Browsing BUS Children Youth Society by Title

Att fostra forma och förankra : skolan i mångfaldens barndom
Tallberg Broman, Ingegerd Journal article in Skola och Samhälle; : Malmö högskola (2012)	ARTICLE

Att lära sig välfärdsstatens normer
Axelsson, Thom Book chapter in Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning : Malmö högskola Rapporter om utbildning;2 (2010)	BOOK CHAPTER

Swedish abstract:

I den svenska skolan har det under senare år blivit allt vanligare att eleverna får utvärdera sig själva. Denna utvärdering, som inte sällan sker med hjälp av föräldrar och lärare, mynnar ofta ut i mål som: ”att mungiporna ska vara uppe”, ”att inte ha en tråkig inställning”, ”att jobba på att bli en bättre kompis”, ”att vara trevlig mot alla” och ”att vara sig själv”. Denna, med Åsa Bartholdssons ord, vänliga maktutövning kan analyseras i termer av styrning (Bartholdsson 2008; se även Vallberg Roth 2009). Hur de framtida medborgarna ska styras i önskvärd riktning är ett problem som de flesta samhälle har att ta ställning till. Över tid har denna styrning tagit olika former och präglats av olika rationaliteter. Under de senaste två hundra åren, i samband med demokratins framväxt, har samhällena i väst fått en liberal styrningsform. Det är en styrningsform som inte ska blandas ihop med liberalism som en politisk filosofi eller som en samhällstyp. Istället ska det ses som en formel för maktutövning, en styrningsrationalitet, där styrningen flyttar fokus från stat till samhälle. Ett annat sätt att uttrycka det är att gränsen mellan stat, ofta förknippat med tvång, och samhälle, ofta förknippat med frivillighet, har blev allt mer otydlig. Staten har blivit en institution inom samhället som likt andra institutioner kan användas som styrmedel (Nilsson 2008:131–134; Rose 1995a:41). Demokratins genombrott beredde vägen för en rad olika sociala reformer, dessa var emellertid inte villkorslösa. Detta ställde samtidigt nya krav på medborgaren. Det var först under 1800- och 1900-talet som statens makt – via olika institutioner – blev grundmurad. I detta arbete var folkskolan liksom värnplikten en viktig kugge för att skapa enhet. Genom dessa fick folket – främst då samhällets oroshärdar: fattiga barn och unga män – en klar föreställning om sin nationella tillhörighet. Utan detta hade det varit omöjligt att genomföra den typ av demokrati som skedde i början av 1900-talet (Liedman 2003:422). Den liberala styrningskonsten fungerade bäst i demokratisk tappning. Maktens spridning krävde en befolkning fostrad i ett demokratiskt tankesätt, inte minst behövdes det för att motivera de fattiga att tänka och handla långsiktigt och moraliskt (Cruikshank 1999:49). I det här kapitlet diskuteras den liberala styrningsformen, i en svensk kontext under den tidigare halvan av 1900-talet. Diskussionen kommer att föras i relation till tre centrala områden: den tidiga välfärdsstaten, skolan och expertens ökade inflytande i formandet av den framtida medborgaren. Men först något mer om själva styrningsbegreppet.

RoU 2010.2Axelsson.pdf (181.9Kb)

Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap ...
Jonsdottir, Fanny : Malmö Högskola Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;35 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The thesis is a survey of 353 preschool children’s social relations emphasizing their peer and friendship relations in particular. The study also concerns the conceptions the preschool personnel have concerning the children’s social characteristics and social skills. The aim of the work is to contribute empirically to provide an answer to the question of whether the preschool represents a social environment that gives all children the opportunity of establishing good relations with other children. Children between three and seven years of age from a total of 18 preschool groups and the preschool personnel assigned to the groups participated in the study. The basic methods used are sociometry and a teacher’s rating scale. Reasons why the preschool is regarded as a place where all children should be able to establish good social relations with other children are based on a variety of assumptions made in three different discourses; moral theory, developmental psychology and the curriculum for the Swedish preschools (Lpfö-98). The sociometric results reveal three main patterns in the children’s social relations; belonging, solidarity and friendship. The majority of the preschool children appeared to gain belonging and experience solidarity within their peer group and to be a part of friendship relations from an early age. Approximately every ninth child was not named as someone’s peer (referred to as excluded children). The children’s social belonging and social solidarity is found to be related primarily to the group to which they belonged rather than to any structural variables like gender or age. The main differences were those within and between the different groups, primarily in the numbers of children included and excluded respectively. A relationship is clearly found between the teachers’ understanding of the children’s social characteristics and social skills on the one hand and the children’s group status and their belongings and solidarity on the other. The difference between the children that have belonging and solidarity compared to those who does not in how the teachers understood their social characteristics and social skills increased with an increase in the child’s popularity. One of the conclusions to be drawn is that the preschool groups in which there are children who do not gain belonging or who do not recognize their having a friend, appeared not be fulfilling their task of providing an environment in which all children are able to experience themselves as valued members of the group. An other conclusion to be drawn is that it appears that the characteristics and skills the teachers ascribe the children are related to the children’s ability to develop good relations with other children. The dominant discourse concerning the competent child clearly does not apply to all the children. The differences between the various preschool groups in the social belonging and social isolation the children expressed could not be adequately explained in the study, but it would be of utmost interest to examine this further in a new study.
Swedish abstract:	Studien är en kartläggning av 353 barns sociala relationer i förskolan med fokus på deras kamrat- och vänskapsrelationer. Studien handlar också om pedagogers uppfattningar om barnens sociala egenskaper och färdigheter. Studiens syfte är att få ett underlag för att diskutera om förskolan är en miljö som verkar för alla barns möjligheter att skapa goda relationer med andra barn. I undersökningen medverkar barn i åldern tre till sju år och personal från 18 avdelningar fördelade på nio förskolor. Avhandlingen bygger på två empiriska studier, dels intervjuer med barn om val av kamrater utifrån en sociometrisk metod, dels pedagogers skattning av barnens sociala egenskaper och färdigheter. I studien tas utgångspunkt i tre teoretiska perspektiv eller diskurser för att motiverar varför förskolan bör vara en plats där alla barn skall ha möjlighet att skapa goda sociala relationer till andra barn. Dessa är moralfilosofi, utvecklingspsykolog och förskolans läroplan (Lpfö-98). Den sociometriska studien visar att flertalet barn i undersökningen känner tillhörighet och samhörighet med sina kamrater och att tre fjärdedelar av barnen ingår i vänskapsrelationer. Resultaten visar även att det förekommer stora skillnader både mellan och inom avdelningarna i fråga om barnens sociala relationer, en skillnad som inte har kunnat relateras till studiens bakgrundsvariabler som barnens ålder och kön eller antal barn på avdelningen. Den största skillnaden gäller antal valda och inte valda barn på så kallade inkluderande och exkluderande avdelningar. Jämförelsen mellan resultaten från den sociometriska studien och pedagogskattningarna visar att det föreligger skillnad mellan å ena sidan pedagogernas uppfattning om barnens sociala egenskaper och färdigheter och barnens sociala tillhörighet och samhörighet. Pedagogerna uppfattar barn utan kamrater som mindre kompetenta jämfört med de barn som väljs som någons kamrat och vän. Skillnaden mellan pedagogernas uppfattning av de ”inte valda” barnen jämfört med ”kamraters” egenskaper och färdigheter ökar i takt med kamraternas ökade popularitet. De slutsatser som dras av resultaten är att barn på skilda avdelningar ges olika möjligheter till socialt samspel och social gemenskap med jämngamla kamrater. En annan slutsats som dras av resultaten är att personalens uppfattningar om barns egenskaper och färdigheter antas säga något om vilka förväntningar som personalen har på barnen och att barnen i stor utsträckning lever upp till dessa förväntningar. Dessa processer av förväntningar och ageranden kan vara dubbelt riktade. Barnens handlingar och agerande i sociala situationer kan påverka personalens uppfattningar om barnens egenskaper och färdigheter, samtidigt som personalens uppfattningar kan påverka barnens sociala relationer. Den viktiga slutsatsen är emellertid att den dominerande förskolediskkursen om det kompetenta barnet inte gäller alla barn. I föreliggande studie finns det inte underlag för att svara på frågan om vad barn i förskolan har för avsikter, känslor och relationer som de söker respons på av sina kamrater, men jag ser det som en mycket intressant fråga att studera vidare.

