Browsing Conference Contributions /LS NMS by Title

Absolut möjligt
Persson, Per-Eskil Journal article in Nämnaren;nr 1, s. 49 - 53 (2007)	ARTICLE

Akademiskt lärarskap – att initiera och examinera ett professionellt ...
Ek, Anne-Charlotte; Malmberg, Claes; Axelsson, Harriet : Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (2008) NU2008 - Lärande i en ny tid, 8 maj 2008.	conference PAPER

Swedish abstract:

I vår presentation fokuserar vi på fyra övergripande frågor i relation till det akademiska lärarskapet: • Hur ska lärformerna vid det nya högskolepedagogiskt kursupplägg på ett adekvat och kreativt sätt ta tillvara bredden i kursdeltagarnas skiftande erfarenheter, kunskapssyn, utbildningskultur och undervisningspraxis? • Hur ska kursledningen dokumentera och utvärdera den kunskapsprocess som sker ibland såväl kursdeltagare som kursledning? • Hur kan examinationen utformas så att flertalet av kursmomenten bearbetas och diskuteras av den enskilde kursdeltagaren i relation till hans/hennes eget utbildningssammanhang? • Hur kan kursen organiseras så att det sker en återkoppling till deltagarens verksamhet på det egna området och främja utvecklandet av nätverk mellan områdena? Bakgrund Den högskolepedagogiska utbildningen vid Malmö högskola har i och med hösten 2007 fått en delvis ny inriktning och utformning. En av de faktorer som bidragit till detta är Bolognaprocessen och Högskolereformen 2007, en annan är behovet av att ge nya lärare möjlighet att inom en rimlig tidsperiod få den efterfrågade obligatoriska pedagogiska kompetensen. En tredje är att erbjuda kompetensutveckling till högskolans samtliga lärare. Den övergripande intentionen är att det nya upplägget ska bidra till att kvalitetsarbetet blir mer systematiskt integrerat i högskolans verksamhet samtidigt som det etableras en infrastruktur för det akademiska lärarskapet att utvecklas i. Förutsättningar Malmö högskolas nya högskolepedagogiska program är uppdelad i följande tre (5 hp) kurser 1) akademiskt lärarskap 2) Tematisk högskolepedagogik 3) Högskolepedagogiskt projektarbete. Den första kursen, dvs., Akademiskt lärarskap kommer här att användas som ett konkret exempel i vår diskussion av de fyra (ovannämnda) övergripande frågorna. Kursupplägget för den introducerande kursen Akademiskt lärarskap 5hp är tänkt att utveckla en bred medvetenhet om villkor och innebörder i akademiskt lärarskap. Organisatoriska som juridiska aspekter av lärarskapet ska diskuteras liksom värdegrunden i akademisk utbildning och dess roll i samhället. Under kursens gång förmedlas kunskap om forskning och erfarenhet av studenters skiftande lärstilar, liksom olika former för undervisning och studier. Dessa kunskaper ska kursdeltagarna på ett självständigt sätt tillämpa i examinationsuppgiften som bl a utmynnar i en individuell pedagogiska avsiktsförklaring. En grundläggande tanke är att mötet med kollegor från andra områden och discipliner ska främja utvecklandet av nätverk. Samtidigt som heterogeniteten bland deltagarna skapar underlag för, möjligheter till och behov av ett medvetet och artikulerat förhållningssätt kring den egna disciplinen kunskapssyn, utbildningskultur och undervisningspraxis. På så sätt skapar gruppsammansättningen konkreta förutsättningar för ett aktivt arbete med högskolans vision som sammanfattas med att Mångfald gör skillnad.

Algebra – en väg till eller resultatet av god taluppfattning?
Persson, Per-Eskil Conference paper in Tall of tallforståelse - fra telleremser til algebra : NTNU, Trondheim, Norge (2008) Skriftserie, Konferanserapport, No. 5 -2008, "Tall of tallforståelse - fra telleremser til algebra", Nordisk konferense i matematikkdidaktikk ved NTNU, 26. og 27. november 2007	peer-reviewed conference PAPER

Swedish abstract:

