Browsing Doctoral Theses /LS NMS by Title

Now showing items 1-20 of 21

Assessment for learning : a case study in mathematics education
Balan, Andreia : Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle Malmö Studies in Educational Sciences;68 (2012)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The aim of this study was to introduce a formative-assessment practice in a mathematics classroom, by implementing the five strategies of the formative-assessment framework proposed by Wiliam and Thompson (2007), in order to investigate: (a) if this change in assessment practices had a positive influence on students’ mathematical learning and, if this was the case, (b) which these changes were, and (c) how the teacher and students perceived these changes in relation to the new teaching-learning environment. The study was conducted in a mathematics classroom during the students’ first year in upper-secondary school. A quasiexperimental design was chosen for the study, involving pre- and post-tests, as well as an intervention group and control group. The intervention was characterized by: 1) making goals and criteria explicit by a systematic use of a scoring rubric; 2) making students’ learning visible by a use of problem-solving tasks and working in small groups; 3) providing students with nuanced information about their performance, including ways to move forward in their learning; 4) activating students as resources for each other through peer-assessment and peer-feedback activities; and 5) creating a forum for communication about assessment, involving both the students and the teacher. The findings indicate an improvement in problem-solving performance for the students in the intervention group, for instance regarding how well they are able to interpret a problem and use appropriate mathematical methods to solve it. The students also show improvements in how to reason about mathematical solu12 tions, how to present a solution in a clear and accessible manner, and how to appropriately use mathematical symbols, terminology, and conventions. The findings also indicate a change in students’ mathematical-related beliefs during the intervention, towards beliefs more productive for supporting learning in mathematics. The changes in students’ beliefs include mathematical understanding, mathematical work, and the usefulness of mathematical knowledge. During interviews, the students expressed how they perceived the new teaching-learning environment. Students’ responses indicate that they recognized and appreciated the different components of the formative-assessment practice as resources for their learning. Responses from both students and the teacher also indicate that the components of the formative-assessment practice were linked in complex ways, often supporting and reinforcing each other. Furthermore, most components had other effects as well, besides supporting the formative strategies they were intended to. The findings from this study deepens our understanding of how the components of a formative-assessment practice may influence students and their learning in mathematics, but also how these components co-exist in an authentic classroom situation and influence each other.

Assessment for learning Andreia B.pdf (1.951Mb)

Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other...
Lundström, Mats : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences;64 (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The purpose of this thesis is to develop knowledge about young individuals’ reasoning and how they justify their standpoints concerning trustworthiness and decision-making in issues connected to health where available information is contradictory or uncertain. This purpose has been addressed in three different steps. In the first step almost 300 students in Swedish upper secondary school answered a web-based questionnaire, which had different types of multiple choice questions about pseudoscience and science. The results demonstrated large differences in acceptance between the different pseudoscientific statements. But there was no statement where the majority of the students agreed with the statement. There was no apparent relationship between the students’ pseudoscientific beliefs and their factual knowledge about the human body. However, the analysis revealed that students who have taken three or more science courses in upper secondary have relatively lower faith to pseudoscientific ideas. The results did not indicate any sex difference with regard to strength of faith in pseudoscientific ideas. In the second step, first year students from the science programme were observed and video-taped during two lessons, while discussing different explanation models in health. They worked in peer-groups with three to five students. The students discussed two different cases which contained a question and then two proposed answers that differed a great deal from each other with respect to scientific level. The results demonstrated that the students used four different types of epistemological resources; relativistic, normative, authoritative and scientific, when supporting their arguments about trustworthiness. No student clearly used resources from pseudoscience. The use of scientific epistemological resources was rare. Instead normative or authoritative resources appeared to be more available or more context appropriate for the students in this study. The study also demonstrated that students were able to use different epistemological resources in different situations, for example when the teacher joined the discussion and put some challenging questions to the group. In the third step, seven teenagers, 17-19 years old, participated in a video diary study and an individual interview. Four girls and three boys documented their decision-making about the new influenza and vaccination against it. The data collection was thus mainly performed outside school, in everyday life surroundings, when the teenagers justified their decision about the vaccination. The different statements and answers were categorised using discourse psychology. The categorised repertoires were of two main types; experienced emphasis and important actors. The first category comprised risk, solidarity and knowledge. In the second family and friends, media, school and society were included. The school repertoire was seldom used by the students, indicating that school and science education are not available interpretative repertoires in this context. The results demonstrate the difficulties for the teenagers to use science knowledge, in the format of correct facts or concepts. However, at the same time the results demonstrate presence and reasoning concerning the importance of scientific knowledge. This scientific discourse seems to be important when teenagers reason, make decisions and justifies their decisions in health issues. The results also raise methodological questions concerning how to investigate scientific literacy. Video diaries is suggested as an appropriate data collection tool to investigate scientific literacy in an out-of-school context. With the use of video diaries, the possibilities to investigate everyday life and decision-making go beyond the classroom.

