |
|
| Fredriksson, Ulla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen. |
| Bland vackra husmödrar och propra yrkesarbetande män. |
|
| Radic, Tina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat. Manligheten förbinds ofta med sfärer utanför hemmet, medan kvinnligheten i sin tur ofta förbinds med hem och hushåll. I de fall, under år 1950, som manligheten delvis förknippas med hemmets sfär sker detta dock under specifika ”manliga” villkor. |
| Bojkotta Hitlerolympiaden! Bojkottkampanjen 1936 som praktik |
|
| Nilsson, Robert (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism. |
C-uppsats Historia med kulturanalys.pdf
(251.9Kb)
| Den idrottande kvinnan i media |
|
| Alvén, Sofie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig. Det framkommer i studien att synen på kvinnliga idrottsutövare och bilden media målar upp av dem har förändrats enormt mycket under denna period och på flera olika plan. En stor förändring är den syn på vilken idrott som kvinnor bör utöva och den som män bör utöva där vi kan se att acceptansen för vilka idrotter som är för kvinnor blir större för varje år. En utvecklingsprocess vars rötter sitter i än idag till en viss del. |
C-uppsats - Sofie Alvén.pdf
(363.7Kb)
| Det är ju nästan krig |
|
| Quan, Kevin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This paper intends to examine how two newspapers, one local and one national newspaper, reported the gang-related homicides in Malmo in 2011, and compares these two news reports to see if there are any similarities and differences. Another aspect of this study is to elucidate how these two newspapers constitute Malmo as a city. Fairclough’s critical discourse analysis is applied in this study, where I analyze the two newspapers’ news coverage based on their content. The content is analyzed by studying the text’s vocabulary, grammar, cohesion, structure, transitivity and modality. One similarity is the use of objective modalities, where both newspapers have a tendency to make interpretations and speculations as fact. Another similarity is that both Sydsvenskan and Dagens Nyheter make use of repetitive words and sentences, which aims to highlight the message that Malmo is an unsafe city as well as to attract the reader’s attention. |
Det är ju nästan krig - Kevin Quan.pdf
(382.4Kb)
| Egendomslösa historier : Om historieproduktion i de jordlösas rörelse... |
|
| Nilsson, Robert : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | In Unpropertied Stories: The Social Production of History in the Landless’ Movement (MST) I explore stories about the past with origin in the brazilian social movement o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (the landless rural workers’ movement). The purpose of the thesis is to enhance the understanding for how narratives about the past can be used in social change. The starting point for the thesis is a question about how the past becomes a resource for the ongoing struggle and organisation that the MST performs. This question is elaborated with perspectives from oral history and narrative analysis. Material is collected from the movie Raiz forte (in english “Strong Roots”), A história da luta pela terra e o MST which is common and well spread among the participants of the movement, and personal narratives from three of the movement’s participants. The result of the thesis is that narratives about the past becomes resourceful for social change because they are told with a narrative structure that is inclusive, activating, and that invites the landless to become story tellers of their own making. Further important is the way in which the stories are being told and lis- tened to, that is in the movement’s base which is a context dominated by oral exchange and participatory democracy. |
| Swedish abstract: | I Egendomslösa historier: Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) undersöks berät- telser om det förflutna med upphov inom den sociala rörelsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlösa lantarbetarnas rörelse) i Brasilien. Uppsatsens syfte är att utöka förståelsen för hur berättelser om det förflutna kan användas som en samhällsförändrande kraft. I uppsatsen ställs frågan om hur berättelser om det förflutna blir en resurs för MST:s pågående organisering och kamp. Frågan undersöks med perspektiv från muntlig historia och med narrativ analys. Som material används filmen Raiz forte (på svenska “Starka rötter”), A históra da luta pela terra e o MST som är en inom rörelsen välspridd och ofta diskuterad historiebok samt levnadsberättelser från tre deltagare i rörelsen. Uppsatsens resultat är att berättelser om det förflutna blir en resurs för social förändring genom att de berättas med narrativ struktur som är inkluderande, aktiverande och som hjälper de jordlösa att framträda som berättare. Viktigt är också det sätt på vilka berättelserna omsätts, det vill säga i rörelsens bas som är ett sammanhang präglat av muntliga utbyten och deltagande demokrati. |