Algebra är ett område inom skolmatematiken som beskrivs som problematiskt. Elever uppfattar ofta ”räkning med bokstäver”, ekvationer och funktioner som något svårt, onödigt och lösryckt från den övriga matematiken. Algebran får representera allt det man tyckt vara dåligt med matematikundervisningen i skolan och kan i värsta fall bidra till det man kallar matematikångest. Varför har vi då algebra i skolan? Klarar vi oss inte lika bra med de övriga matematikområdena, som aritmetik och geometri? I föreläsningen diskuteras vad algebra egentligen är i ett historiskt perspektiv och hur detta kan relateras till det vi kallar skolalgebra. Vår egen och elevers uppfattning om variabler, algebraiska uttryck, konventioner och tecken redovisas och kopplas till forskningsresultat och moderna teorier om lärande i matematiska sammanhang. Begrepp som ”pre-algebra” och ”tidig algebra” definieras och exemplifieras. I samband med detta ges motiv för att algebra måste vara en oskiljaktig del av matematiken som löper som en röd tråd genom alla skolåren. En viktig fråga är när algebra ska introduceras i skolmatematiken och på vilket sätt detta ska ske. Traditionellt har man ansett att eleverna först ska skaffa sig en god taluppfattning och klara av aritmetiken, sedan kan bokstavssymboler och ekvationer införas. Vid föreläsningen redogörs för nyare forskning som ifrågasätter detta. Att man tidigt börjar med pre-algebra håller väl många lärare med om, men kanske man även ska införa bokstavssymboler och lösa problem med hjälp av dessa redan i de tidigare åren i grundskolan? Tidiga problem med algebran tenderar att följa eleverna genom hela grundskolan och dessvärre också finnas kvar på gymnasiet. Men där tillkommer nya problemområden med algebra i rationella uttryck, trigonometri etc. Många av problemen hänger faktiskt samman med brister i taluppfattning och aritmetiska färdigheter. Här återknyts till den grundläggande frågan: Hur kan taluppfattning stötta algebra och vice versa? Kan exempelvis räknare och datorer vara till hjälp? För att deltagarna ska få möjlighet att aktivt fundera över hur taluppfattning kan överföras i algebra, vilken i sin tur förstärker taluppfattningen i en symbiotisk process, ställs man inledningsvis inför tre utmaningar. Vid slutet av föreläsningen kommer dessa att diskuteras utförligt, olika lösningsmodeller redovisas såväl som eventuell användbarhet som ”rika problem” i skolundervisningen.

Att bedöma individer i grupp
Ideland, Malin; Malmberg, Claes : NU08, Lärande i en ny tid, högskolepedagogisk konferens, Kalmar, Sverige (2008)	conference PAPER

Swedish abstract:

