Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Lärarstudenter med utländsk bakgrund - En kvalitativ studie om några ... |
|
| Taha, Rehan : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students. Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers. |
| Swedish abstract: | Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund. |
| Värdegrunden i verkligheten. Elevers attityder till invandring och pe... |
|
| Roxenby, Frank : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ”Citizenship education” och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar. |
Roxenby_Vardegrunden_i_verkligheten.pdf
(405.3Kb)
| "Liksom man ser ju hur det har utvecklats nu och då utvecklas det ju ... |
|
| Rudnert, Joel : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | According to the Swedish curriculum, Lpo 94, the development of students' historical consciousness is one of the major tasks in teaching history. There are, however, in research no accepted descriptions of how a historical consciousness is recognized in students' expressions and how a progression of this consciousness can be measured. This paper examines historical consciousness in 50 children ages 4 to 100 at two schools and one kindergarten. The children were divided by age into focus groups and presented a variety of old everyday objects of the same type, for example, three old phones. In conversations with the report's author and a teacher, the group discussed the temporal relationship between the objects. The talks in the focus groups were videotaped and transcribed. The analysis focused primarily if the children in their statements could put together objects in a narrative sequences and if they made any use of a schematic narrative template. Narrative templates are socially, historically and culturally negotiated structures around which stories are built up. Therefore, the narrative templates are considered cultural tools with which we act in reality but they also by internalization alter our perception of it. The theoretical basis for the analysis consists of Lev Vygotsky’s sociocultural theory and James V. Wertsch’s development of this. Jerome Bruners narrative theories are also important. Progression of historical consciousness is interpreted as an increased qualitative use of sociocultural tools especially in the form of schematic narrative templates. The study showed that the four- and five-year olds did not use narrative templates. The seven-year olds used narrative templates but not in the same varied and critical way as the ten-year olds. The study shows that sociocultural analysis of children's narrative constructs can be a way forward in search of a description of progression of historical consciousness. |
| Swedish abstract: | Enligt den svenska läroplanen, LPO 94, är utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i ämnet historia. Det finns dock i forskningen ännu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande känns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mätas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 år på två skolor och en förskola. Barnen delades efter ålder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremål av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremålen. Samtalen i fokusgrupperna videofilmades och transkriberades. I analysen undersöktes framförallt om barnen i sina utsagor kunde foga samman föremålen i narrativa sekvenser och om de i dessa sekvenser använde sig av någon narrativ mall. Narrativa mallar är de socialt, historiskt och kulturellt framförhandlade strukturer kring vilka berättelser byggs upp. Därför kan narrativa mallar betraktas som kulturella verktyg med vilka vi agerar i verkligheten men som också genom internalisering förändrar vår varseblivning av densamma. Den teoretiska basen för analysen utgörs av Lev Vygotskijs sociokulturella teori och James V. Wertschs utveckling av denna. Jerome Bruners narrativa teorier är också centrala. Progression av historiemedvetande tolkas i studien som ett ökat kvalitativt användande av sociokulturella verktyg framförallt i form av narrativa mallar. Resultatet av studien visar att de fyra- och femåringar som omfattas av studien inte använde narrativa mallar. Sjuåringarna använde narrativa mallar i sina berättelser men inte på samma varierade och kritiska sätt som tioåringarna. Studien visar att sociokulturella analyser av barns berättande kan vara en framkomlig väg i sökandet efter en progression av historiemedvetande. |
magister_fin2.pdf
(578.2Kb)
| "Steg för steg så ska jag bli en sådan tjej". Unga muslimska kvinnors... |
|
| Hall, Emma : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation. En teoretisk utgångspunkt är att religion och kön tillsammans utgör samverkande faktorer. Kön studeras som en performativ social konstruktion och meningsskapande princip. Berättelserna analyseras dessutom med hjälp av begreppet förhandlingar som åsyftar processer som leder till reproduktion eller förändring av kulturella och sociala ordningar. I analysen framstår kategorin muslimsk kvinna som essentialistisk och religiositeten innebär en progression som knyts till utvecklingen som kvinna. Tanken om sexualiteten som hotande kraft strukturerar handlingsutrymmet för kvinnorna i min undersökning och det religiöst goda beteendet innebär att kroppen måste underkastas religionen. Kvinnorna accepterade till stor del den status som de tilldelas i religionen men önskade uppvärdera denna status. Det förekommer hos de flesta försök till att visa på det handlings- och förhandlingsutrymme som finns i det religiösa livet. I sammanhang med en oklar könskodning blir kvinnornas aktiva förhandlingar och strategier tydliga. Riter, såsom bön och fasta, skapar exempelvis en förutsättning för religiös renhet. |
