Browsing NMS Nature, Environment and Society by Issue Date

Läraryrkets villkor relaterade till vårdlärarutbildningen
Neckmar, Kerstin : Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan, Lunds universitet Pedagogisk-psykologiska problem;645 (1998)	LICENTIATE THESIS

Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv
Albinsson, Gunilla; Arnesson, Kerstin : Institutionen för pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Studia psychologica et paedagogica. Series altera;148 (2000)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The primary aim of the present thesis is to increase understandig of the relationship between organisational structure, gender and power. Understanding of this relationship requires a closeness to the individual being studied as well to the content and consequences of that individuals actions. The empirical object of study is a group of professional women at a somatic clinic. The problem investigated is based on a theoretical perspective on organisations; feminist theories and power theories. Our starting point was that these women should be seen as subjects who actively shape their own daily living situation, experience and actions. We thus felt it appropriate to choose a qualitative method. Data was collected by means of observation and qualitative interviews. The results show that the first foundation of gender-related domination at the clinic was hierarchial and bureaucratic and was characterised by a clear power symmetry and division of labour. The second foundation of gender-related domination resulted in the organisational structure of the clinic allowing a few men at the top of the hierarchy to exercise power over the women in the middle and lower levels. An important conclusion is that the women studied were clearly at a disadvantage in a hierarchial organisation. The difference in influence between men and women in the study was further reinforced by the fact that the various professional categories belonged to different sub-cultures. The unisexual sub-cultures when combined with the doctors normative sub-culture further increased the opportunities for the men studied to dominate the women, thereby reinforcing the impression that the organisation was based om male norms and the logic of segregation. Male domination can also be understood from an individual perspective. The men studied adopted different strategies as a means of accentuating their position in relation to the women. The study comprised a few women who used specific domination tactics. They possessed knowledge of the different power techniques open to them, and they used these in their relations with men. Knowledge of the two foundations mentioned stimulates the desire to initiate changes. One element of significance in such changes is the re-forming of structural conditions. It is important to bring about changes at individual level. Men and womens consciousness of, and knowledge about, gender-related domination must be the focus of attention.
Swedish abstract:	Inom svensk hälso- och sjukvård är 82% av samtliga landstingsanställda kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor återfinns i organisationsstrukturens mellanskikt eller bas. I denna avhandling problematiseras den process inom vilken maktutövning sker i vardagliga möten mellan kvinnor och män inom tre somatiska vårdavdelningar. Resultatet visar att den genusrelaterade maktutövning som utspelades mellan kvinnor och män vilade på två fundament. Det första var att organisationsstrukturen gav ett fåtal män i hierarkins topp möjlighet att utöva makt gentemot kvinnorna i hierarkins mellanskikt eller bas. En viktig konklusion är att studiens kvinnor missgynnades av att befinna sig i en hierarkisk organisation. Det andra fundamentet var att kvinnornas utsatthet för makt baserades på det faktum att de var kvinnor. Studiens män tillämpade olika strategier för att markera sin position gentemot kvinnorna. Maktutövningen hade flera olika uttrycksformer, där en var att skuldbelägga kvinnorna. Andra maktformer handlade om att inte bekräfta kvinnorna som individer eller att nedvärdera dem. Det manliga maktutövandet yttrade sig också i en ovilja att förstå kvinnornas synpunkter och frågor, men även i att männen i hierarkins topp utövade makt genom att kontrollera informationsflödet och därmed bestämma vilken information som skulle spridas ner i hierarkin. För att hantera den maktutövning som studiens kvinnor utsattes för tillgrep de olika former av motmaktstrategier. Exempel på sådana strategier var kvinnlighet, moderlighet, intimitet och humor. Strategierna gav kvinnorna vissa möjligheter att påverka inom ramen för de normer som fanns inom organisationskulturen. Motmaktstrategierna konfirmerade samtidigt genusordningen inom organisationen. Ett fåtal av studiens kvinnor utövade makt. Dessa kvinnor hade kunskap om vilka maktstrategier de kunde utnyttja och använde dem i interaktionen med männen. Utrymmesskapande är ett exempel på en maktstrategi som kvinnorna tillämpade. Tekniken innebar att kvinnan förberedde sig inför möten och effekten blev att hon i vissa frågor kunde påverka och bli mera synlig inom organisationen. Stödet från andra kvinnor var i några fall en förutsättning för denna maktstrategi. Manipulation var ytterligare ett sätt för kvinnorna att utöva makt och de nådde då sina mål genom att använda olika knep. Kunskap om genus skapar förutsättningar för kvinnor och män att bli medvetna om genus betydelse för den egna situationen i organisationen samt om maktinnehållet i genusrelationen. Kunskap kan också leda till insikter om att genus och organisation i vardagspraxis ömsesidigt påverkar varandra och att maktutövning är ett resultat av dessa samverkande krafter.