Grupparbete är en undervisningsform som tenderar att öka inom högre utbildning. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma den enskilde individen och att risken för s.k. free-riders ökar. Den övergripande frågan i vårt projekt är hur man kan bedöma individen inom ramen för nätbaserade och campusbaserade grupparbeten. Metoder för att undersöka den enskilda studentens uppfyllelse av kursplanemålen vid grupparbete för betygssättning är ett prioriterat område. Studenter vittnar om orättvis bedömning, några gör allt jobb medan andra bara glider med. Samtidigt är gruppen en viktig läranderesurs och genom samarbete utvecklas lärandet. Projektet tar sin utgångspunkt i en fallstudie där empirin är hämtad från den första kurs som studenterna möter när de börjar sina studier på Lärarutbildningen. Fallstudien pågick under hösten 2007. Kursen bygger till stora delar på gruppvis projektpedagogik, varav en uppgift är nätbaserad och en är campusbaserad. Studenternas dialog förs i den nätbaserade uppgiften helt genom asynkrona bidrag i ett diskussionsforum på forsknings- och undervisningsplattformen Xpand. Arbetet behandlar dagsaktuella skolfrågor och redovisas bl.a. genom paneldebatt. Redovisningen sker på campus, men till denna har studenterna byggt sin gemensamma kunskap på nätet. I paneldebatten har inte alla individer samma möjlighet att visa att de har uppnått målen. Studenterna bedöms därför individuellt på deras inlägg och bidrag till den nätbaserade diskussionen. Inom ramen för denna uppgift är det möjligt att bedöma enskilda studenters bidrag till det gemensamma arbetet, både gällande process och produkt. Den campusbaserade uppgiften handlar om elevers olika uppväxtförhållanden, analyserat utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet. Det gruppvisa arbetet redovisas genom en PowerPoint-presentation där studenterna har bildsatt dessa kategorier. Utifrån detta arbete ska studenterna i enskilda rapporter reflektera över uppväxtförhållanden och möjligheter att skapa en verksamhet för alla utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Även i detta arbete bygger studenterna en gemensam kunskapsbank som de gör självständiga analyser utifrån. På så sätt tas gruppens gemensamma kompetens tillvara, samtidigt som det blir möjligt att bedöma enskilda individer. Utifrån detta projekt vill vi belysa några frågor. I det nätbaserade arbetet är det möjligt att bedöma såväl process som produkt, eftersom processen finns dokumenterad i diskussionsforum. Det är möjligt för studenter och examinatorer att gå tillbaka för analys och bedömning. Hur kan man göra detta på ett relevant sätt i det campusbaserade grupparbetet? Hur kan man finna spår av enskilda studenters bidrag till det gemensamma kunskapsbygget? Vilka olika metoder kan man använda? Vi menar att Bologna-processen har minskat utrymmet för formativ bedömning, och inte minst av processer. En andra fråga vi vill diskutera är därför problematiken med att studenterna ska ha uppnått kursplanens mål ”efter avslutad kurs”. Hur är det möjligt att bedöma en process om målet inte behöver vara uppnått förrän ”efter avslutad kurs”? Den tredje frågan vi vill lyfta är svårigheterna inom detta arbetssätt med att omskapa samma kontext till en omtentamen. Om examinationen av en kurs baseras på ett grupparbete, hur blir det då möjligt att omskapa kontexten för de studenter som blir underkända?

Body talk. Students’ science learning and identity construction
Ideland, Malin; Malmberg, Claes : Linköpings universitet (2011) The 10th Nordic research symposium on science teaching (NFSUN) 14th - 16th June 2011 Linköping, Sweden.	other

English abstract:

The aim of the paper is to analyse how teenagers (age 14-15) talk about body and health after a finished work with a socio-scientific issue on the same theme. How can their discussions about body, health and science education be understood in terms of a constantly ongoing identity construction, especially in terms of gender, social class, ethnicity and “studentship”? Our aim is to show how these categories intersect and produce meaning in students’ talk about a topic socio-scientific issue. The paper is departing from a social theory on learning, e.g. learning and identity construction are interdependent on each other; meaning is constructed in relation to a community. Sadler (2009) has emphasized socio-scientific issues as a way to open up for communities of practice where students’ identities can be expressed and they can use appropriated discourses. In this paper we intend to problematize Sadler’s theories and show the complexity of students’ identity construction during school work. Even if they can engage in a common issue, they are doing it in completely different ways. We will use an intersectional perspective to get deeper understanding of the relations between science learning and students identity construction. The paper also intends to discuss what subject positions that are available when students discuss a topical, political issue in the science classroom. The article is mainly built on data from focus group discussions about knowledge and values concerning body and health. Focus group 1 consisted of four girls from “Suburban school”, a monoethnic school in a suburban, middle class area with high educational level. Focus group 2 consisted of four boys from the same school. Focus group 3 consisted of six girls from “Urban school”, located in a multiethnic urban area with low socio-economic status, low educational level and high degree of unemployment. Focus group 4 consisted of four boys from the same school. We analyse the discussions from a discourse psychological perspective, e.g. how the students use different discursive repertoires to construct their identities in a specific situation. We use intersectional theory to bring light on how the use and dominance of repertoires has to be seen both as a kind of learning and as an ongoing identity construction in terms of gender, ethnicity, social class and “studentship”. The analyse show differences between the groups. For example, the girl group from “Suburban school” had a large focus on disciplining their bodies, but also talked about science knowledge as a commodity, which could be exchanged for good grades. We interpret this as a typical identity of ethnic Swedish, middle class girls who are “inside” the order of the public discourse. This result could be compared with how the girls in the “Urban school” rather expressed a resistance-identity, joking about fast food, not worrying about grades and so on. Our analyse discuss how this kind of differences must be understood not only in terms of social class and ethnicity, but as a result of gender and “studentship”. These categories are analysed together.

