Browsing KSM Culture, Languages and Media by Title

Academic Writing in a Multi-lingual and Multi-disciplinary Context
Finnegan, Damian; Kauppinen, Asko; Wärnsby, Anna (2011) The Role of the Student Experience in Shaping Academic Writing Development in Higher Education, European Association of Teachers of Academic Writing (EATAW), 29th June – 1st July 2011 University of Limerick, Limerick, Ireland	other

English abstract:

Damian Finnegan (damian.finnegan@mah.se) Asko Kauppinen (asko.kauppinen@mah.se) Anna Wärnsby (anna.warnsby@mah.se) Academic Writing in a Multi-lingual and Multidisciplinary Context One crucial challenge of academic writing concerns the increasing heterogenisation of student populations. In many writing classes, we now find “any combination of native-born, international, refugee, permanent resident, and naturalized students,” exhibiting considerable linguistic diversity and multiple levels of English proficiency (Preto-Bay and Hansen, 2006; see also Hall, 2009). At the same time, interest towards academic writing in European higher education is growing, yet resources for teaching do not reflect this. Moreover, the wider student base demands practical application from their writing courses, not theoretical knowledge of language skills (see, for example, Anderson 1983, 2009 on procedural vs. declarative knowledge). To show how these problems can be addressed, we discuss the course Academic Writing in English offered at Malmö University, Sweden, which currently enrolls approximately 300 students per year. The course design is explicitly based on the general model of information processing, which assumes that “complex behavior builds on simple processes” (McLaughlin and Heredia, 1996, p. 213). The focus of all learning activities is on acquisition of procedural knowledge geared towards comprehension and production. One distinctive feature of this course is the very tight integration of electronic resources and other teaching material. This provides student populations various types of continuous feedback and highly individualised learning paths. In this paper, we present and evaluate empirical data pertaining to students’ experience of the content, structure and resources in this course. We also discuss the preliminary results obtained through tests administered before, during and after the course. References Anderson, J. R. 2009. Cognitive Psychology and Its Implications. 7th edition. New York: Worth Publishers. Anderson, J. R. 1983. The Architecture of Cognition. Cambridge: Harvard University Press. Hall, Jonathan. 2009. “WAC/WID in the Next America: Redefining Professional Identity in the Age of the Multilingual Majority.” The WAC Journal. Vol. 20, November. 33-49. McLaughlin, B. and Hereda, J. L. C. 1996. “Information-processing Approaches to Research on Second Language Acquisition and Use.” In Ritchie, W. C. and Bhatia, T. K. (eds.), Handbook of Second Language Acquisition. San Diego: Academic Press, 213-228. Preto-Bay, Ana Maria and Kristine Hansen. 2006. “Preparing for the Tipping Point: Designing Writing Programs to Meet the Needs of the Changing Population.” WPA: Writing Program Administration, Vol. 30, Nos. 1-2, Fall. 37-57.

Eire Pres Final Draft 5.pdf (6.676Mb)

Att bygga läsning-om byggelevers förhållningssätt till läsning i sven...
Bardenstam, Malin : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö studies in educational sciences; (2012) Preliminär post	LICENTIATE THESIS

English abstract:

This licentitate thesis is a study of Upper-Secondary School stu-dents’ approach towards reading fiction in the school subject of Swedish from a socio-cultural perspective. Furthermore, the social context and its importance for the students’ reading situation has been mapped. The students participating in the study are all first-graders and boys, studying the Construction Programme. The empirical material consists primarily of oral statements made by the students concerning their perception of how to read fiction in school. Using the construct of Pierre Bourdieu and with the reception model of Kathleen McCormick as a point of departure, the repertoirs of the students are described and analyzed. This study shows that the students bring different representa-tions of their group belonging, which effect their approach to rea-ding fiction. It also shows that the students’ idea of what a reader is and their own reading ability create their approach to reading. Ad-ditionally, the students have problems to see the actual purpose of reading fiction in a school situation. The results of the study show that in order to read fiction success-fully in a classroom situation, the school has to discuss and chal-lenge the students’ views of group belonging. Furthermore the school must improve when it comes to illustrating the more precise purpose and meaning of reading fiction in the school subject of Swedish. The study shows that because of the students’ different approa-ches to reading fiction, they tend to do two types of reading, one in-dividual and one for the school . In the latter, the students are incli-ned to limit their reading potential. And this is the real challenge for the subject of Swedish, but also ultimately the school, to challenge the students to use their full reading potential. Finally, the results of the study is discussed in relation to the new curriculum of the subject of Swedish, as it is presented in the sylla-bus ”Gy 11”. ”Gy 11” has been implemented since the autumn of 2011. Additionally, the consequences of the decreased number of hours for the subject of Swedish is considered. There are, however, stil good possibilities for the Swedish school to enable the students to reach their full reading potential in a class-room sitution.