albinsson_arnesson.pdf (536.3Kb)

Historiemedvetande - Elevers tidsförståelse i en skolkontext
Hartsmar, Nanny : Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö (2001)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The main aim of the study is to explain how pupils' consciousness of history in comprehensive school is formed and created by teaching. A second aim is to emhasize and to problematise the prerequisites for developing the consciousness of history throug teaching. 1. Pupil's associations to the concepts of "time", "past" and "future". 2. Essays (national test and evaluation given to fifteen-year olds) concerning the past, present and future. 3.Semi-structured interviews: a)concerning history as a school subject (related to pupils and teachers); b)testing the pupils' abilities of placing historical events and persons along a time-line (studied in each class); c)pupils' reflections on the conditions of human life within a time perspective.By using qualitatively different methods such as associations, essays and interviews my aim is to illustrate "time" as an essential content of knowledge. Using the terminology of Gadamer (1960) I hope to bring about a "coalescence of horizons". By studying different age groups and heterogeneous school contexts the "coalescence of horizons" becomes valid within as well as between the different studies, when related to each other. My horizon of understanding concerning ways in which pupils in comprehensive school understand "time" meets and is challenged by the pupils' own horizons of understanding. Findings from associations, interviews and the results of the national test and evaluation (essays) given to fifteen-year-olds show that the teaching of history for these pupils and teachers means teaching related to the past, disregarding other time dimensions. This past is synonymous with chronology and consists of objects, isolated events and persons with no links to either the present or the future. The concept of "time" as such (in all seven classes and four schools) is mentioned but seldom subjected to any discussion or deeper analysis depending on in which context it is used.
Swedish abstract:	Syftet med studien är att med utgångspunkt i undervisning gestalta och förklara grundskoleelevers historiemedvetande. Ett andra syfte med min studie är att lyfta fram och problematisera förutsättningar för att genom undervisning utveckla historiemedvetandet. Empirin består av tre delar: 1) associationer till "tid", "förr i tiden" och "framtid" (elever) 2) uppsatser (standardprov i årskurs 9) om dåtid, nutid och framtid 3) semistrukturerade intervjuer a) om historia som skolämne (elever och lärare) c) test av förmågan att placera historiska händelser och personer (som studerats i respektive klass) längs en tidslinje (elever) d) reflektioner om villkor för mänskligt liv i ett tidsperspektiv (elever) Valet av tre kvalitativt skilda empiridelar har skett för att få till stånd en "sammansmältning av förståelsehorisonter" där min förförståelse och erfarenhet av grundskoleelevers tidsmedvetande kunde utmanas. Genom associationerna närmar jag mig elevernas spontana yttringar kring "tid", "förr i tiden" och "framtid". Dessa yttringar analyseras, tolkas och jämförs därefter med de längre texter som uppsatserna bidrar med och sådant som framkommer i elev- och lärarintervjuerna.

Microsoft Word - Historiemedvetande avh.pdf (1.414Mb)

