Browsing Doctoral Theses /LS KSM by Issue Date

Att lyssna till röster : ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt...
Adelmann, Kent : Forskarutbildningen i svenska med didaktisk inriktning, Området för lärarutbildning, Malmö högskola Avhandlingar från Lärarutbildningen vid Malmö högskola;4 (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.
Swedish abstract:	Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.

adelmann.pdf (1.348Mb)

Likt och olikt : Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet
Ullström, Sten-Olof : Eslöv : B. Östlings bokförl. Symposion (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This doctorial thesis deals with the changes in the image of August Strindberg in Swedish Senior High School Education. Strindberg represents the breakthrough of modern literature in Sweden, where the bounds between public and intimate spheres are challenged. The study investigates how and why the image of a writer is qualified or disqualified for inclusion in a national literary discourse of teaching, and why this image varies. Strindberg’s role illustrates how literary meaning is constructed in higher mother tongue education. Learning and literary understanding are viewed as dialogical, communicative processes. The literary classroom is, however, an arena for a process of sociocultural reproduction and socialization, where linguistic actions also serve non-communicative purposes and various relations of power influence the teaching process. The present study begins around the 1880s. The bulk of the thesis deals with the period beginning around the early 1900s up to the mid-sixties, but it also includes outlooks on teaching today. The research is based on a critical analysis of texts produced for or within literary education. Passages or chapters on Strindberg in frequently used textbooks of literary history are discussed, as well as works of Strindberg represented in school and text selections in various anthologies. Additionally, close to 300 student essays on Strindberg were retrieved from seven or more educational institutions, dated in 1912, 1923, 1943, 1950, and 1960. The approach to Strindberg in school became ambiguous and divided. In the beginning, textbooks and educational institutions tended to ignore his literary authorship. Later on, literary works with themes from national history were given priority, but this canon was mainly studied with a number of important reservations. A qualitative inconsistency in Strindberg’s writings was brought forth as a basis for selection. Many times, this artistic inconsistency was attributed to Strindberg’s psyche. Taken together, the student essays present a picture of how different conceptions of Strindberg have been reproduced and constructed at the senior high school level during half a century. Despite the many stereotypes, the student essays stand out as more or less heterogeneous and reflect, to varying degrees, multiple voices. Even though the teaching of literature often has strongly influenced the reading pre-ferences of the predominant culture, to some students, it has also sometimes had a meaning-making function.
Swedish abstract:	Avhandlingen handlar om hur bilden av August Strindbergs författarskap gestaltats i gymnasiets litteraturundervisning. Strindberg representerar i Sverige det moderna genombrottets litteratur där gränserna mellan offentlighet och intimsfär utmanas Studien vill visa hur och varför en författarbild kvalificerar eller diskvalificerar sig i en nationell undervisningsdiskurs, liksom hur och varför författarbilden växlar. Strindbergs roll i gymnasiet belyser hur litterär betydelse skapats och reproducerats i undervisningen. Lärande och litterär förståelse betraktas med utgångspunkt från Mikhail Bachtin som kommunikativa, dialogiska processer. Samtidigt är det litterära klassrummet en arena för en sociokulturell reproduktions- och socialisationsprocess, där språkliga handlingar i hög grad även fyller icke-kommunikativa syften. Olika maktförhållanden inverkar på undervisningsprocessen och både läsakten och den litterära in-teraktionen betraktas som en spänningsfylld transaktion mellan litterära repertoarer som möts i olika processer. Studien börjar vid 1880-talet men behandlar i huvudsak perioden från 1900-talets början fram till mitten av 1960-talet och avslutas med framåtblickar mot dagens gymnasieskola. Un-dersökningen baseras på en kritisk analys av texter som producerats för undervisningen eller inom denna undervisning. Strindbergsavsnitten i litteraturhistoriska läroböcker diskuteras, liksom texturvalet i olika antologier. Årsredogörelser från olika läroverk visar vilka hela verk av Strindberg som ingick i gymnasiets litterära kanon. Från sju eller i något fall flera läroverk hämtas från åren 1912, 1923, 1943, 1950 och 1960 sammanlagt nära 300 studentuppsatser, som behandlade Strindbergs författarskap. Gymnasiekulturens förhållande till Strindberg beskrivs som splittrat. Särskilt i början tonar man ner hans roll. Ett annat förhållningssätt är inriktat på selektion och gallring. En nationell, historiskt inriktad litterär kanon studeras för sina stora förtjänster men alltid med viktiga för-bihåll. En kvalitativ ojämnhet anförs som grund för selektionen och hör samman med Strind-bergs psyke. Elevuppsatserna visar hur olika föreställningar om författaren Strindberg repro-ducerats och konstruerats i gymnasiet. Litteraturundervisningen har ofta befäst den domine-rande kulturens läsarter, men också haft en frigörande och meningsskapande funktion för ett antal elever. Avslutningsvis förespråkas en kritiskt prövande men öppen hållning inför olika läsarter, där litterära texter tillåts utmana invanda föreställningar och värderingar.

