Doctoral Theses /LS KSM

MUEP › Research Publications › Faculty of Education and Society › KSM Culture, Languages and Media ›Doctoral Theses /LS KSM

Utskrift från Malmö högskola - mah.se

Recent Submissions

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterog...
Nygård Larsson, Pia : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;62 Svenska med didaktisk inriktning (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This study concerns text, language, and learning in a linguistically heterogeneous upper secondary class in Sweden where students aged 16 to 17 are studying biology. One starting point for the dissertation is the importance of language in all school subjects. Another premise is that language as a resource for learning and communication is a high challenge for students who are studying through their second language. The perspectives adopted in the dissertation are those of language and second-language didactics, and of multimodality. The dissertation is based on field notes, audio recordings, collected texts, and interviews. A major question is the extent to which the students are given the potential for coherent meaning making. Another crucial question is how different student groups succeed in the subject of biology, and their potential to move towards the use of more academic language. In the foreground of the study are text analyses in which the notions of intertextuality and recontextualization are an important foundation for understanding, and where textbook, teaching, and student texts are related to each other. The study shows, among other things, the importance of visualization of taxonomic relations, through which connections within a subject can be made explicit. The results also hint at the potential of different visual representations to bridge the gap between everyday and more scientific modes of expression. Mobility between and within discourses can thus be viewed as multimodal. The dissertation also uses the notion of text activities, which can be compared to the Sydney School`s concept of genre. The findings reveal relatively large differences between different chapters in the biology textbook, with regard to text activities, linguistic features, and the degree of multimodality. Differences thus arise in the degree to which these texts are a challenge to the reader. The findings show, moreover, that different images can be regarded as visual text activities and can thus be analysed on the level of text structure. The discrepancy between different student groups in the class is relatively large. The second-language students rarely achieve high grade levels. Lower grades, in turn, mean that standards are set relatively low for written work, and there is also strong teacher mediation at this level. Higher grade levels, on the other hand, require more advanced text activities and more independent reflexive writing and reading. The latter indicates a need for explicit metadiscursive discussions in the classroom. The results also suggest a need for broader language and text production, especially for second-language students.

NygardLarsson.pdf (9.910Mb)