MagisteruppsatsUtbildningsvetenskap.pdf
(475.7Kb)
| Attityder och värderingar i lärarutbildningen ur ett studentperspektiv |
|
| Waldenström, Lilian : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | One important aspect of the profession as a teacher is the task to bring up pupils. Pupils are to be taught the basic values in society. Teaching is a complex task and teachers are frequently required to make decisions on an ethical basis. In the Bologna process the ability to make decisions based on central values was introduced. The first group of students to be assessed according to this aim was those who began their studies at the School of Teacher Education in the autumn semester of 2007. The principal aim of this essay is to investigate the students’ attitudes and values in relation to educational and profession-oriented issues. The formal demands laid on students and teachers through specific laws and syllabuses are examined in the essay. In schools teachers, in their role as civil servants, are obliged to carry out political decisions. On the other hand teachers possess a considerable amount of freedom on how to fulfil their tasks, due to their professional status. Teachers’ decisions in their work are based on central steering documents, professional ethics and, in addition to that, personal preferences. In this essay dilemmas on the balance between formal demands and the professional teacher’s freedom to act according to her own standards are brought to the fore. The empirical study is about students’ views on such dilemmas. Data have been collected by means of a questionnaire to novice students at the School of Teacher Education (N=177), containing items on values and attitudes. The analysis is based on comparisons on the following variables: sex, age, students’ choice of school level (for their education), the student’s major subject, the student’s high school programme, and parents’ level of education. The analysis shows that the majority of students believe that values on democracy are important in the profession as well as in the teacher education. Statistically significant differences are found in particular between men and women. Women have to a greater extent than men chosen the profession in order to get a pleasant job and to be able to help other people. I believe that values and attitudes should have a considerable space in the education of teachers. Teacher students are to be professionals, i.e. educated to handle different options for actions of ethical nature, and according to the study plan students should develop and strengthen their knowledge of the self. Key concepts: Attitudes, teacher profession, values, vocational ethics |
| Swedish abstract: | Läraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhällets gemensamma värderingar. Uppdraget att undervisa är komplext och läraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen. De första studenterna som skall examineras enligt denna ordning började på Lärarutbildningen höstterminen 2007. Uppsatsens övergripande syftet är att undersöka studenternas attityder och värderingar i relation till utbildnings- och yrkesrelaterade frågor. De formella krav som samhället ställer på studenter och lärare i form av lagar och läroplaner berörs i uppsatsen. I skolan skall läraren som tjänsteman effektuera de politiska besluten. Läraren har å andra sidan stor frihet i utförandet av arbetet i kraft av sin professionalitet. Lärarens beslut grundas på styrdokumenten, yrkesetiska krav men också på personliga preferenser. Uppsatsen uppmärksammar dilemman som uppstår mellan formella krav och den frihet som den professionelle yrkesutövaren har. Den empiriska undersökningen gäller studenternas syn på sådana dilemman. För att samla in data har jag använt mig av en enkät med frågor kring värderingar och attityder och som besvarats av 177 nyantagna studenter på Lärarutbildningen. Svaren analyseras både beträffande enskilda variabler och skillnader som finns mellan sex olika bakgrundsvariabler kön, valt åldersspår, studenternas ålder, valt huvudämne, genomgått gymnasieprogram och föräldrarnas utbildning. Resultatet av enkäten visar att majoriteten av studenterna anser att värden kopplade till demokrati är viktiga i det blivande yrket och inom utbildningen. En minoritet har motsatt uppfattning. Statistiskt signifikanta samband finns framförallt i skillnad mellan könen. Till exempel har kvinnorna i högre grad än männen valt läraryrket för att få ett roligt jobb och möjlighet att hjälpa människor. Jag menar att frågor kring värderingar och attityder bör ha stort utrymme i utbildning av lärare på högskolan. De blivande lärarna skall bli professionella, föreberedas för att självständigt kunna hantera flera olika handlingsalternativ av etisk karaktär. I enlighet med examensordningens krav skall studenten utveckla och stärka sin självkännedom. Nyckelord: Attityder, lärarprofession, värderingar, yrkesetik. |
Lilians magisteruppsats 080916.pdf
(462.7Kb)