Fantastiska fröknar : studier av lärarinnegestalter i svensk skönlitt...
Ursing, Anna Maria : Brutus Östlings bokförl. Symposion (2004)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This dissertation deals with women teachers in Swedish fiction by both male and female authors in the period from 1830 to 2003. It presents and discusses life narratives of individual fictional teachers in 127 texts. The study is organised chronologically and thematically and includes the historical and cultural framework. It should be seen as a contribution to the debate about the value of using ficiton as a historical and sociological source. The chapters are: "Educating girls in the home" is about governesses, often fatherless and unmarried daughters of the middle class. Socially precariously balanced between the master family upstairs and the servant downstairs, a stranger who lives with the family and observes its doings, the governess is well suited to be the narrator of a literary text. "Educating girls for their husbands’ needs" deals with headmistresses of 19th century girls’ boarding schools. These women were often presented negatively in fiction – for disparate reasons, as the study finds. On the one hand they offered a superficial and fragmentary education; on the other they were targets of polemics against a class of women who were economically independent of men and had considerable influence in shaping the views of their pupils. "Educating girls for their own needs" studies education aimed at liberating young women, especially through natural sciences and through reading and discussing literature. "Educating girls for the home and the profession" looks at teachers in girls’ schools. Some of these fight for female suffrage; others are confronted with social isolation or financial and romantic plights. "Educating the children of the people" deals with teachers in the ”paupers’ schools” and the public schools after 1842. They are often portrayed as dutiful, self-sacrificing and terrifyingly exposed. Many of them live under miserable conditions in remote, isolated schoolhouses, often with low pay under the jurisdiction of the local pastor. Those who are not attacked and raped still live in constant fear of what might happen. "The woman teacher as lover, mother and wife" focuses on the emotional life of women teachers. Male authors tend to present them with a strong unsatisfied sexuality, while female authors talk about them as longing for close relationships and a family of their own. "Women teachers and their pupils" deals with attraction and aggression between teacher and pupiland talks about pedagogic ideas and teaching methods including corporal punishment. In fiction women teachers and pupils who are sexually attracted to one another is a subject at the turn of the century 2000.
Swedish abstract:	Giftaslystna guvernanter, profitinriktade pensionföreståndarinnor, flickskolelärarinnor som arbetar för rösträtt, småskollärarinnor som blir överfallna i ensliga skolor på landet, folkskollärarinnor som blir med barn och gymnasielärarinnor som älskar sina elever - i Fantastiska fröknar presenteras en rad olika kvinnoöden, alltifrån Emma Rönnqvist i Fredrika Bremers Presidentens döttrar till Greta Ribe i Björn Ranelids Kvinnan är första könet. Lärarinnan är en kvinna som tidigt träder ut i offentligheten och försörjer sig genom sin kunskap - men hon får lida för det. Omgivningen står främmande inför denna nya kvinnoroll, och resultatet blir att lärarinnan oftast isoleras från det sociala samlivet. Hon får förtroendet att undervisa barn, men inte tillåtelse att ha egna. Hon bör vara socialt välanpassad, men släpps inte in i gemenskapen. Hon ska vara kunnig, men får ändå inte uppmuntra sina kvinnliga elever till vidare studier. Den ensamboende folkskollärarinnan på landet lever ofta i skräck och utsätts för överfall och våldtäkt. I studien av en rad skönlitterära verk finns porträtt av olika lärarinnor, såsom Katederpersonen i Sara Lidmans Hjortronlandet, Eva Örn i Ester Lindins Tänk, om jag gifter mig med prästen! och Carl Jonas Love Almqvists Amalia Hillner, kvinnor som är värda ett bättre öde än att falla i glömska. I dessa skönlitterära texter kan vi skönja de faktiska problem som de fantastiska fröknarna kämpade med, deras förändrade självbild och skolväsendets framväxt. Fantastiska fröknar är en kulturhistorisk exposé av lärarinnans roll i kvinnans frigörelseprocess, sådan den skildras i svensk skönlitteratur 1830-2003

Brandvägg : ord och handling i en yrkesutbildning
Göransson, Anna-Lena : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö studies in educational sciences;17 (2004)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	Brandvägg describes how a group of firefighters, who consistently maintain that they are “practitioners and not theorists”, relate to various forms of language based knowledge and language based “knowledging” in their vocational training, which is based on problem based learning. From a sociocultural perspective to learning, and within the parameters of a didactic perspective with the focus on the students as learning language users, understanding is searched for what happens in the educational setting. The actions of the students and teachers are discussed in relation to external contexts as the students’ vocational background as firefighters and national curricular directives. Data was gathered during 10 weeks on scene and consists of classroom- and training field observations, 14 qualitative interviews and several informal discussions with the students. The firefighters felt that theory took up too much time in relation to the practical exercises and they saw much of the library and classroom work as a waste of time. A lot of knowledging became instrumental and would come to consist of strategic and ritual actions. The study shows that the learning method, in spite of its intentions, did not stimulate reading or writ-ing, formal classroom interaction, abstract thinking and generalization. It implies the need for teachers to be able to cope with the linguistic difficulties that might occur in the classrooms when it comes to increase students repertoires with learning from written and abstract texts and to motivate this kind of learning and to scaffold the students by acting as good models for developing language use. The study also shows that different verbal actions are learned within different verbal practices, which implies the importance of school as a creative breeding ground for a multitude of verbal actions. It indicates the importance of building on the students’ own verbal repertoires, in this case e.g. their experiences from work in narrative form, examples and work-place stories.
Swedish abstract:	När yrkesutbildningar teoretiseras ställs lärare och studerande inför skriftspråksbaserad, ofta abstrakt information som de förväntas läsa, kritiskt granska, ifrågasätta och omskapa till något eget. Språk och lärande hör nära samman, men när de studerandes vardagsspråk ska möta sådana texter kan språkandet skapa problem. Vårt sociala sammanhang har stor betydelse för vad och hur vi läser, skriver och lär. Forskare som Cazden m.fl. (1972), Heath (1983) och Säljö (1997, 2000) visar att förklaringar till språkliga förhållningssätt ska sökas i språkandets sociala källa, inte i enskilda individer eller i språksystemet som sådant. De låter oss förstå att elevers tillkortakommanden i skolan kan ha sin grund i ofruktbara möten mellan skilda kulturer och olika språkliga praktiker. Brandvägg beskriver hur en grupp brandmän som konsekvent framhåller att de är ”praktiker och inte teoretiker” förhåller sig till den språkburna kunskapen och det språkburna kunskapandet i sin yrkesut-bildning. Undersökningsdata samlades in under tio veckor på plats och består av klassrums- och övningsfältsobservationer, 14 intervjuer med sex studerande och flera informella samtal med olika studerande, enskilt och i grupp. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande (som lyfter fram lärandets sociala och kommunikativa aspekter) diskuteras i didaktiskt perspektiv framträdande språkliga drag i undervisningssituationen med stöd av bl.a. kunskapsteori, receptionsteori, gruppsykologi och organisa-tionsteori. Studien visar hur lärande kommer till stånd med hjälp av ord och handling, men också hur undervisningsaktörernas föreställningar och förhållningssätt gentemot undervisningens innehåll och form kan hindra meningsfullt lärande. Brandmän lever och arbetar i en muntlig yrkeskultur. De föredrar att lära genom praktisk övning och genom att lyssna till och samtala med erfarna kolleger och lärare med praktisk yrkeserfarenhet från brandmansyrket. De vill känna igen sin yrkesvardag i den undervisning och i de böcker de möter och de vill ha praktisk nytta av de teorier som förs fram i utbildningen och av de läs- och skrivuppgifter de förväntas utföra. Den studerade brandmansutbildningen var uppbyggd kring problembaserat lärande (PBL) och syftade bl.a. till att skapa aktiva, ansvarstagande, kunskapssökande elever. Studien visar emellertid att metoden, trots utbildarens intentioner, inte lyckades stimulera brandmännen till att läsa, skriva, kritiskt granska, diskutera eller generalisera. Brandmännen ansåg istället att teorin tog alltför mycket tid i anspråk och de såg mycket av klassrumssamtal och biblioteksstudier som slöseri med tid. Mycket lärande blev strategisk och instrumentellt. Brandmännen spelade med i skolspelet och utförde flera läs- och skrivuppgifter bara för att ”det skulle så vara”. Av studien framgår att det är viktigt att ta tillvara de studerandes erfarenheter i undervisningen, inte minst deras språkliga erfarenheter, och här finns ett par exempel på undervisningssituationer som lyckas stimulera till ett aktivt språkande. Studien visar att lärarna spelar en viktig roll som förmedlare mellan teori och praktik i brandmansutbildningen. Det är viktigt att lärarna kan motivera det språkburna kunskapandet och stötta de studerande i arbetet med att utveckla nya språkliga repertoarer, bland annat genom att agera som goda modeller för ett utvecklat språkande. Brandmännens utsagor, berättelsen om deras verbalspråkliga agerande i lärosituationen och tolkningen och diskussionen av detta, manar till fortsatt dialog och reflektion kring språkandets betydelse för lärandet och kring aktörer, innehåll och undervisningsmetoder i olika former av yrkesutbildning. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till sådan reflektion och dialog och därmed skapa grogrund för utvecklande språkhandlingar i olika yrkesutbildningar.