Att iscensätta lärande : lärares reflektioner över det pedagogiska ar...
Törnquist, Els-Mari : Malmö Academy of Music Studies in music and music education;8 (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The present thesis examines the meeting between the artistic and the pedagogical dimensions in the work of teachers. The main aim is to describe the learning in practice, emerging from a collective creative process. The point of departure is teachers’ experience of a musical-production as part of the pedagogical work in school. Research questions are: 1) What are the implications of being a teacher in an artistic context? 2) Which role and function does the teacher take on as a pedagogue in this work? 3) How does the teachers’ own learning come out while participating in the activities associated with a musical production? The empirical study is based on interviews with six teachers in compulsory school. In the analysis two central dimensions are appearing: a) the participation and b) the musical production including the artistic artefacts. The character of the participation is mutual engagement, interest and the shared responsibility between the participants (students and teachers). Teachers adopt a variety of roles during the production and a variable process appears. In the result presented in four categories: the participant, the supervisor, the manager and the artist, the social and artistic characters of the process are always present, though the focus of the teachers is constantly shifting. Teachers’ capability to act and enter into different functional roles is a competence of great importance to both teachers and students in their interaction. It expounds a pedagogical dramaturgy, where the participants are quite aware of each other’s roles and what they can expect from each other. Two complementary processes appear in teachers’ objectives regarding education: One personal with an individual alignment approach and another one dealing with self-realization and collective work with a scenic direction. The production of the musical also provides an opportunity to apply personal and acquired knowledge. Music education and the musical production are integrated activities. According to the teachers’ idea of musical learning there are two creative processes touching on the predictable and the unpredictable. These concepts also appear in the teachers’ learning and pedagogical work as a creative and improvised way of educating. The results are discussed in a theory of community of practice and the concepts of community, identity, practice and meaning. To understand musical production in school as a community of practice implies an individual and a collective dimension, and a boundless practice in music education. The musical production develops ways of maintaining connections with other practises and even the world as a whole, since students are creative receivers of different cultural products and can be active in their own musical production of meaning. The collective creating process promotes a balance between participation and reification in the process of negotiating meaning. The musical production is the architecture for learning and a mediator of learning in an artistic context.
Swedish abstract:	Avhandlingen belyser mötet mellan de konstnärliga och pedagogiska dimensionerna i lärares pedagogiska arbete. Genom att undersöka lärares erfarenheter av musikalproduktion i skolan avser studien att fördjupa kunskapen om det professionella lärararbetet som grundar sig i lärares pedagogiska och konstnärliga utövande och praktiska kunskap. Studien tar sin utgångspunkt i en musikalproducerande verksamhet i lärares och elevers gemensamma kunskapsproduktion och de lärandesammanhang som formas i samspelet, såväl mellan lärare och elever, som kolleger emellan. Möjligheten att vara deltagare i en gemensam skapande process visar sig vara ett sätt för lärare att skapa mening och stimulans i sitt arbete. En lärares pedagogiska arbete är starkt kopplat till såväl samhällets krav som lärares egna förväntningar på sig själva, vilket i dagens skola kan sammanfattas i termer av en utvidgad lärarroll. Läraren ställs inför utmaningar som sträcker sig långt utanför skolans inre verksamhet, där läraren förväntas samverka med andra lärare och förverkliga sociala och emotionella mål med hänsyn till elevers livssituationer. Studiens fokus på det sociala och konstnärliga beskriver en verksamhet där såväl elever som lärare kan vara aktiva i en skapande meningsproduktion. Den musikalproducerande arbetsprocessen framstår som ett gränsöverskridande verksamhetsfält på olika plan exempelvis mellan skolans undervisning och samhällets kulturella verksamhet samt mellan individuella och kollektiva lärandeprocesser. Syftet är att beskriva det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext och som en aspekt av detta, hur lärarnas eget lärande utvecklas och formas genom den praktiska erfarenheten. Forskningsfrågorna formuleras enligt följande: 1. Vad innebär det att vara lärare i en konstnärlig kontext? 2. Vilken roll och funktion får läraren som pedagog i detta arbete? 3. Hur möjliggörs lärarnas eget lärande genom deltagandet i en musikalproducerande verksamhet? Studiens empiriska del baseras på intervjuer med sex lärare i grundskolan som tillsammans omfattar undervisning på lägre och högre stadier (åk 4-9), med en spridning på musikprofil, kulturprofil och ”vanlig” klass. Samtliga lärare har intresse och erfarenhet av att arbeta med musikalproduktion som ett återkommande inslag i skolans verksamhet. I analysen av lärarnas utsagor framträder produktionsprocessen med de konstnärliga artefakterna och deltagandet som två centrala dimensioner. Musikalproduktionen kan betraktas som ett nav i en lärande process som fungerar som ett sammanhållande fenomen för både individuellt och kollektivt lärande. Deltagandet kan beskrivas som en intresserelation (frikopplad från traditionella ämnesstrukturer), vilket speglar produktionens innebörd som ett gemensamt kulturellt intresse samt lärares och elevers gemensamma engagemang och ansvarstagande för musikalproduktionen. Deltagandet visar också på ett lärande där den professionella identiteten formas och förändras, genom musikalproduktionens arbetsform och arbetssätt med dess samarbetsstruktur, kreativa process, kollektiva skapandeform och artefakter. I produktionsarbetet framträder en deltagarstruktur där arbetsuppgifterna kräver mindre elevgrupper som kan intressefördelas mellan olika uttrycksformer. Det ingår ett nätverk av arbetsuppgifter organiserade efter en kulturell förebild som i traditionell mening utövas yrkesmässigt av olika personer. Exempel på sådana yrkesmässiga funktioner (yrkesroller) är scenograf, ljud- och ljustekniker, dekoratör, koreograf, producent och regissör. Lärare och elever ”tar över” dessa yrkesroller och därmed ett sätt att arbeta som kräver olika insatser av deltagarna. Lärare utvecklar sitt kunnande genom att bidra med det som musikalproduktionen kräver. Resultatet visar att lärare utvecklar sitt professionella utövande genom att agera inom ramen för dessa yrkesroller, genom att själva vara aktörer och genom att möta andra aktörer som samverkar i produktionen. Samarbetet sträcker sig även utanför skolan med andra professionella inom teatervärlden. Det finns en progression i processen, en form av ordningsföljd från idé till färdig föreställning, där de ovan beskrivna yrkesrollernas arbetsinsatser avlöser varandra. Manusförfattandet görs exempelvis i början och regiarbetet i slutet. I denna progression kan lärarnas insatser variera mellan att vara handledare, ledare och konstnärer. Lärarna utvecklar således ett kompetensområde som grundas i interaktionen och de relationer som utvecklas till deltagarna och musikalproduktionen. Resultatet presenteras i fyra kategorier: deltagaren, handledaren, ledaren och konstnären, där deltagaren betraktas som överordnad. Kategorierna beskriver ett pedagogiskt arbete där den sociala och konstnärliga processen alltid är närvarande men framträder med skiftande fokus. Att leva sig in i och agera som deltagare, handledare, ledare och konstnär kan betraktas som en form av rolltagande kompetens. Här betyder lärarens förmåga att kunna växla mellan olika roller, lika mycket för pedagogen som för eleverna. Dessa samspelande kvaliteter kan sammanfattas med en ”pedagogisk dramaturgi”, där deltagarna blir väl medvetna om varandras roller och vad de kan förvänta sig av varandra under produktionsprocessens olika faser. Två nycklar framträder i lärarnas syn på elevers musikaliska lärande. Den ena är den skapandeprocess som berör det förutsägbara och den andra som berör de oförutsägbara. Den förutsägbara processen kännetecknas av en mera medveten självförverkligande artistisk och sceniska inriktning. Skapande som berör det oförutsägbara handlar om en mer omedveten kreativ idéprocess och individens personliga utveckling. Det förutsägbara och det oförutsägbara framträder även som kvaliteter i lärares utveckling av det pedagogiska arbetet i en dialektik mellan det planerade och det oplanerade. Det oförutsägbara blir särskilt tydligt i lärarnas möte med eleverna i den kreativa arbetsprocessen där ”allt kan hända.” Studien visar på en pedagogisk verksamhet där lärande emanerar ur ett socialt deltagande i en gemensam aktivitet. Denna verksamhet kan beskrivas och förstås som en ”praktikgemenskap” där de fyra huvudkomponenterna mening, praktik, gemenskap och identitet är bärande i kunskapsprocessen. I en praktikgemenskap betonas vikten av lärande som görande, upplevelse och erfarenhet, social gemenskap, tillhörighet och personlig utveckling. Studiens skapande arbete med fantasi, lek, musik och drama som betydelsebärande aspekter implicerar även lärande som skapande. Det är inte enbart den sociala gemenskapen utan även den konstnärliga gemenskapen som lyfts fram genom deltagarnas gemensamma relation till musikalproduktionen och dess artefakter. Musikalproduktionens arbetsprocess, innehåll och form framstår som en arkitektur för lärande och har därigenom en medierande (förmedlande) funktion. Det innebär att lärares intentioner med musikalproduktionen är att mediera en konstnärlig kreativ process och hur denna process kan ta sig uttryck och formas i ett kollektivt skapande. Den konstnärliga processen kännetecknas av en stegvis förflyttning från omsättning av idéer med små produkter och deras bearbetning över tid, till en färdig produkt som ska presenteras för en publik. En handlingslinje som lyfter fram betydelsen av att inte bara tillägna sig kunskaper utan också att få tillfälle att tillämpa, presentera och framföra sitt kunnande i nya sammanhang. I kraft av sin autentiska prägel är musikalproduktionen en gränsöverskridande praktik som inte är fastlåst till skolan och skolkulturen utan leder till olika kunskapsvägar och världen utanför.