Fanny_MUEP_10_maj.pdf (2.107Mb)

Barn, föräldrar och lärare i förtätad dokumentations- och bedömningsp...
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010) Barndom och ungdom i förändring: Välfärdsstat i omvandling: Reglerad barndom och oregerlig ungdom? Konferens 28-29 oktober 2010, Malmö högskola.	conference POSTER

Swedish abstract:

Studien syftar till att beskriva och analysera lärares arbete i relation till barn och föräldrar i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Dokumentations- och bedömnings¬praktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa barn, föräldrar och lärare. Frågan är vad som står på spel och vilka intressen och strömningar som spelar in. Vilka samstämmiga och motstridiga drag framträder i den förtätade dokumentations- och bedömningspraktiken? Studien kan bidra till att kvalificera samtalet och erbjuda alternativa tolkningar för vad som står på spel. Forskningen baseras dels på tidigare studier och empiri rörande läroplansarbete, dokumentation och bedömning, dels på nuvarande fältarbete såväl offline, med intervjuer och dokumentstudier, som online, genom netnografi. Analys och ansats kan beskrivas i termer av textanalys i en utvidgad hermeneutisk ansats – en abduktiv analysprocess. För att förstå vad som står på spel studeras den förtätade bedömnings- och dokumentationspraktiken som ett flerdimensionellt gränsobjekt. I studien prövas följande fyra dimensioner: Policybaserad dimension - en dimension med demokratiska anspråk som är statligt styrd; Marknadsstyrd dimension - en dimension orienterad åt marknad-media med ekonomiska och kommersiella intressen; Evidensrelaterad dimension - en dimension med kunskapsanspråk där vetenskapligt baserade dokumentations- och bedömningsmaterial är grundläggande; Civilt samhällsorienterad dimension - en dimension där ett intresse för och sökande efter erfarenhetsutbyte i nätverk kan utläsas. Civilsamhället kan definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktion mellan medmänniskor. Här kan tvivel på experter/forskare och spår av motstånd och kritik mot styrsystem, dokumentation och bedömning uttryckas. Dimensionerna kan tolkas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I praktiken utmanas lärare, föräldrar och barn av att det både kan finnas motstridiga och samstämmiga drag mellan dimensionerna. Exempel på motstridighet rör policybaserad dimension med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom reviderad läroplan för förskolan, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande samt evidensbaserad bedömning. Det kan röra sig om vetenskapligt grundade bedömningsinstrument som i praktiken inte följer vetenskapligt etiska grundprinciper (informerat samtycke till dokumentation). Ett annat exempel är statlig styrning genom mål att sträva mot för verksamheten kontra å ena sidan marknadsstyrd dimension med mål att uppnå, resultatstyrning, å andra sidan kategorisering av barns utveckling utifrån fasta normer för olika åldrar genom evidensbaserad bedömning. Ett genomgripande samstämmigt drag kan sammanfattas i begreppet "förtätad tillbakablick". Detta är ett pågående forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola

Poster_BUIF_konferens_2010.pdf (42.50Kb)

Browsing BUS Children Youth Society by Title

MUEP

Browsing BUS Children Youth Society by Title

Search

Browse

All contents

This Community

My Account

Att vilja och välja rätt - att konstruera produktiva medborgare
Axelsson, Thom Journal article in Locus;1/08 (2008)	scientific ARTICLE

Authenticity in teachers lives and work. Some philosophical and empir...
Malm, Birgitte Journal article in Scandinavian Journal of Educational Research;52(4) (2008)	peer-reviewed scientific ARTICLE

Av, om och för barn. Källor till den barndomshistoriska forskningen
Sundkvist, Maria Journal article in barn;2 : NOSEB (2008)	scientific ARTICLE

A quest for legitimacy : on the professionalization policies of Swede...
Lilja, Peter Journal article in Journal of Education Policy; : Taylor & Francis (2013)	peer-reviewed scientific ARTICLE