brandvagg.pdf (1.749Mb)

Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum
Hägerfelth, Gun : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö studies in educational sciences;11 (2004)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The purpose of the thesis is to investigate how language is used in the school subject Natural Science in two multi-cultural upper seconday classrooms. Previous research points to the fact that second language students are not successful in their school work. The reason usually given is the students' inadequate knowledge of their second language. Today's curricular directives of the Swedish school clearly emphasize every teachers responsibility fot the students' linguistic development, but the issue of what is meant by language ability and language development, and what constitutes a successful learning environment is not often addressed. In order to get a closer understanding of how language is used in Natural Science, the relationships between students' language use, when working in pairs and groups, and other language practices in the science classroom, are studied. The curricular directives and the socio-cultural backgrounds of the participants are also considered. The theoretical perspective is inspired by the socio-cultural theory, and learning is taken to mean learning how to use the semiotics of science. The study is based on ethnographically inspired methods of gathering data: observation notes, audio and video recordings of different language practices in the classroom, interviews, language journals, and the students' earlier certificates and language diagnoses. Each student participates in three different conversations. The resulting texts and the patterns of student participation are analyzed mainly with different linguistic tools. The analyses reveal three different patterns of language used, and five different patterns of participation. They differ as to extent of colloquial versus scientifical language used, and the quality of the content. The patterns of participation differ among other things as to the student activity and the ability to move linguistically through different occuring topical fields. The teacher lead conversations differ as to the extent of monological versus dialogical patterns of instruction. When relating the analyses to each other, the results reveal similar patterns of language use and participation in the students' conversations as those emerging in the teacher lead whole class conversations. The results of the study do not indicate any clear connection between students' second language backgrounds, and their langauge use and participation in the classroom. They rather point to the importance of focusing the relationships between the students' language use and the learning environment. Pedagogical implications are discussed in the final part of the thesis.
Swedish abstract:	Avhandlingens huvudfråga är hur språket används i skolämnet naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. Språket ses som vår viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen. Att elever får rikliga tillfällen att lära sig hantera ämnesrelevant språk blir enligt ett sådant synsätt avgörande för vilket språk de utvecklar och vad de lär sig. Språkutveckling ses som en gradvis utökning av en språklig repertoar av redskap och olika sätt att använda dem i olika sammanhang. Utifrån ett sådant synsätt blir det angeläget att studera olika läromiljöer och fundera över i vilken utsträckning de gynnar eller hindrar språkutvecklingen, istället för att enbart fokusera de studieresultat eleverna uppnår i olika ämnen, så som ofta sker, särskilt när det gäller elever med svenska som andraspråk. Varje skolämne har sin repertoar av språkliga redskap, och dessa behöver elever lära sig använda på ett flexibelt sätt. Bland naturvetenskapens typiska språkredskap kan nämnas en uppsättning speciella begrepp, och hur man beskriver relationerna mellan dem på olika sätt, beskrivningar av företeelser i naturen och förklaring av processer i naturen. En professionell naturvetare rör sig fritt inom det naturvetenskapliga språkfältet, utan att egentligen reflektera över hur han eller hon gör. Syftet med skolans ämnesutbildning i naturkunskap är att eleverna ska ha kommit en bit på väg i sådan språklig rörlighet. För att ta reda på hur språket används i detta skolämne, har material av olika slag samlats in: observationsanteckningar gjorda under lektioner i naturkunskap, inspelade elevsamtal när elever löser uppgifter i par och grupp, inspelade lärarledda klassrumssamtal, intervjuer, enkäter,betyg och omdömen, språkjournaler och språkdiagnoser. Materialet analyseras främst med olika lingvistiska redskap. I centrum för analyserna står elevsamtalen. Dessa analyseras avseende innehåll och elevers sätt att delta i samtalen. Olika mönster framträder. Innehållet i samtalen följer tre olika mönster som här benämns vattenspindlar, vadare och vävare, utifrån en mänsklig tolkning av dessa organismers sätt att bete sig. Innehållet i samtalen skiljer sig åt bl.a. vad beträffar vardagligt resp. naturkunskapligt språkbruk och innehållsdjup. Fem olika deltagarmönster utkristalliseras genom analyserna. Deltagarpositionerna rör sig från en lyssnarposition till en språkligt rörlig, självständig och kreativ position. Elevers sätt att skapa innehåll och delta i samtalen är inte statiskt utan beroende av olika aspekter i situationen. För att tolka olika elevers sätt att bete sig språkligt relateras resultaten av analyserna till de språkmönster som skapas under den lärarledda helklassundervisningen och de mönster för språkanvändning som framträder i läroboken. Dessutom relateras samtalen till styrdokumenten (Lpf 94 och kursplanen i Naturkunskap A) och till deltagarnas sociokulturella bakgrund. Resultatet av undersökningen pekar på att elevers språkanvändning på ett komplext sätt hänger samman med olika kontextuella aspekter. En slutsats är att elever med svenska som andraspråk inte kan betraktas som en enhetlig grupp, utan att deras språkliga beteenden skiljer sig åt på ett likartat sätt som elevers med svenska som förstaspråk. Elevernas socioekonomiska bakgrund är en särskiljande aspekt, som bl.a. pekar på elevers olika möjligheter till varierad språkanvändning utanför skolan. Det är en aspekt viktig att framhålla då den riktar ljuset på vikten av utformningen av skolans läromiljöer. En läromiljö som särskilt gynnar andraspråkselevers språkanvändning och härigenom deras utveckling av ämnesspråk präglas av tydlig struktur, tydliga instruktioner, explicit undervisning om ämnesspråkliga drag, språklig anpassning och möjligheter till varierat språkbruk. För att utveckla ämnesspråk behöver eleverna använda ämnesrelevant språk både muntligt och skriftligt. De behöver både tala, läsa, skriva och lyssna men också uttrycka sig genom bilder, tabeller, diagram etc., speciellt i naturvetenskapliga ämnen. För elever med svenska som andraspråk är det också önsvärt att de erbjuds många tillfällen att arbeta tillsammans med elever med svenska som förstaspråk, gärna i par eller mindre grupper.