2043_12460 Lundstrom muep.pdf (2.595Mb)

Dialogues on the net - Power structures in asynchronous discussions i...
Johnsson, Annette : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;47 Studies in Science and Technology Education;29 (2009)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The general aim of this thesis is to investigate the interaction processes that occur in group dialogues when teacher students work in small groups, using net based asynchronous dialogues to solve a problem in the area of environmental sustainability. More specifically, the interest is to determine whether students’ net based dialogues give rise to patterns of dominance/subordination similar to those observed in face-to-face situations. Research focus included an interest in the significance of group composition. The questions posed were whether interaction processes depend on a) certain background characteristics of the students and/or b) are affected by group composition: whether the majority/minority of the group members are male/female; have parents with high or low parental educational attainments; speak Swedish or another language at home; and if they are born in our outside of Sweden. From the investigation, involving 147 students in 29 groups, it appears that not only do the individual student's background characteristics play an important part with respect to communication patterns; the composition of the group with respect to these background characteristics was also found to influence the communication patterns. When the study group was analysed as a whole, older students were found to be more active in the discussion than younger. Students born outside Sweden and students speaking another language than Swedish at home played a more secluded part in the discussion than students with a Swedish background. When group composition was included in the analysis, it was found that the presence of more males in a group seemed to influence women’s contributions negatively. Female students sent fewer postings and fewer words in total the higher the share of males in the group. The discussion style was also affected; more agreements and supportive remarks were made in groups that had a higher the share of males. In groups with a larger proportion of students who were born in Sweden and in groups with a high share of students speaking Swedish at home, more but shorter contributions were posted. The group composition with respect to students with a Swedish background was also found to affect the use of disagreements; in groups with a high share of students born in Sweden or speaking Swedish at home, fewer disagreement remarks were sent than in groups with a lower share of this category of students.

Avhandling Annette Johnsson.pdf (1.069Mb)