Att_bygga_läsning_Malin_Bardenstam_20_januari.pdf (3.137Mb)

Att iscensätta lärande : lärares reflektioner över det pedagogiska ar...
Törnquist, Els-Mari : Malmö Academy of Music Studies in music and music education;8 (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The present thesis examines the meeting between the artistic and the pedagogical dimensions in the work of teachers. The main aim is to describe the learning in practice, emerging from a collective creative process. The point of departure is teachers’ experience of a musical-production as part of the pedagogical work in school. Research questions are: 1) What are the implications of being a teacher in an artistic context? 2) Which role and function does the teacher take on as a pedagogue in this work? 3) How does the teachers’ own learning come out while participating in the activities associated with a musical production? The empirical study is based on interviews with six teachers in compulsory school. In the analysis two central dimensions are appearing: a) the participation and b) the musical production including the artistic artefacts. The character of the participation is mutual engagement, interest and the shared responsibility between the participants (students and teachers). Teachers adopt a variety of roles during the production and a variable process appears. In the result presented in four categories: the participant, the supervisor, the manager and the artist, the social and artistic characters of the process are always present, though the focus of the teachers is constantly shifting. Teachers’ capability to act and enter into different functional roles is a competence of great importance to both teachers and students in their interaction. It expounds a pedagogical dramaturgy, where the participants are quite aware of each other’s roles and what they can expect from each other. Two complementary processes appear in teachers’ objectives regarding education: One personal with an individual alignment approach and another one dealing with self-realization and collective work with a scenic direction. The production of the musical also provides an opportunity to apply personal and acquired knowledge. Music education and the musical production are integrated activities. According to the teachers’ idea of musical learning there are two creative processes touching on the predictable and the unpredictable. These concepts also appear in the teachers’ learning and pedagogical work as a creative and improvised way of educating. The results are discussed in a theory of community of practice and the concepts of community, identity, practice and meaning. To understand musical production in school as a community of practice implies an individual and a collective dimension, and a boundless practice in music education. The musical production develops ways of maintaining connections with other practises and even the world as a whole, since students are creative receivers of different cultural products and can be active in their own musical production of meaning. The collective creating process promotes a balance between participation and reification in the process of negotiating meaning. The musical production is the architecture for learning and a mediator of learning in an artistic context.
Swedish abstract:	Avhandlingen belyser mötet mellan de konstnärliga och pedagogiska dimensionerna i lärares pedagogiska arbete. Genom att undersöka lärares erfarenheter av musikalproduktion i skolan avser studien att fördjupa kunskapen om det professionella lärararbetet som grundar sig i lärares pedagogiska och konstnärliga utövande och praktiska kunskap. Studien tar sin utgångspunkt i en musikalproducerande verksamhet i lärares och elevers gemensamma kunskapsproduktion och de lärandesammanhang som formas i samspelet, såväl mellan lärare och elever, som kolleger emellan. Möjligheten att vara deltagare i en gemensam skapande process visar sig vara ett sätt för lärare att skapa mening och stimulans i sitt arbete. En lärares pedagogiska arbete är starkt kopplat till såväl samhällets krav som lärares egna förväntningar på sig själva, vilket i dagens skola kan sammanfattas i termer av en utvidgad lärarroll. Läraren ställs inför utmaningar som sträcker sig långt utanför skolans inre verksamhet, där läraren förväntas samverka med andra lärare och förverkliga sociala och emotionella mål med hänsyn till elevers livssituationer. Studiens fokus på det sociala och konstnärliga beskriver en verksamhet där såväl elever som lärare kan vara aktiva i en skapande meningsproduktion. Den musikalproducerande arbetsprocessen framstår som ett gränsöverskridande verksamhetsfält på olika plan exempelvis mellan skolans undervisning och samhällets kulturella verksamhet samt mellan individuella och kollektiva lärandeprocesser. Syftet är att beskriva det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext och som en aspekt av detta, hur lärarnas eget lärande utvecklas och formas genom den praktiska erfarenheten. Forskningsfrågorna formuleras enligt följande: 1. Vad innebär det att vara lärare i en konstnärlig kontext? 2. Vilken roll och funktion får läraren som pedagog i detta arbete? 