| En bok med kludderi i |
|
| Älvebring, Peter : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2007) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | En studie över trolldomsmål i Malmö vid 1500 talets slut |
En bok med kludderi i.pdf
(193.9Kb)
| En studie om 1968. Tre personliga berättelser och erfarenheter samt i... |
|
| Sjöbeck, Martin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | My essay is about Sweden and the year 1968 and how three different persons who share the experience of being young and politically active at that time, experienced the year then. My purpose is to investigate their experiences of 1968 and how they remember them. I claim there that there is and established image and an collective memory of 1968, with the squatting of the student union building in Stockholm, various student protests and the Vietnam demonstrations. This perception was reinforced during the anniversary year 2008 when swedish media covered certain events over and over from 1968. My ambition is not to come to a conclusion of what 1968 was and what is to be remembered as important or not. My ambition is to explore stories beside the collective memory of 1968. I therefore selected three informants whom where active in what I assume must be regarded as established politics, the conservatives, the liberals and the social democratic trade union. The helped me put together an additional picture of the year 1968. By using discourse analytic tools I focused mainly on understanding how and why they have a certain perception of reality and why they describe their experiences in a certain way. This resulted in three different testimonies that cross each other in different parts, with common but at the same time different images of 1968. A common context for all three informants is that they all have a relationship with the social democracy in one way or another as an important part in their lives and that the year ment optimism that they all say is lost today, as well as hard political work to change the society in their on desired way. |
| Swedish abstract: | Min uppsats handlar om Sverige året 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt då, upplevde året för egen del. Mitt syfte är att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kårhusockupationen i Stockholm, studentprotester och Vietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstärktes under jubileumsåret 2008 då media uppmärksammade dessa händelser. Min ambition är inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hände eller inte. Min ambition är att undersöka berättelser vid sidan av det etablerade kollektiva minnet av 1968. Jag har därför valt tre informanter som var aktiva inom vad som måste anses vara etablerade politiska grupperingar, Moderaterna, Folkpartiet och LO. De har hjälpt mig med att skapa en kompletterande bild av året 1968, under intervjuer med dem där mitt mål varit att få dem att dela med sig av sina erfarenheter och minnen från året. Genom att använda mig av diskursanalytiska redskap har jag riktat in mig på att förstå hur och varför de har en viss verklighetsuppfattning och varför de beskriver sina erfarenheter på ett visst sätt. Resultatet är tre berättelser som korsar varandra på ett par olika områden, med gemensamma men samtidigt annorlunda bilder av 1968. En gemensam kontext för alla informanter, är att de alla förhåller sig till socialdemokratin på ett eller annat sätt, som en central del av deras liv 1968 och att 1968 innebar en framtidsoptimism som saknas idag, samt ett hårt politiskt arbete för att förändra samhället i önskad riktning. |
Sjöbeck Martin.pdf
(2.359Mb)
| En studie om social rörlighet : Tre före detta jugoslavers personliga... |
|
| Nalbantic, Nisan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige. Men vissa kapital underkänns i det svenska samhället, vilket påverkar mina informanter på ett negativt sätt eftersom de bland annat tvingas ta arbeten som de är överkvalificerade för. Det finns även fall där kapital är gränsöverskridande och där de får behålla sitt värde, och då utgörs en positiv påverkan på individen. Detta visar sig i informantens ambitioner, karriärsval, position i samhället m.m. |
uppsats4[1].pdf
(298.2Kb)
| Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om dr... |
|
| Borghol, Lilian : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market. |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. |
C-uppsats.LilianBorghol.2010..pdf
(1.010Mb)
| Fanan den är röd/ The red banner |
|