Different images of science - a study of how science is constituted i...
Davidsson, Eva : Malmö högskola Malmö studies in educational sciences;39 Studies in science and technology education;15 (2008)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	Within the science and technology centre (STC) movement there exists explicit aims and ambitions to enhance visitors’ interest in and knowledge about science. Meanwhile, several researches question the choice of the scientific content in exhibitions when arguing that a too unproblematic view of science commonly is presented. But what images and aspects of science are visitors actually confronted with at STCs? How do staff members at STCs consider the scientific content and how do they choose what aspects of science to display in exhibitions? What ideas about visitors’ learning do staff members express and what consequences follow these when planning and constructing new exhibitions? And in what ways do sponsors affect the content and the design of exhibitions? The purpose of this thesis is to investigate what assumptions and factors affect the final content and design of exhibitions. This question is elucidated and explored from different perspectives, presented in four articles as well as in the different sections in this thesis. In a first phase, staff members at Nordic STCs were asked to consider to what extent they believe they display different aspects of science. The results suggest that the most common image was "the usefulness of science" which tends to display science in an unproblematic and single-dimensioned way. In order to explore what underlying assumptions and factors which affect how science is constituted, a second phase involved interviewing17 staff members who worked with planning and constructing new exhibitions. Furthermore, a third phase of the data collection comprised participant observation and a focus group interview. The results indicated that staff members’ ideas about the nature of science do not seem to have a decisive effect on what scientific aspects they choose to display in exhibitions. When it comes to staff members’ ideas about visitors’ learning, this seems to influence their choices of scientific aspects. The results imply that staff members tend to use only an experience-based approach to learning and do not consider what is known from the field of learning and informal settings and science education. Furthermore, the results suggest that sponsors may affect the final content and design of exhibitions both directly and indirectly. This means that sponsors may have explicit demands concerning the content, but also that staff members consider what they believe are views of the sponsors when planning and constructing new exhibitions.
Swedish abstract:	Inom science och technology centre (STC)-rörelsen finns det uttalade mål och ambitioner att öka allmänhetens intresse och förståelse för naturvetenskap. Samtidigt ifrågasätter många forskare de val som görs vad gäller utställningarnas innehåll och hävdar att det är vanligt att en alltför produktorienterad syn på naturvetenskap presenteras. Men vilka bilder och aspekter av naturvetenskap möter besökarna på STCs? Hur resonerar personalen på STCs kring det naturvetenskapliga innehållet i utställningar? Vilka idéer kring besökarnas lärnade uttrycker personal på STCs och vilka konsekvenser får det då nya utställningar planeras och konstrueras? Och på vilka sätt påverkar sponsorer utställningarnas innehåll och design? Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka antaganden och faktorer som påverkar utställningars slutliga innehåll och utformning. Detta syfte belyses från olika perspektiv och presenteras i fyra olika artiklar samt i olika kapitel i kappan. I en första fas tillfrågades personal på nordiska STCs att överväga i vilken utsträckning de tyckte att de visade olika aspekter av naturvetenskap. Resultaten visar att utställningarna tenderar att visa en oproblematisk och endimensionell bild av naturvetenskap som riskerar att endast fokusera nyttan av naturvetenskap. För att undersöka vilka faktorer och antaganden som påverkar hur naturvetenskap konstitueras, innefattade en andra fas intervjuer av 17 personer som arbetar med att planera och ta fram nya utställningar. Vidare omfattade en tredje fas av datainsamling deltagande observation och fokusgruppsintervju. Resultaten indikerar att personalens förståelse kring ”the nature of science” eller naturvetenskapens natur inte har någon avgörande betydelse för vilka aspekter av naturvetenskap man väljer att visa. När det gäller personalens föreställningar om besökarnas lärande verkar detta kunna påverka deras val av naturvetenskapliga aspekter. Resultaten implicerar att personalen tenderar att använda endast en erfarenhetsbaserad ansats till besökarnas lärande och använder sig inte av kunskaper från fältet om lärande och informella miljöer eller naturvetenskaplig didaktik. Vidare visar resultaten att sponsorer kan påverka utställningars innehåll och utformning både direkt och indirekt. Det betyder att sponsorer kan ha explicita krav vad gäller innehållet, men också att personalen resonerar kring vad de tror att sponsorerna ska tycka när de planerar och skapar nya utställningar.