3. Hur möjliggörs lärarnas eget lärande genom deltagandet i en musikalproducerande verksamhet? Studiens empiriska del baseras på intervjuer med sex lärare i grundskolan som tillsammans omfattar undervisning på lägre och högre stadier (åk 4-9), med en spridning på musikprofil, kulturprofil och ”vanlig” klass. Samtliga lärare har intresse och erfarenhet av att arbeta med musikalproduktion som ett återkommande inslag i skolans verksamhet. I analysen av lärarnas utsagor framträder produktionsprocessen med de konstnärliga artefakterna och deltagandet som två centrala dimensioner. Musikalproduktionen kan betraktas som ett nav i en lärande process som fungerar som ett sammanhållande fenomen för både individuellt och kollektivt lärande. Deltagandet kan beskrivas som en intresserelation (frikopplad från traditionella ämnesstrukturer), vilket speglar produktionens innebörd som ett gemensamt kulturellt intresse samt lärares och elevers gemensamma engagemang och ansvarstagande för musikalproduktionen. Deltagandet visar också på ett lärande där den professionella identiteten formas och förändras, genom musikalproduktionens arbetsform och arbetssätt med dess samarbetsstruktur, kreativa process, kollektiva skapandeform och artefakter. I produktionsarbetet framträder en deltagarstruktur där arbetsuppgifterna kräver mindre elevgrupper som kan intressefördelas mellan olika uttrycksformer. Det ingår ett nätverk av arbetsuppgifter organiserade efter en kulturell förebild som i traditionell mening utövas yrkesmässigt av olika personer. Exempel på sådana yrkesmässiga funktioner (yrkesroller) är scenograf, ljud- och ljustekniker, dekoratör, koreograf, producent och regissör. Lärare och elever ”tar över” dessa yrkesroller och därmed ett sätt att arbeta som kräver olika insatser av deltagarna. Lärare utvecklar sitt kunnande genom att bidra med det som musikalproduktionen kräver. Resultatet visar att lärare utvecklar sitt professionella utövande genom att agera inom ramen för dessa yrkesroller, genom att själva vara aktörer och genom att möta andra aktörer som samverkar i produktionen. Samarbetet sträcker sig även utanför skolan med andra professionella inom teatervärlden. Det finns en progression i processen, en form av ordningsföljd från idé till färdig föreställning, där de ovan beskrivna yrkesrollernas arbetsinsatser avlöser varandra. Manusförfattandet görs exempelvis i början och regiarbetet i slutet. I denna progression kan lärarnas insatser variera mellan att vara handledare, ledare och konstnärer. Lärarna utvecklar således ett kompetensområde som grundas i interaktionen och de relationer som utvecklas till deltagarna och musikalproduktionen. Resultatet presenteras i fyra kategorier: deltagaren, handledaren, ledaren och konstnären, där deltagaren betraktas som överordnad. Kategorierna beskriver ett pedagogiskt arbete där den sociala och konstnärliga processen alltid är närvarande men framträder med skiftande fokus. Att leva sig in i och agera som deltagare, handledare, ledare och konstnär kan betraktas som en form av rolltagande kompetens. Här betyder lärarens förmåga att kunna växla mellan olika roller, lika mycket för pedagogen som för eleverna. Dessa samspelande kvaliteter kan sammanfattas med en ”pedagogisk dramaturgi”, där deltagarna blir väl medvetna om varandras roller och vad de kan förvänta sig av varandra under produktionsprocessens olika faser. Två nycklar framträder i lärarnas syn på elevers musikaliska lärande. Den ena är den skapandeprocess som berör det förutsägbara och den andra som berör de oförutsägbara. Den förutsägbara processen kännetecknas av en mera medveten självförverkligande artistisk och sceniska inriktning. Skapande som berör det oförutsägbara handlar om en mer omedveten kreativ idéprocess och individens personliga utveckling. Det förutsägbara och det oförutsägbara framträder även som kvaliteter i lärares utveckling av det pedagogiska arbetet i en dialektik mellan det planerade och det oplanerade. Det oförutsägbara blir särskilt tydligt i lärarnas möte med eleverna i den kreativa arbetsprocessen där ”allt kan hända.” Studien visar på en pedagogisk verksamhet där lärande emanerar ur ett socialt deltagande i en gemensam aktivitet. Denna verksamhet kan beskrivas och förstås som en ”praktikgemenskap” där de fyra huvudkomponenterna mening, praktik, gemenskap och identitet är bärande i kunskapsprocessen. I en praktikgemenskap betonas vikten av lärande som görande, upplevelse och erfarenhet, social gemenskap, tillhörighet och personlig utveckling. Studiens skapande arbete med fantasi, lek, musik och drama som betydelsebärande aspekter implicerar även lärande som skapande. Det är inte enbart den sociala gemenskapen utan även den konstnärliga gemenskapen som lyfts fram genom deltagarnas gemensamma relation till musikalproduktionen och dess artefakter. Musikalproduktionens arbetsprocess, innehåll och form framstår som en arkitektur för lärande och har därigenom en medierande (förmedlande) funktion. Det innebär att lärares intentioner med musikalproduktionen är att mediera en konstnärlig kreativ process och hur denna process kan ta sig uttryck och formas i ett kollektivt skapande. Den konstnärliga processen kännetecknas av en stegvis förflyttning från omsättning av idéer med små produkter och deras bearbetning över tid, till en färdig produkt som ska presenteras för en publik. En handlingslinje som lyfter fram betydelsen av att inte bara tillägna sig kunskaper utan också att få tillfälle att tillämpa, presentera och framföra sitt kunnande i nya sammanhang. I kraft av sin autentiska prägel är musikalproduktionen en gränsöverskridande praktik som inte är fastlåst till skolan och skolkulturen utan leder till olika kunskapsvägar och världen utanför.