Body talk. Stud ... identity construction.pdf (38.70Kb)

Bologna möter tre institutionskulturer
Ek, Anne-Charlotte; Ideland, Malin; Jönsson, Sandra; Malmberg, Claes Publication in Program : NU2010 : Dialog för lärande, (2010) NU2010. Dialog för lärande. 13-15 oktober, 2010, Stockholms universitet.	other

Swedish abstract:

De senaste årens högskolepolitiska reformer har förändrat högskolor och universitet på flera sätt. Bologna-reformen innebar en målstyrd verksamhet och nya krav på lärare inom högre utbildning. Att vara högskolelärare innebär i allt högre utsträckning att vara examinator och garant för att utbildningens mål uppfylls. Därutöver råder ”nya ideal” angående lärarroll, lärandeaktiviteter och studentinflytande. Samtidigt, eller kanske som en följd av detta, har kraven på lärarnas högskolepedagogiska utbildning höjts och utbudet av kurser ökat. Men vilka avtryck får denna accelererande verksamhet på institutionerna och hur kan avtrycket förstås utifrån institutionens utbildningskultur? I detta runda bordssamtal kommer vi att presentera ett pågående forskningsprojekt om hur personer i ledningsfunktioner talar om högskolepedagogik och dess betydelse för institutionen. Senare kommer också empiriska data gällande högskolelärare att innefattas. Syftet med projektet är att belysa hur pedagogisk utbildning för högskolelärare uppfattas inom olika institutionskulturer. I detta fall handlar det om hur personer i ledningsfunktion menar att den ”nya” lärarrollen passar med olika intellektuella stilar och ämnens karaktär. Vilka skillnader kan vi se mellan t.ex. klassisk ”fil fak”-utbildning och professionsutbildningar? Vilka kopplingar finns mellan studentsyn, syn på framtida yrken, och uppfattningar om hur utbildningen bör organiseras? Vi intresserar oss även för huruvida kravet på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning ses som ett direktiv uppifrån, kanske till och med som ett nödvändigt ont, eller om den betraktas som meriterande för utbildningsmiljön och/eller något som faktiskt förändrar den pedagogiska praktiken. Genom att bidra med kunskaper om olika föreställningar om högskolepedagogik ökar möjligheten för att förankra utbildningarna på olika institutioner. Men vi vill även peka på vikten av att föra en kritisk diskussion om högskolepedagogikens syfte och innehåll. Deltagarna i runda bordssamtalet kommer att aktiveras genom ett rollspel där deltagarna får anta roller som ledare och lärare inom olika områden och ämnen. Rollerna och upplägget för rollspelet kommer att inspireras och struktureras utifrån forskningsprojektets resultat. Genom att organisera ett rollspel av detta slag kommer vi att kunna diskutera föreställningar och fördomar om olika ämnes- och institutionskulturer och deras syn på studenter och hur utbildning bör organiseras.

Browsing Conference Contributions /LS NMS by Title

MUEP

Browsing Conference Contributions /LS NMS by Title

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Swedish abstract:	Absolutbelopp nämns inte i kursplanerna för gymnasiet, samtidigt som förkunskaper kring dem efterfrågas av högskolan. Med utgångspunkt i en kurs för lärarstudenter konstruerades en modelleringsmetod för absolutbeloppsfunktioner, som även går att använda i gymnasieundervisningen.

Ab initio study of the hyperfine structure and isotope shifts of near...
Godefroid, Michel R; Carette, Thomas; Nemouchi, Messaoud; Jönsson, Per (2009) 426th Wilhelm and Else Heraeus Seminar - Atomic Theory for Fundamental Interactions and Simple Systems in Strong Fields, Bad Honnef (Germany), January 18 - 21, 2009.	conference POSTER

ALHE - a system of making higher education accessible
Svingby, Gunilla; Malmberg, Claes (2003) Learning by dialogues; 10-11 December 2003 in Malmö	conference PAPER

Art, Artistic Research, and the Animal Question
Pedersen, Helena Conference paper in Conference Proceedings : Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige : Conference in Sweden 15–17 June 2009 : Linköping University Electronic Press Linköping Electronic Conference Proceedings;40 (2009) KULTUR-NATUR Konferens för kulturstudier i Sverige, Norrköping, 15–17 juni 2009	conference PAPER