thesisfinal.pdf (2.761Mb)

Educative assessment for/of teacher competency. A study of assessment...
Jönsson, Anders : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences;41 Studies in Science and Technology Education, Linköping University;18 (2008)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of this dissertation is to explore some of the problems associated with introducing authentic assessment in teacher education. In the first part of the dissertation the question is investigated, through a literature review, whether the use of scoring rubrics can aid in supporting credible assessment of complex performance, and at the same time support student learning of such complex performance. In the second part, the conclusions arrived at from the first part are implemented into the design of the so-called "Interactive examination" for student teachers, which is designed to be an authentic assessment for teacher competency. In this examination, the students are shown short video sequences displaying critical classroom situations, and are then asked to describe, analyze, and suggest ways to handle the situations, as well as reflect on their own answers. It is investigated whether the competencies aimed for in the "Interactive examination" can be assessed in a credible manner, and whether the examination methodology supports student learning. From these investigations, involving three consecutive cohorts of student teachers (n = 462), it is argued that three main contributions to research have been made. First, by reviewing empirical research on performance assessment and scoring rubrics, a set of assumptions has been reached on how to design authentic assessments that both support student learning, and provide reliable and valid data on student performance. Second, by articulating teacher competency in the form of criteria and standards, it is possible to assess students’ skills in analyzing classroom situations, as well as their self-assessment skills. Furthermore, it is demonstrated that by making the assessment demands transparent, students’ performances are greatly improved. Third, it is shown how teacher competency can be assessed in a valid way, without compromising the reliability. Thus the dissertation gives an illustration of how formative and summative purposes might co-exist within the boundaries of the same (educative) assessment.
Swedish abstract:	Syftet med den här avhandlingen är att studera några av de problem som är förknippade med implementering av så kallad autentisk bedömning i lärarutbildningen. I den första delen av avhandlingen undersöks, genom en litteraturöversikt, huruvida användningen av bedömningsmatriser kan fungera som ett stöd för ökad tillförlitlighet och trovärdighet vid bedömning av komplexa kompetenser, samtidigt som matriserna även stöttar studenternas lärande. I avhandlingens andra del, utnyttjas slutsatserna från den första delen genom att föra in dem i konstruktionen av den så kallade ”Interaktiva examinationen” för lärarstudenter, vilket är en autentisk bedömning för lärarkompetens. I denna examination får lärarstudenter se korta filmsekvenser, vilka visar olika kritiska situationer i skolan, varvid studenterna får beskriva, analysera samt föreslå sätt att hantera dessa situationer, men också reflektera över sina svar. Det som studeras i avhandlingen är huruvida de kompetenser som ingår i examinationen bedöms på ett tillförlitligt och trovärdigt sätt, samt huruvida examinationen stöttar studenternas lärande. Utifrån dessa studier, vilka omfattar tre på varandra efterföljande årskullar med lärarstudenter (n = 462) har framför allt tre viktiga forskningsbidrag gjorts. För det första, genom att analysera empirisk forskning om bedömningsmatriser, har ett antal utgångspunkter sammanställts för hur man kan konstruera autentiska bedömningar som stöttar studenternas lärande, samtidigt som stöd ges för tillförlitlig och trovärdig bedömning av studenternas kompetens. För det andra, genom att uttrycka lärarkompetens i form av kriterier och nivåbeskrivningar, blir det möjligt att bedöma studenternas förmåga att analysera klassrumssituationer, såväl som deras förmåga till självbedömning. Genom att på detta sätt göra bedömningens förutsättningar mer tydliga och transparenta, förbättras dessutom kvaliteten på studenternas prestationer avsevärt. För det tredje, ges det genom den ”Interaktiva examinationen” ett exempel på hur lärarkompetens kan bedömas på ett tillförlitligt, trovärdigt och lärande sätt, och därmed hur formativa och summativa bedömningssyften kan samexistera inom ramen för samma (lärande) bedömning.