Att lyssna till röster : ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt...
Adelmann, Kent : Forskarutbildningen i svenska med didaktisk inriktning, Området för lärarutbildning, Malmö högskola Avhandlingar från Lärarutbildningen vid Malmö högskola;4 (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.
Swedish abstract:	Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.

adelmann.pdf (1.348Mb)

Att sätta erfarenheter i rörelse. En undersökning av hur elever i år ...
Söderling, Maria : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series;2011:24 (2011)	LICENTIATE THESIS

English abstract:

ABSTRACT This licentiate thesis is a study of the curriculum of the school subject Swedish from a socio-cultural perspective. The aim of the study is to obtain insights into how pupils in the seventh grade of the Swedish secondary school system read films, and further to investigate how the education in Swedish can manage and make the most of various approaches to film. The survey was conducted in a class which I teach myself, and the empirical data consists primarily of oral and written statements by the pupils, concerning the films they have seen. Furthermore the social context around the reception of the films has been mapped. As part of the empirical data there is also a record of a discussion in the classroom concerning filmmaking. With the reception model of Kathleen McCormick as a point of departure, the filmic repertoires of the pupils are analyzed, described and interpreted as they stand out within the framework of the study. The general repertoires of the pupils are also dealt with to some extent. The representations and non-representations of the readings are further discussed in a social semiotic perspective. The research shows that the pupils bring rich experiences of fiction from television as well as film to school. The research also indicates that there is a potential for specific learning processes in the reading of film, since the reception of film entails a possibility to widen the general and filmic repertoires as well as to be conscious of them. The most important potential for learning is in the meeting with films that create a tension between the general repertoires of the reader and the film itself, since the film in those cases stands for something hitherto unknown for the reader. The pupils in my survey do not, however, primarily watch film in order to obtain new experiences, or to learn something; they watch film as a means to feel and share experiences with others in order to strengthen their sense of belonging to a group. One exception appears to be films that the pupils interpret as based on reality, since there is a tendency among the pupils to be more openminded for clashes between their own repertoires and the repertoires in films when it comes to fiction anchored in reality. The true challenge of the teaching is to attract the pupils to develop conscious relationships to films that imply a tension between repertoires. The reasons for these tensions have furthermore to be investigated. When it comes to films based on reality, the study makes it clear that the population of pupils represents a diverse set of attitudes towards the films; some pupils read the films as pure facts, while others read them in a more reflective way, comparing the mediated images of reality in the actual films with other types of experiences. The teaching of Swedish with the intention to take care of the reception of film among school children must be conducted in an awareness of the fact that not all pupils are representing their readings in a way that makes it possible to create meeting places around them within the educational framework. In my view, the education in Swedish for the secondary school must in a more active way open up for the possibility for the pupils to acquire strategies for a conscious handling of their film readings, as well as access to a language by which they can make their representations. The fact that not all pupils are aware of how film can mediate constructions of reality makes it important to take care of the children’s readings in such a way that makes them aware of the semiotic resources of the cinematic medium. This is one reason why one should allow them make their own films. It is also important to use a diversity of semiotic resources when pupils are representing their readings in order to underline the plurality of interpretations and filmic repertoires. Finally, I discuss the results of my research in relation to the new curriculum of Swedish education as it is presented in the syllabus “Lgr 11” which will take effect as from the autumn semester of 2011. In my analysis I find that the space for work of the kind I have conducted in the classroom will be diminished due to the new curriculum. There are, however, still possibilities and a learning potential for a teaching in Swedish that in an active way will take care of film experiences, as well as other kinds of textual experiences.