gun_hagerfelth.pdf (1.478Mb)

Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsper...
Bergöö, Kerstin : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;20 (2005) Sammanfattning på engelska, med titel: Which Swedish? : Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training	DOCTORAL THESIS

English abstract:

Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

InlagaBergoo.pdf (4.901Mb)

Att iscensätta lärande : lärares reflektioner över det pedagogiska ar...
Törnquist, Els-Mari : Malmö Academy of Music Studies in music and music education;8 (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The present thesis examines the meeting between the artistic and the pedagogical dimensions in the work of teachers. The main aim is to describe the learning in practice, emerging from a collective creative process. The point of departure is teachers’ experience of a musical-production as part of the pedagogical work in school. Research questions are: 1) What are the implications of being a teacher in an artistic context? 2) Which role and function does the teacher take on as a pedagogue in this work? 3) How does the teachers’ own learning come out while participating in the activities associated with a musical production? The empirical study is based on interviews with six teachers in compulsory school. In the analysis two central dimensions are appearing: a) the participation and b) the musical production including the artistic artefacts. The character of the participation is mutual engagement, interest and the shared responsibility between the participants (students and teachers). Teachers adopt a variety of roles during the production and a variable process appears. In the result presented in four categories: the participant, the supervisor, the manager and the artist, the social and artistic characters of the process are always present, though the focus of the teachers is constantly shifting. Teachers’ capability to act and enter into different functional roles is a competence of great importance to both teachers and students in their interaction. It expounds a pedagogical dramaturgy, where the participants are quite aware of each other’s roles and what they can expect from each other. Two complementary processes appear in teachers’ objectives regarding education: One personal with an individual alignment approach and another one dealing with self-realization and collective work with a scenic direction. The production of the musical also provides an opportunity to apply personal and acquired knowledge. Music education and the musical production are integrated activities. According to the teachers’ idea of musical learning there are two creative processes touching on the predictable and the unpredictable. These concepts also appear in the teachers’ learning and pedagogical work as a creative and improvised way of educating. The results are discussed in a theory of community of practice and the concepts of community, identity, practice and meaning. To understand musical production in school as a community of practice implies an individual and a collective dimension, and a boundless practice in music education. The musical production develops ways of maintaining connections with other practises and even the world as a whole, since students are creative receivers of different cultural products and can be active in their own musical production of meaning. The collective creating process promotes a balance between participation and reification in the process of negotiating meaning. The musical production is the architecture for learning and a mediator of learning in an artistic context.
Swedish abstract:	Avhandlingen belyser mötet mellan de konstnärliga och pedagogiska dimensionerna i lärares pedagogiska arbete. Genom att undersöka lärares erfarenheter av musikalproduktion i skolan avser studien att fördjupa kunskapen om det professionella lärararbetet som grundar sig i lärares pedagogiska och konstnärliga utövande och praktiska kunskap. Studien tar sin utgångspunkt i en musikalproducerande verksamhet i lärares och elevers gemensamma kunskapsproduktion och de lärandesammanhang som formas i samspelet, såväl mellan lärare och elever, som kolleger emellan. Möjligheten att vara deltagare i en gemensam skapande process visar sig vara ett sätt för lärare att skapa mening och stimulans i sitt arbete. En lärares pedagogiska arbete är starkt kopplat till såväl samhällets krav som lärares egna förväntningar på sig själva, vilket i dagens skola kan sammanfattas i termer av en utvidgad lärarroll. Läraren ställs inför utmaningar som sträcker sig långt utanför skolans inre verksamhet, där läraren förväntas samverka med andra lärare och förverkliga sociala och emotionella mål med hänsyn till elevers livssituationer. Studiens fokus på det sociala och konstnärliga beskriver en verksamhet där såväl elever som lärare kan vara aktiva i en skapande meningsproduktion. Den musikalproducerande arbetsprocessen framstår som ett gränsöverskridande verksamhetsfält på olika plan exempelvis mellan skolans undervisning och samhällets kulturella verksamhet samt mellan individuella och kollektiva lärandeprocesser. Syftet är att beskriva det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext och som en aspekt av detta, hur lärarnas eget lärande utvecklas och formas genom den praktiska erfarenheten. Forskningsfrågorna formuleras enligt följande: 1. Vad innebär det att vara lärare i en konstnärlig kontext? 2. Vilken roll och funktion får läraren som pedagog i detta arbete? 3. Hur möjliggörs lärarnas eget lärande genom deltagandet i en musikalproducerande verksamhet? Studiens empiriska del baseras på intervjuer med sex lärare i grundskolan som tillsammans omfattar undervisning på lägre och högre stadier (åk 4-9), med en spridning på musikprofil, kulturprofil och ”vanlig” klass. Samtliga lärare har intresse och erfarenhet av att arbeta med musikalproduktion som ett återkommande inslag i skolans verksamhet. I analysen av lärarnas utsagor framträder produktionsprocessen med de konstnärliga artefakterna och deltagandet som två centrala dimensioner. Musikalproduktionen kan betraktas som ett nav i en lärande process som fungerar som ett sammanhållande fenomen för både individuellt och kollektivt lärande. Deltagandet kan beskrivas som en intresserelation (frikopplad från traditionella ämnesstrukturer), vilket speglar produktionens innebörd som ett gemensamt kulturellt intresse samt lärares och elevers gemensamma engagemang och ansvarstagande för musikalproduktionen. Deltagandet visar också på ett lärande där den professionella identiteten formas och förändras, genom musikalproduktionens arbetsform och arbetssätt med dess samarbetsstruktur, kreativa process, kollektiva skapandeform och artefakter. I produktionsarbetet framträder en deltagarstruktur där arbetsuppgifterna kräver mindre elevgrupper som kan intressefördelas mellan olika uttrycksformer. Det ingår ett nätverk av arbetsuppgifter organiserade efter en kulturell förebild som i traditionell mening utövas yrkesmässigt av olika personer. Exempel på sådana yrkesmässiga funktioner (yrkesroller) är scenograf, ljud- och ljustekniker, dekoratör, koreograf, producent och regissör. Lärare och elever ”tar över” dessa yrkesroller och därmed ett sätt att arbeta som kräver olika insatser av deltagarna. Lärare utvecklar sitt kunnande genom att bidra med det som musikalproduktionen kräver. Resultatet visar att lärare utvecklar sitt professionella utövande genom att agera inom ramen för dessa yrkesroller, genom att själva vara aktörer och genom att möta andra aktörer som samverkar i produktionen. Samarbetet sträcker sig även utanför skolan med andra professionella inom teatervärlden. Det finns en progression i processen, en form av ordningsföljd från idé till färdig föreställning, där de ovan beskrivna yrkesrollernas arbetsinsatser avlöser varandra. Manusförfattandet görs exempelvis i början och regiarbetet i slutet. I denna progression kan lärarnas insatser variera mellan att vara handledare, ledare och konstnärer. Lärarna utvecklar således ett kompetensområde som grundas i interaktionen och de relationer som utvecklas till deltagarna och musikalproduktionen. Resultatet presenteras i fyra kategorier: deltagaren, handledaren, ledaren och konstnären, där deltagaren betraktas som överordnad. Kategorierna beskriver ett pedagogiskt arbete där den sociala och konstnärliga processen alltid är närvarande men framträder med skiftande fokus. Att leva sig in i och agera som deltagare, handledare, ledare och konstnär kan betraktas som en form av rolltagande kompetens. Här betyder lärarens förmåga att kunna växla mellan olika roller, lika mycket för pedagogen som för eleverna. Dessa samspelande kvaliteter kan sammanfattas med en ”pedagogisk dramaturgi”, där deltagarna blir väl medvetna om varandras roller och vad de kan förvänta sig av varandra under produktionsprocessens olika faser. Två nycklar framträder i lärarnas syn på elevers musikaliska lärande. Den ena är den skapandeprocess som berör det förutsägbara och den andra som berör de oförutsägbara. Den förutsägbara processen kännetecknas av en mera medveten självförverkligande artistisk och sceniska inriktning. Skapande som berör det oförutsägbara handlar om en mer omedveten kreativ idéprocess och individens personliga utveckling. Det förutsägbara och det oförutsägbara framträder även som kvaliteter i lärares utveckling av det pedagogiska arbetet i en dialektik mellan det planerade och det oplanerade. Det oförutsägbara blir särskilt tydligt i lärarnas möte med eleverna i den kreativa arbetsprocessen där ”allt kan hända.” Studien visar på en pedagogisk verksamhet där lärande emanerar ur ett socialt deltagande i en gemensam aktivitet. Denna verksamhet kan beskrivas och förstås som en ”praktikgemenskap” där de fyra huvudkomponenterna mening, praktik, gemenskap och identitet är bärande i kunskapsprocessen. I en praktikgemenskap betonas vikten av lärande som görande, upplevelse och erfarenhet, social gemenskap, tillhörighet och personlig utveckling. Studiens skapande arbete med fantasi, lek, musik och drama som betydelsebärande aspekter implicerar även lärande som skapande. Det är inte enbart den sociala gemenskapen utan även den konstnärliga gemenskapen som lyfts fram genom deltagarnas gemensamma relation till musikalproduktionen och dess artefakter. Musikalproduktionens arbetsprocess, innehåll och form framstår som en arkitektur för lärande och har därigenom en medierande (förmedlande) funktion. Det innebär att lärares intentioner med musikalproduktionen är att mediera en konstnärlig kreativ process och hur denna process kan ta sig uttryck och formas i ett kollektivt skapande. Den konstnärliga processen kännetecknas av en stegvis förflyttning från omsättning av idéer med små produkter och deras bearbetning över tid, till en färdig produkt som ska presenteras för en publik. En handlingslinje som lyfter fram betydelsen av att inte bara tillägna sig kunskaper utan också att få tillfälle att tillämpa, presentera och framföra sitt kunnande i nya sammanhang. I kraft av sin autentiska prägel är musikalproduktionen en gränsöverskridande praktik som inte är fastlåst till skolan och skolkulturen utan leder till olika kunskapsvägar och världen utanför.