Interkulturell förståelse i engelskundervisning : en möjlighet
Lundgren, Ulla : Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Studia Psychologica et paedagogica series. Series Altera;169 (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of this study is to examine the prospects of developing intercultural understanding through English as a foreign language (EFL) education in the Swedish comprehensive school. This overall aim is split into two subordinate aims: (1) to analyse and problematize the intercultural dimension of EFL as three discourses, research discourse, authority discourse and teacher discourse; (2) to relate the above discourses to each other in order to reveal a space for the interpretation of culture teaching and learning culture in EFL.The thesis is set in a broad social constructionist frame. The study draws on perspectives applied to culture theory (Street, Hannerz, Thavenius, Sjögren), current theories about language and culture (Kramsch, Byram, Risager), critical discourse analysis (Fairclough) and curriculum theory (Svingby, Englund). The intercultural dimension of EFL form an order of discourse with competing discourses. The findings are summarized as two categories, opportunities and obstacles for developing intercultural understanding in EFL education: Opportunities promoting intercultural understanding: (1) International and national guidelines prescribe understanding of otherness across the curriculum. (2) A theoretical base is available which is in agreement with the Swedish value base. (3) EFL syllabus introduces intercultural understanding and intercultural competence. Intercultural understanding shall be assessed. (4) The interviewed teachers consider developing students understanding of otherness and self as important issues. (5) An increasing number of multicultural students can contribute to alternative perspectives in the language classroom. Obstacles preventing intercultural understanding: (1) Current research does not reach teachers. (2) The national syllabus narrows culture to factual knowledge, uses vague concepts and offers no assessment criteria. (3) National tests do not assess intercultural understanding. (4) School organisation, obstructs cross - curricular thematic education. (5) Teachers lack time for didactic reflection and development. (6) Local microcontext is seen as main obstructions. (7) Students lack of ability to take the perspective of the other is considered a major obstacle.Finally the three discourses are related to each other and a model is presented showing a space for the interpretation of culture teaching and learning culture in EFL.
Swedish abstract:	Idag behöver människor som talar, tänker och lever på olika sätt mer än någonsin kunna kommunicera med varandra. Ett självklart språk för dessa kontakter är för en svensk ofta engelska. Det lär sig varje elev under minst tio år i vår skola. Men för att kunna förstå andra bättre, fordras också att vi blir medvetna om skilda sätt att uppfatta världen omkring oss. Vi behöver utveckla vad som kan kallas en kritisk kulturell medvetenhet. Den kan ses som en del av den bildning som fostrar globala medborgare. Med en sådan utgångspunkt är det inte tillräckligt att ha goda kunskaper i engelska språket. Det räcker inte heller med den traditionella kulturkunskap, inriktad mot främst Storbritannien och USA, som alltid ingått i svensk engelskundervisning. I ett internationaliserat samhälle krävs en utbildning mot interkulturell kommunikativ kompetens, en beredskap för möten med varje annan människa oavsett nationalitet. Detta mål finns uttryckt på olika sätt i de övergripande dokument som styr all undervisning i svensk skola. Min avhandling undersöker några förutsättningar för att kunna utveckla interkulturell förståelse specifikt i grundskolans engelskundervisning. Det gör jag genom att analysera hur man talar om vad jag kallar kulturdidaktik, d.v.s. lärande som syftar till en större förståelse för andra och sig själv. Kulturdidaktik har undersökts i tre utvalda fält: forskning, myndigheter och språklärare. Hur talar man inom dessa om interkulturell förståelse via engelskutbildning? De tre fälten kallar jag med stöd i den brittiska forskaren Norman Faircloughs teorier för diskurser. Avhandlingen undersöker dessa tre diskurser utifrån fem frågor: Är målet att utbilda infödda språkbrukare eller interkulturella språkbrukare? Hur integreras kultur och språkstudier tvärs över ämnesgränserna? Hur betraktas "kultur"? Vilken roll spelar undervisning i främmande språk i ett större utbildningssammanhang där värdegrundsfrågor sätts i centrum? Vilken sorts kunskap prioriteras och betygsätts? De tre diskurserna ställs mot varandra och spännvidden av svaren på ovanstående fem frågor visas. Ett tolkningsutrymme kan därmed identifieras som en arena där ideologiska konflikter utkämpas. Konsekvenserna av alternativa val för praktisk undervisning diskuteras ur ett maktperspektiv där eleven är i underläge. Resultatet sammanfattas nedan som komprimerade nyckelmeningar, uppdelade på två sorters förutsättningar - de som främjar respektive de som försvårar möjligheterna att utveckla interkulturell förståelse i engelskundervisning: Förutsättningar som främjar möjligheterna för interkulturell förståelse: En kulturdidaktisk teoretisk grund finns att bygga på. Internationella och nationella övergripande styrtexter framhåller vikten av internationell och interkulturell förståelse tvärs över ämnesgränserna. Kursplanen i engelska har infört begreppen interkulturell förståelse och interkulturell kompetens. Elevens förmåga att utveckla interkulturell förståelse ska bedömas. De intervjuade lärarna uttrycker en grundinställning att det är viktigt att utveckla elevers förståelse för andra och för alternativa synsätt. Flera lärare framhåller det ökade antalet flerkulturella elever som en resurs i engelskundervisningen, genom att de tillför nya perspektiv. Förutsättningar som försvårar möjligheterna för interkulturell förståelse: Forskningen når inte fram till de intervjuade lärarna. Kursplanen saknar teoriförankring, snävar in perspektivet mot faktakunskaper, begreppen är vaga och inga betygskriterier anges. Nationella prov bedömer inte interkulturell förståelse, lärarna styrs av kvantifierbar bedömning, språkfärdighetskraven dominerar undervisningen. Skolans tjänsteorganisation leder till fokuserat ämnestänkande. Lärarna saknar tid och handledning för didaktisk reflektion och utveckling, vilket bl.a. yttrar sig i att de inte problematiserar kursplanen och dess begrepp. En tradition av kulturkunskap inriktad mot nation dominerar. Det finns lärare som betraktar elevers oförmåga att sätta sig in i andras situation som ett stort hinder. Till sist presenteras en modell som visar kulturdidaktikens tolkningsutrymme avseende engelskundervisning. Den kan användas som ett verktyg för analys av t.ex. kurser, läroböcker, lektioner.

