Browsing KSM Culture, Languages and Media by Issue Date

Now showing items 1-20 of 258

Next

Musik – ett estetiskt ämne i lärarutbildningen

Nilsson, Bo; Törnquist, Els-Mari
Journal article in Praktik och teori;3 : Malmö Högskola (1999) ARTICLE

musikpraktikteoritre99.pdf (104.5Kb)

Retoriken ger synliga elever : tema: retorik i skolan.

Olsson Jers, Cecilia
Journal article in Retorikmagasinet;6 : Rhetor förlag (2000) ARTICLE

Grannspråksförståelse i Öresundsregionen år 2000: gymnasisters läsför...

Lundin, Katarina; Zola Christensen, Robert
Nordlund;22:1 (2001) BOOK
All läsa aktivt, kreativt och kritiskt

Lundahl, Bo
Book chapter in Språkboken : en antologi om språkundervisning och språkinlärning : Skolverket Liber (2001) BOOK CHAPTER

Att lyssna till röster : ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt...
Adelmann, Kent : Forskarutbildningen i svenska med didaktisk inriktning, Området för lärarutbildning, Malmö högskola Avhandlingar från Lärarutbildningen vid Malmö högskola;4 (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.
Swedish abstract:	Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.

adelmann.pdf (1.348Mb)

Skolan, barnafödandet och historien

Linnér, Bengt
Journal article in Sydsvenska dagbladet : Sydsvenska dagbladets AB (2002) ARTICLE

Swedish abstract: Artikeln handlar om vilken typ av kunskap som ska förhandlas som kan konstrueras i en undervisningssituation

Likt och olikt : Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet
Ullström, Sten-Olof : Eslöv : B. Östlings bokförl. Symposion (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This doctorial thesis deals with the changes in the image of August Strindberg in Swedish Senior High School Education. Strindberg represents the breakthrough of modern literature in Sweden, where the bounds between public and intimate spheres are challenged. The study investigates how and why the image of a writer is qualified or disqualified for inclusion in a national literary discourse of teaching, and why this image varies. Strindberg’s role illustrates how literary meaning is constructed in higher mother tongue education. Learning and literary understanding are viewed as dialogical, communicative processes. The literary classroom is, however, an arena for a process of sociocultural reproduction and socialization, where linguistic actions also serve non-communicative purposes and various relations of power influence the teaching process. The present study begins around the 1880s. The bulk of the thesis deals with the period beginning around the early 1900s up to the mid-sixties, but it also includes outlooks on teaching today. The research is based on a critical analysis of texts produced for or within literary education. Passages or chapters on Strindberg in frequently used textbooks of literary history are discussed, as well as works of Strindberg represented in school and text selections in various anthologies. Additionally, close to 300 student essays on Strindberg were retrieved from seven or more educational institutions, dated in 1912, 1923, 1943, 1950, and 1960. The approach to Strindberg in school became ambiguous and divided. In the beginning, textbooks and educational institutions tended to ignore his literary authorship. Later on, literary works with themes from national history were given priority, but this canon was mainly studied with a number of important reservations. A qualitative inconsistency in Strindberg’s writings was brought forth as a basis for selection. Many times, this artistic inconsistency was attributed to Strindberg’s psyche. Taken together, the student essays present a picture of how different conceptions of Strindberg have been reproduced and constructed at the senior high school level during half a century. Despite the many stereotypes, the student essays stand out as more or less heterogeneous and reflect, to varying degrees, multiple voices. Even though the teaching of literature often has strongly influenced the reading pre-ferences of the predominant culture, to some students, it has also sometimes had a meaning-making function.
Swedish abstract:	Avhandlingen handlar om hur bilden av August Strindbergs författarskap gestaltats i gymnasiets litteraturundervisning. Strindberg representerar i Sverige det moderna genombrottets litteratur där gränserna mellan offentlighet och intimsfär utmanas Studien vill visa hur och varför en författarbild kvalificerar eller diskvalificerar sig i en nationell undervisningsdiskurs, liksom hur och varför författarbilden växlar. Strindbergs roll i gymnasiet belyser hur litterär betydelse skapats och reproducerats i undervisningen. Lärande och litterär förståelse betraktas med utgångspunkt från Mikhail Bachtin som kommunikativa, dialogiska processer. Samtidigt är det litterära klassrummet en arena för en sociokulturell reproduktions- och socialisationsprocess, där språkliga handlingar i hög grad även fyller icke-kommunikativa syften. Olika maktförhållanden inverkar på undervisningsprocessen och både läsakten och den litterära in-teraktionen betraktas som en spänningsfylld transaktion mellan litterära repertoarer som möts i olika processer. Studien börjar vid 1880-talet men behandlar i huvudsak perioden från 1900-talets början fram till mitten av 1960-talet och avslutas med framåtblickar mot dagens gymnasieskola. Un-dersökningen baseras på en kritisk analys av texter som producerats för undervisningen eller inom denna undervisning. Strindbergsavsnitten i litteraturhistoriska läroböcker diskuteras, liksom texturvalet i olika antologier. Årsredogörelser från olika läroverk visar vilka hela verk av Strindberg som ingick i gymnasiets litterära kanon. Från sju eller i något fall flera läroverk hämtas från åren 1912, 1923, 1943, 1950 och 1960 sammanlagt nära 300 studentuppsatser, som behandlade Strindbergs författarskap. Gymnasiekulturens förhållande till Strindberg beskrivs som splittrat. Särskilt i början tonar man ner hans roll. Ett annat förhållningssätt är inriktat på selektion och gallring. En nationell, historiskt inriktad litterär kanon studeras för sina stora förtjänster men alltid med viktiga för-bihåll. En kvalitativ ojämnhet anförs som grund för selektionen och hör samman med Strind-bergs psyke. Elevuppsatserna visar hur olika föreställningar om författaren Strindberg repro-ducerats och konstruerats i gymnasiet. Litteraturundervisningen har ofta befäst den domine-rande kulturens läsarter, men också haft en frigörande och meningsskapande funktion för ett antal elever. Avslutningsvis förespråkas en kritiskt prövande men öppen hållning inför olika läsarter, där litterära texter tillåts utmana invanda föreställningar och värderingar.

Retorik i lärarutbildning

Olsson Jers, Cecilia (2003)
Den anden Nordiske konference for Retorikforskning, Oslo universitet, 19/5 2003 conference
PAPER

Now showing items 1-20 of 258

Next

Search

Browse

All contents
This Community
- By Date
- Authors
- Titles
- Subjects

My Account

Login