Texter i dialog - En studie i gymnasieelevers litteraturläsning
Bommarco, Birgitta : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö Studies in Educational Sciences;25 (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The thesis is a reception study and the focus of the research is on what happens during the reading process when an upper secondary school class reads fiction. The theoretical basis consists of theories of reading as transaction and the envisionment-building and dialogic classroom. A process-based and relational perspective on reading, writing and oral exchange in teaching has been central. The empirical material, which consists of the pupils’ texts, discussions about literature, evaluations and interviews, has been collected from the teacher's own work during a period of three years. The questions to be studied are: What understanding do the pupils build and what reflection is expressed in their written texts and discussions? What touches their own lives? How does the classroom become a secure place for the exchange of experience and knowledge? The thesis also examines the pupils’ reading of the three novels The Catcher in the Rye, Musselstranden (Mussel beach) and The Stranger. Reader portraits describe and discuss three pupils’ reading and their thoughts about and experiences of studying literature. The results show that while writing their reading logs and other written tasks, pupils have a strong need to make written connections between experiences in their own social worlds and the worlds in the texts. Discussions show that exchanges of experience and knowledge have occurred. The reader portraits show that the literature takes on different dimensions for different pupils, depending on their background, socialisation and needs. The study indicates that there are opportunities for further work with the social worlds of the texts and the social worlds the pupils live in. The thesis discusses how such a reading can be included in enquiry-based teaching of literature where the pupils are also allowed to create new artefacts in the extended classroom.
Swedish abstract:	Avhandlingen är en receptionsstudie och forskningsfokus ligger på vad som händer under läsprocessen när en klass i gymnasieskolan läser skönlitteratur. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om läsningen som transaktion och det föreställningsbyggande och dialogiska klassrummet. Det processuella och relationella perspektivet med läsande, skrivande och samtal i undervisningen har varit centralt. Det empiriska materialet, som består av elevtexter, litteratursamtal utvärderingar och intervjuer, har samlats in från lärarens egen undervisning under tre år. Forskningsfrågor är: Vilken förståelse bygger eleverna upp och vilka reflektioner uttrycks i de skriftliga texterna och i samtalen? Vad berör deras egna liv? Hur blir klassrummet en trygg plats för erfarenhets- och kunskapsutbyte? I avhandlingen analyseras elevernas läsning av de tre romanerna Räddaren i nöden, Musselstranden och Främlingen. I läsarporträtten beskrivs och diskuteras tre elevers läsning och uppfattning om litteraturundervisningen Resultatet visar att eleverna har ett starkt behov att få göra skriftliga erfarenhetsanknytningar mellan sina egna sociala världar och texternas världar i läsloggar och andra skrivuppgifter. Samtalen visar att det skett ett erfarenhets- och kunskapsutbyte. Av läsarporträtten framgår att litteraturen spelar olika roll för olika elever beroende på bakgrund, socialisation och behov. Studien pekar på att det finns möjligheter att arbeta vidare med texternas sociala världar elevernas levda sociala världar. Avhandlingen diskuterar hur en sådan läsning kan ingå i en undersökningsbaserad litteraturundervisning där eleverna även får producera nya artefakter i det utvidgade klassrummet.