2043_12594 Söderling muep.pdf (2.376Mb)

Automated Feedback, Student Experience and Writing as a Process
Finnegan, Damian; Kauppinen, Asko; Wärnsby, Anna (2012) Academic Writing in a Changing World, Second International Conference on Academic Writing (IFAW II) July 31 – August 1 2012 , Tel Aviv, Israel	other

English abstract:

Damian Finnegan (damian.finnegan@mah.se) Asko Kauppinen (asko.kauppinen@mah.se) Anna Wärnsby (anna.warnsby@mah.se) Automated Feedback, Student Experience and Writing as a Process Many EFL learners struggle with issues pertaining to grammar, style and idiomaticity, and, traditionally, language teachers spend a lot of time addressing these mechanical errors (see Zamel 1985). This corrective practice seems to shape learner expectations of the type of feedback that is most effective or useful to them (Hedgcock and Lefkowitz 1996). In the context of teaching academic writing, this may easily pose a problem for allocating teacher resources away from teaching writing as a process to taking care of the learner language issues. Nowadays, e-platforms designed specifically to cater for academic writing offer a new range of feedback possibilities for teachers. Tasks pertaining particularly to language use can, for example, be created so that the feedback is fully automated. The easy and immediate access to such feedback is beneficial for learners with different proficiency levels (Brandl 1995). In our course, in order to free teacher resources for feedback on students’ critical thinking, treatment of sources, structure and context, we used automated feedback, i.e. direct corrections with metalinguistic comments generated within the e-platform, to feedback on skill building exercises pertaining to grammar, style and idiomaticity. Previous research indicates that direct corrective feedback on mechanical errors is efficient in facilitating learning (see Sheen 2007 for an overview of the field). In a pilot study on student experience of the writing process, we noticed that the level of student satisfaction with this automated feedback was surprisingly high and valued as much as the extensive written teacher feedback on papers submitted for examination. In our current study, we explore the impact automated feedback has on student experience of learning skills pertaining to the mechanics of writing as described above from beginner to advanced students of academic writing. Some of the factors we consider are the immediacy/remoteness of the feedback, the extent of the metalinguistic comment and the connection of the skill building exercises to the teaching materials. References Brandl, K. K. 1995. Strong and Weak Students' Preferences for Error Feedback Options and Responses. The modern Language Journal, vol. 79, no. 2, 194-211. Hedgcock, J. and Lefkowitz, N. 1996. Some Input on Input: Two Analyses of Student Response to Expert Feedback in L2 Writing. The Modern Language Journal, vol. 80, no. 3, 287-308. Sheen, Y. 2007. The Effect of Focused Written Corrective Feedback and Language Aptitude on ESL Learners' Acquisition of Articles. TESOL Quaterly, vol. 41, no. 2, 255-283. Zamel, V. 1985. Responding to student writing. TESOL Quaterly, 19, 79-101.

Automated Feedback Il.pdf (11.36Mb)

Browsing KSM Culture, Languages and Media by Title

MUEP

Browsing KSM Culture, Languages and Media by Title

Search

Browse

All contents

This Community

My Account

Aesthetic and artistic aspects of the teaching profession
Kupferberg, Feiwel (2008) NERA's 36th Annual Congress, The new goal-orientation of research strategies, The School of Education - University of Aarhus, Copenhagen March 6-8, 2008	other

Aktionsforskning set med svenske oejne
Hägerfelth, Gun; Pérez, Suzanne Journal article in Sprog og Integration;Nr 4, 32 sidor : uc2, Koebenhavn (2007)	ARTICLE

Swedish abstract:	Artikeln är en populärvetenskaplig text som handlar om hur en svensk forskare uppfattar ett danskt aktionsforskningsprojekt om språk och ämnesutveckliing på mellanstadiet i Danmark

All läsa aktivt, kreativt och kritiskt
Lundahl, Bo Book chapter in Språkboken : en antologi om språkundervisning och språkinlärning : Skolverket Liber (2001)	BOOK CHAPTER