| Liljekvist, Peter : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna. |
Röda fanan.pdf
(509.5Kb)
| Fotbollshuliganismen på svenska fotbollsarenor |
|
| Jönsson, Kasper : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money. |
| Swedish abstract: | Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst. Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar. |
C-uppsats historia 2 klar!.pdf
(413.6Kb)
| Gramsci tar sig an den borgerliga hegemonin. Den svenska pressens syn... |
|
| Bergegårdh, Abe : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Den här studien är tvådelad, den första delen är en kvalitativ empirisk textanalys med kvantitativa inslag, av Sveriges fyra största tidningar. Den undersöker förändringen i bilden av Venezuelas president mellan 1998 och 2007. Den andra delen försöker utifrån en gramscianskt inspirerad syn förklara hur den ”borgerliga hegemonin” (som representeras av ovanstående tidningar) har hanterat Chavez som fenomen. Slutsatsen är att Hugo Chavez progressiva reformer ständigt knyts an till negativa sammanhang som att han är antidemokrat och frotterar sig med diktatorer. |
Gramsci, Chavez, presanalys.pdf
(324.3Kb)
| Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon |
|
| Eido, Wael : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien. |
Historiebruk.pdf
(399.0Kb)
| Identiteter i konflikt, En studie av dagspressens formering av identi... |
|
| Ekelund, Robin : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna uppsats studerar jag hur dagspressen formerar identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare under en period av nio veckor, då strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager i Malmö utspelade sig, år 1926. Vid nämnda strejk anställde arbetsgivaren strejkbrytare för att försvaga fackföreningens och de strejkande arbetarnas förhandlingsposition. Detta ledde till att konflikten trappades upp och stora demonstrationer utspelade sig i Limhamn där strejkbrytarna inlogerades. I dagspressen uppstod meningsstrid mellan framförallt den socialdemokratiska tidningen Arbetet och den moderata Skånska Aftonbladet där man tog ut sina positioner för att antingen legitimera eller delegitimera strejken. I denna meningsstrid var formeringen av identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare centrala. Arbetet formerar identiteterna arbetare och strejkande till en och samma kategori för att skapa en solidaritet inom arbetargemenskapen. Denna identitetskategori framställer man sedan som skötsam, förnuftig och icke-våldsam. Identitetskategorin strejkbrytare formeras som en motpol till detta, därigenom exkluderar också Arbetet strejkbrytarna ur arbetargemenskapen. För att problematisera Arbetets bild av arbetare som skötsamma, förnuftiga och icke-våldsamma lyfter jag in den kommunistiska tidningen Folkets Dagblad Politiken. I Skånska Aftonbladet skapar man en gräns inom arbetarklassen vilken skiljer på skötsamma och egensinniga arbetare. Skånska Aftonbladet betonar de egensinnigas våld och irrationalitet för att därigenom exkludera dessa ur arbetargemenskapen och stigmatisera dem. De arbetsvilliga, som strejkbrytarna benämns i Skånska Aftonbladet, placeras till den skötsamma delen av arbetarklassen. |
| Jag känner mig mer hemma i Indien än i Sverige |
|
| Andersson, Andreas : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer. Därför har jag använt mig av teori kring identitet. Jag har även använt mig utav Saids postkoloniala teori om Orientalism i min analys. Hans teori beskriver det förtryck västvärlden bedriver på orienten genom språket, samt tydliggör den eurocentristiska syn människor i västvärlden tenderar att ha på orienten. I min analysdel kom jag fram till att ett liv som missionär förändrar en människas identitet och att det är förenat med ett förtryck att sprida en västerländsk tolkning av en religion till en kultur som haft en annan religion i tusentals år och som inte bett om att höra talas om någon ny religion. Genom att betrakta den egna västerländska tolkningen av kristendomen som överlägsen och universell skapas bilder av de andra. |
c-uppsats, andreas-rättad.pdf
(213.2Kb)
c-uppsats, andreas-rättad.pdf
(213.2Kb)
| Jag är bosnisk, jag är försvenskad-En undersökning om fyra bosniers i... |
|
| Busuladzic, Emina (2009) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är. |
| Kvinnors rätt i samhället? |
|
| Kvist, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ”reform” för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt. De vill arbeta för ett mer jämställt samhälle. Resultaten visar också att det skett en förändring mellan de år som tidningarna först gavs ut då fokus har flyttats från att kvinnorna ska få arbete till att de har arbete men borde få mer jämställda löner. |
c-uppsats.pdf
(309.6Kb)
Now showing items 1-20 of 39