Texteridialog_inlaga.pdf (898.8Kb)

Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs ...
Jönsson, Karin : Malmö Högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;33 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This thesis investigates the reading of fiction by young pupils, and classroom work using reading as its starting point. The aim is to gather knowledge about the possibilities and limitations of some of the literary-pedagogical tools that are used in literature-based work in the years pre-school to third grade. The teaching aims to provide the conditions necessary for the pupils to build envisionments and for them to become participants in and co-creators of communities of readers with a focus on the reading of fiction. The study also endeavours to show how younger pupils read fiction in a classroom context. Research questions focus on how these pupils, individually and as a group, build communities of readers and envisionments, and which patterns can be distinguished – with regard to both choice of literature and the reading itself – in their individual reading. (11) In this study, the researcher is also the teacher of the class. The pupils were studied over a period of four years, in a class made up of 24 children. Seven of them were chosen for closer study and four of these are presented in the thesis. The empirical material consists of recordings of teaching, the pupils’ texts, recorded discussions of literature and interviews from the class’ work over the four year period. Four chapters are devoted to the study of the class’ common reading, the pupils’ reading logs for three works of fiction, discussions literature and the pupils’ individual reading. (19) The study suggests that pupils are active during their reading and create understanding through the building of envisionments. They make use of various reading strategies in their development of understanding and express these not just through verbal language but also through play, gestures and movement and in pictures and other forms of aesthetic expression. The thesis brings forward and discusses how teaching, with the help of literary-pedagogical tools, various reading strategies and the pupils’ own play/reading, works as scaffolding in creating meaning. Language-based activities are connected: discussion, listening, reading and writing work together when children investigate and respond to the contents of books.

Avhandling.pdf (5.216Mb)

Skrivande som handling och möte : Gymnasieelever om skrivuppgifter, t...
Parmenius Swärd, Suzanne : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;42 (2008)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The purpose of this dissertation is to explore how students in upper secondary school can feel, react and cope with writing tasks, time conditions and assessment in the subject of Swedish. The study deals with two upper secondary classes from different schools, one at a natural science programme, one at an aesthetical programme with music as an area of emphasis. The empirical material consists of interviews, grouptalk, observations and student essays collected over a period of two compulsary courses in the subject of Swedish. The theorethical framework that characterizes the study takes a sociocultural, dialogical and ecological approach to writing. The study deals with questions such as: what are the topics given and what are the instructions like? How are they concieved by the students? What consequences do interpretation and understanding of essay topics have for students writing? What is the relationship between the conditions of writing in school and the students´development as writers and progress towards self awareness? Does school with its culture of assessment create varying self conceptions through writing? The results indicate that theres is a lot of contradictions and dilemmas involved in writing tasks. Students are confused and have difficulties in interpreting the teachers purposes with writing tasks and topics. They often receive double and divergent messages in their encounter with writing instructions and topics. Limited time for writing is used to disciplin the students which have negative effects on their writing development. It is also important for students to develop self disciplin and adjust to implicit cultural and textual norms and rules The study also shows that assessment and negative comments on students individual text products create feelings of shame and inadequacy. Assesment and comments on their texts concern mainly shortcomings which instead of being a challenge to develop texts create feelings of guilt. Explicit writing instruction and teaching of writing is often spars. In the study the students propose different kinds of writing activities where a dialogical approach to writing ought to be part of the writing instruction. In the students view the act of practicing writing is essential for developing their skills. The study suggests that writing could be part of of the creative potential inherent both in writing and in talking about texts. An instruction of writing could function as a thinking device instead of a grading criteria. Leading students into learning and making text worlds understandable could be a realizable goal.
Swedish abstract:	Syftet med avhandlingen är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet och klarlägga hur villkoren för skrivandet återverkar på elevers självbild avseende skrivande. Det empriska materialet består av skriftliga och muntliga intervjuer, fokusgruppsamtal, observationer och elevtexter och är insamlat under en period som sträcker sig över de två obligatoriska kurserna i svenska. Studiens aktörer går ett naturvetenskapligt och ett musikestetiskt gymnasieprogram i två olika skolor i Sverige. Avhandlingen utgår från en sociokulturell, dialogisk och ekologisk syn på skrivande. I analysen av bedömning av elevers texter anläggs ett socialpsykologiskt perspektiv. Studien hanterar frågor som: Vilka ämnen och instruktioner möter eleverna? Vilka konsekvenser får elevers olika förståelse och tolkning av uppgifterna för deras skrivande och skrivresultat.Vilken är relationen mellan villkoren för skrivandet, elevers skrivutveckling och utveckling av identitet och självbild? Skapar skolan med sin bedömningskultur olika självuppfattningar avseende skrivande? Resultaten pekar på att det uppstår en mängd motsättningar och dilemman när elever tar sig an skrivuppgifter. Eleverna uppfattar uppgifterna och instruktionerna som diffusa och de mottar ofta dubbla och divergerande budskap i skrivsituationen. De anstränger sig för att tolka de implicita krav som ligger i uppgifterna trots att de många gånger är svåra att förstå eller följa. Det uppstår problem under skrivandet som eleverna saknar beredskap för något som återspeglar sig negativt i deras resultat. Den ofta begränsade tid som står till förfogande för skrivandet upplevs disciplinerande och har negativ effekt på skrivutvecklingen. Resultaten pekar också på att svenskämnet betonar utveckling av självdiscplin och anpassning till implicita kulturella, språkliga och textuella normer och regler i stället för utveckling av individuella skrivprocesser. I realiteten saknas explicit skrivundervisning och elever måste på egen hand ta reda på hur texter skrivs. Studien visar också att betygsättning och bedömning av elevtexter huvudsakligen fokuserar tillkortakommanden och misstag som i stället för att vara en utmaning till att lära sig av fel och misstag, skapar känslor av skam och otillräcklighet. I studien föreslår eleverna i undersökningen en annan typ av skrivande där dialogen och samtalet om texter står i fokus. I elevernas perspektiv är det också nödvändigt med övning och experimenterande utan betygsättning, för att utveckla skrivförmågan. Studien föreslår att skrivande i gymnasiet utgår från skrivandets kreativa potential som kan utvecklas genom aktivt textarbete och samtal om elevtexter och professionella texter. Att elevers metaförståelse för texter utvecklas är betydelsefullt. Att skapa kreativa kunskapssituationer och en arena för lärande där både elever lärare och är aktörer och genom det göra olika textvärldar begripliga, kan vara ett realistiskt mål.