lundgren.pdf (1.042Mb)

Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? En longitudinell...
Ekborg, Margareta : Göteborg Studies in Educational Sciences 188, Acta Universitatis Gothoburgensis (Thesis). (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

In this study the concept of sustainable development is discussed and what contribution a science teacher can make. Some scientific concepts relevant for environmental education are defined. To understand the concepts mean to be able to explain phenomena and to be able to use the conceptions as tools when discussing complex environmental issues. The ability to discuss complex issues is discussed. The aims of study were to study how student teachers in a programme oriented towards science for the first seven years in school develop scientific understanding and ability to discuss complex issues. Another aim was to relate the students’ experience of their own learning and the teaching to what they learn. Data were collected mainly by questionnaires and interviews. The whole student group answered questionnaires three times and about 15 students were interviewed three times. In the questionnaires the students answered questions about some ecological concepts. Their knowledge about causes and consequences of two global environmental issues were tested. They drew concept maps illustrating how complex they look upon an issue. In the interviews the students were asked about the teaching and their learning. They discussed a complex issue dealing with weather or not it is ethical to use surplus heat from a crematorium in the far heating system. The teachers were asked about the courses and about the students’ learning. Several learning projects could be identified. All the students had the intention to become teachers for young pupils. Parallel to this they wanted to pass the exams and to understand. Depending on the learning projects the students interpreted both the questions they were asked and the relevance of the contents in the science courses. This could explain why a majority of the students did not develop understanding of the investigated concepts. Most students did not use much science as a tool for decision-making when discussing the complex issue. There was a discrepancy between the students' learning projects and the teachers' learning projects for the students. When the students experienced this gap they went into rote learning to pass the exams. Those students whose learning project was to understand developed a better scientific understanding.

M_Ekborg_avhandling.pdf (1.095Mb)

Browsing NMS Nature, Environment and Society by Issue Date

MUEP

Browsing NMS Nature, Environment and Society by Issue Date

Search

Browse

All contents

This Community

My Account

English abstract:	The main purpose of the study was to identify nurse teachers experiences of problematic and challenging pedagogical situations and professional readyness related to their teacher education. Data was collected through qualitative interviews with 15 nurse teachers, all of whom had a few years of teaching experience. The teacher education was valued by the nurse teachers, in relation to professional readyness as either very positive or very negative. Regardless of being positive or negative, the views dealt with the same phenomena, that is, conflicts, group processes, the attitudes of the teacher educators, personal growth and development, and feed-back.
Swedish abstract:	Studiens fokus är yrkesverksamma vårdlärares upplevelser av problematiska och utmanande pedagogiska situationer i yrket och deras bedömning av lärarutbildningens förmåga att förbereda för dessa. Vidare studeras deras uppfattningar om utbildningen som grund för personlig utveckling och yrkesmässig växt samt om utbildningens förtjänster och brister mer generellt. I undersökningen ingick 15 vårdlärare med några års yrkeserfarenhet, som arbetade vid vårdhögskola, vårdgymnasium och inom vuxenutbildning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer som innefattade dels en beskrivning av utmanande situationer i yrket och uppfattningar av vårdlärarkompetens, dels en retrospektiv bedömning av lärarutbildningen och dess kompetensgivande förmåga. Vårdlärarnas bedömning av lärarutbildningen visar stora skillnader. De mest positiva och de mest kritiska synpunkterna handlar om samma moment eller fenomen, nämligen konflikthantering, grupprocesser, kursledningens förhållningssätt, personlig utveckling och feedback. s

Literature on Special Educational Needs in Mathematics: A bibliograph...
Magne, Olof : Lärarutbildningen, Malmö högskola Educational and psychological interactions;124 (2001)	BOOK

Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan
Törnvall, Maj : Malmö högskola, Lärarutbildningen (2001)	LICENTIATE THESIS

Klimat-X Experiments on Energy and Climate
Areskoug, Mats; Davidsson, Eva (2003)	peer-reviewed conference PAPER