På jakt efter språk : om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne
Hansson, Fredrik : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö studies in Educational Sciences;60 (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	A common feature of existing research is that the linguistic part of the subject Swedish in upper secondary school appears to be diffuse and seems to lack core and theoretical framework. The purpose of the thesis ’Hunting for language’ is to describe and investigate how the linguistic part of Swedish is handled in upper secondary school. The study was carried out in two classes of college-preparatory programs during the first semester of the students in high school. In addition to observations of lessons, interviews with students from each class, with their Swedish teachers and with their headmasters were conducted. Further, texts produced by students and teachers were collected. One background for the study consists of different conceptions of the subject Swedish and of how these conceptions are related to changes of school policy. Another important starting point is Bernstein's theory of pedagogy with its concepts of classification, and invisible and visible pedagogies. In these, the dichotomy of implicit and explicit teaching is vital and is contained, for example, in the issue of explicit versus implicit writing instruction. The study shows that the linguistic part is justified in different ways. An emphasis on benefit in terms of personal growth for one’s own career appears in the textbook and the policy documents, as well in interviews with students and school leaders, which is consistent with the principle of school and education as a private good. The teachers further include an idea of personal growth, but the link to a future career is not as strong. The policy documents and the teachers also show a citizenship perspective. On the whole, the classification of the linguistic part stands out as weak. The idea of implicit learning is prominent, while, at the same time, the students and the teachers believe that teaching should be explicit. It is clear that different ideas about language and language development are intermingled in the subject Swedish without being made visible. Thus, the linguistic part of the subject Swedish appears as an example of an invisible pedagogy. The observed teaching practice shows a domination of implicit instruction and a presupposed implicit learning. A strong external classification in terms of clarity regarding material selection and opening explanations by the teachers contrasts with a weak internal classification indicated by the absence of a linguistic metalanguage when working with, for instance, genres. Finally, explicitness and use of metalanguage are emphasized. The subject of Swedish must try to accommodate the wishes of the students concerning language as a tool for their personal projects, while, at the same time, values embedded in the language and in the reality that language constructs are challenged and brought up for discussion.
Swedish abstract:	Ett gemensamt drag i befintlig forskning är att språkliga delar av gymnasieskolans svenskämne framstår som diffusa och tycks sakna kärna och teoretisk ram. Syftet med avhandlingen På jakt efter språk är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen är gjord i två klasser på studieförberedande program under deras första termin i gymnasieskolan. Förutom lektionsobservationer har intervjuer gjorts med elever ur varje klass, med deras respektive svensklärare och med deras respektive rektor. Dessutom har elev- och lärarproducerade texter samlats in. En bakgrund till undersökningen utgörs av olika ämnesuppfattningar och hur de är relaterade till skolpolitiska förändringar. En annan viktig utgångspunkt är Bernsteins pedagogiska teori med begrepp som klassifikation och osynlig respektive synlig pedagogik. I dessa spelar motsatsparet implicit respektive explicit undervisning en avgörande roll och återfinns i exempelvis frågan om explicit kontra implicit skrivundervisning. Undersökningen visar att språkdelen legitimeras på olika sätt. En betoning av nytta i form av personlig växt för den egna karriären framträder i läroboken, i ämnets styrdokument, hos eleverna och hos rektorerna, något som stämmer väl överensstämmer med principen om skola och utbildning som ett privat projekt. Även lärarna omfattar en idé om personlig växt, men kopplingen till framtida karriär är inte lika stark. I styrdokumentet och hos lärarna finns dessutom ett medborgarperspektiv. Klassifikationen beträffande språkdelen framstår i stort sett som svag. Idén om ett implicit lärande är framträdande, samtidigt som elever och lärare menar att undervisningen bör vara explicit. Det är uppenbart att olika idéer om språk och språkutveckling samsas i svenskämnet utan att skillnader synliggörs. Språkdelen i svenskämnet framstår härigenom som ett exempel på en osynlig pedagogik. Den studerade undervisningspraktiken visar att en implicit undervisning och ett förutsatt implicit lärande dominerar. En stark yttre klassifikation i form av tydlighet beträffande stoffurval och inledande förklaringar av lärarna kontrasterar mot en svag inre klassifikation uttryckt genom avsaknaden av ett språkvetenskapligt metaspråk då man arbetar med exempelvis genrer. En iakttagelse är att elever och lärare verkar hamna i en nedglidning, det vill säga en fokusering på de fenomen som lättast låter sig beskrivas, något som kan sättas i samband med avsaknaden av metaspråk. I fråga om bedömning av språket i en roman hamnar eleverna exempelvis i subjektiva värderingar. Avslutningsvis betonas explicithet och användning av metaspråk. Svenskämnet måste tillmötesgå elevernas önskemål om språket som ett verktyg för det personliga projektet, samtidigt som de värderingar som finns i språket och den verklighet som språket konstruerar utmanas och ställs under debatt.