Suzanne t.MUEP.pdf (2.761Mb)

Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och l...
Jönsson, Lena : Malmö högskola Malmö Studies in Educational Sciences;49 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The overall aim of this thesis is to examine how pupils in their pictures depict what it means to be a pupil in school today, and to explore the reflections and discussions that the images give rise to among teachers and student teachers. A starting point is the assumption that images are carriers of aspects of knowledge, meaning and sense that cannot always be presented through spoken or written language. The thesis consists of two parts. The first part concerns the main theme of the study: what is it like to be a pupil in school today. The data material consists of a collection of about 450 pictures made by pupils of different ages, and living in different parts of Sweden. The second part of the thesis consists of reflections, individually and in groups, made by 98 teachers and 60 student teachers concerning 65 pictures from the collection. Some of the pictures have been analysed through a theory of visual semiotics. A socio-cultural perspective was used in analysing the individual reflections and discussions from teachers and student teachers. Theories of reflection and speech were used, as well as theories of frames and possibilities for reflections in a school context. When the teachers had the opportunity to reflect upon and discuss the pupils’ pictures, many of them were initially amazed at what was actually told in the pictures. Compared to the teachers, the student teachers are generally closer to the pupils in age, and they were not quite as surprised over the stories that were told in the pictures. Both teachers and student teachers frequently related to their own experiences in the group conversations. The conversations were categorised based on focus, and how teachers and student teachers positioned themselves in the conversations. The analyses show that the majority of the teachers and also student teachers recognise aspects of the pictures from the time when they themselves were pupils, but also from their own children’s experiences of school. These shifts of position from teacher to parent, or to their own school days as a pupil, gave the teachers access to a different way of seeing.
Swedish abstract:	Det övergripande syftet med denna avhandling är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter. En utgångspunkt har varit att bilder bär på kunskap, mening och betydelse som inte alltid kommer fram i det talade och skrivna språket. Avhandlingen består av två delstudier. Den första delen handlar om studiens huvudfråga.. Hur är det att vara elev i skolan idag. Datamaterialet består av ca 450 bilder gjorda av elever i olika åldrar, från olika delar av landet. Den andra delstudien består av individuella reflektioner och gruppsamtal av 98 lärare och 60 studenter rörande 65 bilder av samlingen. Några av bilderna har analyserats genom bildsemiotisk teori. Ett sociokulturellt perspektiv användes för analys av reflektionerna och samtalen. Teorier om reflektion och samtal användes såväl som teorier om ramar och möjligheter för reflektion in en skolkontext. När lärarna fick möjlighet att reflektera om och diskutera elevernas bilder blev många lärare initialt förvånade av vad som verkligen visades i bilderna. Jämfört med lärarna var lärarstudenterna inte lika förvånade över vad som berättades i bilderna kanske beroende på att de vanligtvis är närmre eleverna i ålder. Både lärare och lärarstudenterna relaterade till sina egna erfarenheter i sina gruppsamtal. Samtalen kategoriserade beroende på fokus och hur lärarna och lärarstudenterna positionerade sig i samtalen. Analyserna visar hur de flesta av lärarna och lärarstudenterna relaterar aspekter i bilderna från tiden då de själva var elever, men också från sina egna barns upplevelser av skolan. Skiftet av positioner från lärare till förälder eller från deras egen skoltid gav lärarna tillträde till att se på bilderna på olika sätt att se.

Lena_Jönsson_thesis.pdf (1.258Mb)

Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos
Olsson Jers, Cecilia : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences;51 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The Class Room as an Oral Arena: Building and Establishing Ethos starts with the premise that every person who wants to act credibly as a democratic citizen must have a communicative competence. Democracy and communicative competence are closely linked. To communicate credibly is to communicate with ethos. The purpose of this dissertation is to study how students in Swedish gymnasium build and establish ethos and how they develop their communicative competence. The Swedish gymnasium is equivalent to three years of study in upper secondary school. When the students start gymnasium they form a new group and start building and establishing their ethos. Therefore the study was done during the student’s first year in gymnasium. The class studied had 29 students in a program of social studies. The main method in the study has been participant observation and qualitative interviews. The material is composed of notes, interviews, video and tape recordings, supplemented by written material from the students. The empirical material is analysed in four different chapters devoted to oral presentations, teaching, feedback and the response-situation, and practise and examination. The study focuses on the students' ability to build and establish ethos during oral presentations. The results show that building and establishing ethos should be regarded as different processes in the classroom. To build ethos is a process that precedes the performance, while establishing ethos occurs in the oral performance before the class. The results also show that various forms of response are very important for the manner in which the student builds and establishes ethos. It is also important that the teacher has a meta-language for oral presentations to give constructive feedback. The result also shows that the staging of exercises and test situations for oral performances affects the students' building and establishing ethos. In these exercises ethos is a variable concept, while the test situation triggers a school ethos which can be described as rigid. The reason is primarily that in the exercises the students can try different ways to express ethos, while in the oral performance the students are expected to express a personal ethos. Students can rarely practice a personal ethos. In the test situation they perform a school ethos that is perceived as foreign both to speakers and listeners in the classroom. A final result is that the teaching situation where speakers, listeners, and content are given the same attention is the teaching situation where the students can build and establish that ethos which enhances their communicative competence.
Swedish abstract:	Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.