Fredrik_Hansson_ Muep.pdf (1.717Mb)

Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos
Olsson Jers, Cecilia : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences;51 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The Class Room as an Oral Arena: Building and Establishing Ethos starts with the premise that every person who wants to act credibly as a democratic citizen must have a communicative competence. Democracy and communicative competence are closely linked. To communicate credibly is to communicate with ethos. The purpose of this dissertation is to study how students in Swedish gymnasium build and establish ethos and how they develop their communicative competence. The Swedish gymnasium is equivalent to three years of study in upper secondary school. When the students start gymnasium they form a new group and start building and establishing their ethos. Therefore the study was done during the student’s first year in gymnasium. The class studied had 29 students in a program of social studies. The main method in the study has been participant observation and qualitative interviews. The material is composed of notes, interviews, video and tape recordings, supplemented by written material from the students. The empirical material is analysed in four different chapters devoted to oral presentations, teaching, feedback and the response-situation, and practise and examination. The study focuses on the students' ability to build and establish ethos during oral presentations. The results show that building and establishing ethos should be regarded as different processes in the classroom. To build ethos is a process that precedes the performance, while establishing ethos occurs in the oral performance before the class. The results also show that various forms of response are very important for the manner in which the student builds and establishes ethos. It is also important that the teacher has a meta-language for oral presentations to give constructive feedback. The result also shows that the staging of exercises and test situations for oral performances affects the students' building and establishing ethos. In these exercises ethos is a variable concept, while the test situation triggers a school ethos which can be described as rigid. The reason is primarily that in the exercises the students can try different ways to express ethos, while in the oral performance the students are expected to express a personal ethos. Students can rarely practice a personal ethos. In the test situation they perform a school ethos that is perceived as foreign both to speakers and listeners in the classroom. A final result is that the teaching situation where speakers, listeners, and content are given the same attention is the teaching situation where the students can build and establish that ethos which enhances their communicative competence.
Swedish abstract:	Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.

Cecilia_Olsson_Jers_Thesis.pdf (1.097Mb)

Doctoral Theses /LS KSM

MUEP

Doctoral Theses /LS KSM

Recent Submissions

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Discover

Author

Date Issued

Subject Words

RSS Feeds