Cecilia_Olsson_Jers_Thesis.pdf (1.097Mb)

På jakt efter språk : om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne
Hansson, Fredrik : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö studies in Educational Sciences;60 (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	A common feature of existing research is that the linguistic part of the subject Swedish in upper secondary school appears to be diffuse and seems to lack core and theoretical framework. The purpose of the thesis ’Hunting for language’ is to describe and investigate how the linguistic part of Swedish is handled in upper secondary school. The study was carried out in two classes of college-preparatory programs during the first semester of the students in high school. In addition to observations of lessons, interviews with students from each class, with their Swedish teachers and with their headmasters were conducted. Further, texts produced by students and teachers were collected. One background for the study consists of different conceptions of the subject Swedish and of how these conceptions are related to changes of school policy. Another important starting point is Bernstein's theory of pedagogy with its concepts of classification, and invisible and visible pedagogies. In these, the dichotomy of implicit and explicit teaching is vital and is contained, for example, in the issue of explicit versus implicit writing instruction. The study shows that the linguistic part is justified in different ways. An emphasis on benefit in terms of personal growth for one’s own career appears in the textbook and the policy documents, as well in interviews with students and school leaders, which is consistent with the principle of school and education as a private good. The teachers further include an idea of personal growth, but the link to a future career is not as strong. The policy documents and the teachers also show a citizenship perspective. On the whole, the classification of the linguistic part stands out as weak. The idea of implicit learning is prominent, while, at the same time, the students and the teachers believe that teaching should be explicit. It is clear that different ideas about language and language development are intermingled in the subject Swedish without being made visible. Thus, the linguistic part of the subject Swedish appears as an example of an invisible pedagogy. The observed teaching practice shows a domination of implicit instruction and a presupposed implicit learning. A strong external classification in terms of clarity regarding material selection and opening explanations by the teachers contrasts with a weak internal classification indicated by the absence of a linguistic metalanguage when working with, for instance, genres. Finally, explicitness and use of metalanguage are emphasized. The subject of Swedish must try to accommodate the wishes of the students concerning language as a tool for their personal projects, while, at the same time, values embedded in the language and in the reality that language constructs are challenged and brought up for discussion.
Swedish abstract:	Ett gemensamt drag i befintlig forskning är att språkliga delar av gymnasieskolans svenskämne framstår som diffusa och tycks sakna kärna och teoretisk ram. Syftet med avhandlingen På jakt efter språk är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen är gjord i två klasser på studieförberedande program under deras första termin i gymnasieskolan. Förutom lektionsobservationer har intervjuer gjorts med elever ur varje klass, med deras respektive svensklärare och med deras respektive rektor. Dessutom har elev- och lärarproducerade texter samlats in. En bakgrund till undersökningen utgörs av olika ämnesuppfattningar och hur de är relaterade till skolpolitiska förändringar. En annan viktig utgångspunkt är Bernsteins pedagogiska teori med begrepp som klassifikation och osynlig respektive synlig pedagogik. I dessa spelar motsatsparet implicit respektive explicit undervisning en avgörande roll och återfinns i exempelvis frågan om explicit kontra implicit skrivundervisning. Undersökningen visar att språkdelen legitimeras på olika sätt. En betoning av nytta i form av personlig växt för den egna karriären framträder i läroboken, i ämnets styrdokument, hos eleverna och hos rektorerna, något som stämmer väl överensstämmer med principen om skola och utbildning som ett privat projekt. Även lärarna omfattar en idé om personlig växt, men kopplingen till framtida karriär är inte lika stark. I styrdokumentet och hos lärarna finns dessutom ett medborgarperspektiv. Klassifikationen beträffande språkdelen framstår i stort sett som svag. Idén om ett implicit lärande är framträdande, samtidigt som elever och lärare menar att undervisningen bör vara explicit. Det är uppenbart att olika idéer om språk och språkutveckling samsas i svenskämnet utan att skillnader synliggörs. Språkdelen i svenskämnet framstår härigenom som ett exempel på en osynlig pedagogik. Den studerade undervisningspraktiken visar att en implicit undervisning och ett förutsatt implicit lärande dominerar. En stark yttre klassifikation i form av tydlighet beträffande stoffurval och inledande förklaringar av lärarna kontrasterar mot en svag inre klassifikation uttryckt genom avsaknaden av ett språkvetenskapligt metaspråk då man arbetar med exempelvis genrer. En iakttagelse är att elever och lärare verkar hamna i en nedglidning, det vill säga en fokusering på de fenomen som lättast låter sig beskrivas, något som kan sättas i samband med avsaknaden av metaspråk. I fråga om bedömning av språket i en roman hamnar eleverna exempelvis i subjektiva värderingar. Avslutningsvis betonas explicithet och användning av metaspråk. Svenskämnet måste tillmötesgå elevernas önskemål om språket som ett verktyg för det personliga projektet, samtidigt som de värderingar som finns i språket och den verklighet som språket konstruerar utmanas och ställs under debatt.

Fredrik_Hansson_ Muep.pdf (1.717Mb)

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterog...
Nygård Larsson, Pia : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;62 Svenska med didaktisk inriktning (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This study concerns text, language, and learning in a linguistically heterogeneous upper secondary class in Sweden where students aged 16 to 17 are studying biology. One starting point for the dissertation is the importance of language in all school subjects. Another premise is that language as a resource for learning and communication is a high challenge for students who are studying through their second language. The perspectives adopted in the dissertation are those of language and second-language didactics, and of multimodality. The dissertation is based on field notes, audio recordings, collected texts, and interviews. A major question is the extent to which the students are given the potential for coherent meaning making. Another crucial question is how different student groups succeed in the subject of biology, and their potential to move towards the use of more academic language. In the foreground of the study are text analyses in which the notions of intertextuality and recontextualization are an important foundation for understanding, and where textbook, teaching, and student texts are related to each other. The study shows, among other things, the importance of visualization of taxonomic relations, through which connections within a subject can be made explicit. The results also hint at the potential of different visual representations to bridge the gap between everyday and more scientific modes of expression. Mobility between and within discourses can thus be viewed as multimodal. The dissertation also uses the notion of text activities, which can be compared to the Sydney School`s concept of genre. The findings reveal relatively large differences between different chapters in the biology textbook, with regard to text activities, linguistic features, and the degree of multimodality. Differences thus arise in the degree to which these texts are a challenge to the reader. The findings show, moreover, that different images can be regarded as visual text activities and can thus be analysed on the level of text structure. The discrepancy between different student groups in the class is relatively large. The second-language students rarely achieve high grade levels. Lower grades, in turn, mean that standards are set relatively low for written work, and there is also strong teacher mediation at this level. Higher grade levels, on the other hand, require more advanced text activities and more independent reflexive writing and reading. The latter indicates a need for explicit metadiscursive discussions in the classroom. The results also suggest a need for broader language and text production, especially for second-language students.

NygardLarsson.pdf (9.910Mb)

Browsing Doctoral Theses /LS KSM by Issue Date

MUEP

Browsing Doctoral Theses /LS KSM by Issue Date

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account