Educative_assessment_kappa.pdf (533.1Kb)

Everything has its processes, one could say - A longitudinal study fo...
Löfgren, Lena : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;45 (2009)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This thesis concerns students’ learning and meaning-making in science. The theoretical framework builds upon Human Constructivism. This perspective underlines the unique interplay that occurs between thinking, feeling, and acting in human meaning-making and also stresses the important role of language in learning processes. The aim of the thesis is to learn more about how individual students develop their understanding of processes in which different kinds of transformations of matter occur. This aim is connected to the opinion that such knowledge can help in the development of teaching approaches leading to meaningful learning. A ten year longitudinal study has been conducted in which 20 students’ conceptions of matter and its transformations have been followed from age 7 to 16. In interviews performed once or twice every year the students described and explained the transformations of matter in three situations: the future of fading leaves left lying on the ground, the disappearance of the wax of a burning candle, and the appearance of mist on the inside of the cover of a glass of water. As part of the study, an early (at the age of 7) introduction of the idea of the particulate nature of matter was made. The study contributes to earlier studies on students’ ideas about transformations of matter by showing how students develop their ability to explain such processes in everyday situations. The study shows that students develop understanding of phenomena with a strong personal flavour. There is a spread in the students’ capability to use their experiences and the school science in productive ways to elaborate their ideas into more scientifically acceptable ones. This spread becomes greater during the compulsory school. The study shows the young students’ competence to use a simple molecule concept in productive ways in their explanations of the situations but it also shows the older students’ difficulties in using the science taught in later school-years. A conclusion is that fundamental concepts, such as the particle model, could be introduced in early school-years but only if the concept is continuously worked on and elaborated. Because of the longitudinal design the great impact of early experiences, both from family life and school, on students’ ideas is revealed. By following the individual students’ meaning-making over a ten year period and allowing them to comment on their own interview responses it becomes obvious that meaningful learning takes time. Different kinds of longitudinal studies that can inform us further about students’ meaningful learning in relation to science curricula are asked for as a result of the findings of this study. Longitudinal studies that can reveal how students’ and/or teachers’ ideas about the purpose of schooling change over time are also asked for.
Swedish abstract:	Denna avhandling handlar om elevers lärande och meningsskapande i naturvetenskap. Det teoretiska ramverket bygger på Human Constructivism. Detta perspektiv framhåller det unika samspel som äger rum mellan tankar, känslor och handlingar då människor skapar mening. Perspektivet betonar också språkets viktiga roll i lärandeprocesser. Avhandlingens syfte är att få mer kunskap om hur enskilda elever utvecklar förståelse av processer i vilka olika sorters materieomvandlingar sker. Sådan kunskap är värdefull vid utvecklandet av undervisningsansatser som kan leda till meningsfullt lärande. En tioårig longitudinell studie har genomförts i vilken 20 elevers uppfattningar om materia och dess omvandlingar har följts från 7 till 16 år. I intervjuer genomförda en eller två gånger per år beskrev och förklarade eleverna materieomvandlingarna i tre situationer: vad händer med vissna löv som ligger kvar på marken, vart tar stearinet från ett brinnande ljus vägen och hur uppstår imman som syns på insidan av en glasskiva som lagts ovanpå ett glas med vatten. Som en del i studien introducerades redan vid 7 års ålder idén om materiens partikelnatur. Denna studie bidrar, i förhållande till tidigare studier om elevers uppfattningar om materieomvandlingar, med att visa hur elever utvecklar sin förmåga att förklara sådana processer i vardagssituationer. Studien visar att elever utvecklar förståelse för fenomenen med en tydligt personlig prägel. Det finns en spridning i elevernas förmåga att använda sina erfarenheter och skolans naturvetenskap för att på ett fruktbart sätt utveckla sina idéer i mer vetenskaplig riktning. Denna spridning ökar under grundskoletiden. 14 Studien visar de unga elevernas förmåga att använda ett enkelt molekylbegrepp på ett produktivt sätt i sina förklaringar av situationerna men visar också de äldre elevernas svårigheter att använda naturvetenskapen som undervisas de senare skolåren. En slutsats är att viktiga begrepp som partikelmodellen skulle kunna introduceras tidigt i skolan men bara om begreppet kontinuerligt bearbetas och utvecklas. De tidiga erfarenheternas betydelse för utvecklingen av elevernas idéer har tydliggjorts genom det longitudinella upplägget av studien. Genom att följa individuella elevers meningsskapande under en tioårsperiod och genom att låta dem kommentera de egna intervjuerna har det blivit synligt att meningsfullt lärande tar tid. Olika typer av longitudinella studier som kan ge oss ytterligare kunskap om elevers meningsfulla lärande i förhållande till lärooch kursplaner efterfrågas som en följd av studiens resultat. Longitudinella studier som kan beskriva hur elever och/eller lärare förändrar sina uppfattningar om meningen med skolan över tid efterfrågas också.

Thesis_Lofgren.pdf (5.145Mb)

Folkhälsopedagogen söker legitimitet : ett möte mellan pedagogik och ...
Karlsson, Leif : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö studies in educational sciences;14 (2004)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aims of this thesis were to study how the students in the work experience period of The Study Program in Public Health and Education experienced how the discipline of education could contribute to health promotion in practice and if whether the integration between theory and practice in this case reached the appropriate higher education standard. The data collection comprised semi-structured interviews, the student’s descriptions of the trainee post, their aims and objectives and the follow-up and evaluation of their aims and objectives. The thesis questions were examined from different perspectives; insight with the task to relate the empirical subjects to a wider economical, cultural, political and historical context, critique was built on insight but was more explicit to power relations, lack of freedom, ideological dominance and social asymmetry. Finally transformative redefinition focussed on emancipation and on development of the pedagogical practice. The analysis around insight and critique was based on three categories: the work experience period’s influence on learning as the student experienced it, the importance of pedagogical theory in health promotion practice as the student experienced it, and the work as a professional in the health promotion field as the student experienced it. The analysis was divided in two parts or phases. The first phase was a concentration and categorisation of the material within each theme which led to different conceptualisations. These conceptualisations were explored in relation to the theoretical basis and to the concept higher education standard. The second part sought to discover variation in the student group. The patterns should be seen as the product of the relationship between the student and the trainee post. The analysis identified seven categories or different patterns of development: undeveloped, contradictory, critical, theoretical, salvation like, prevented and integrated. The patterns varied in how the work experience period influenced learning, the importance of pedagogical theory in health promotion practice and how the work as a professional in the health promotion field was apprehended. These patterns were also put in relation to the theoretical grounds and to the concept higher education standard. Critique discussed the results obtained from the insight analysis from concepts like power, authority and oppression, dominant ideology, dissensus perspective, colonisation of the lifeworld and discourses. The transformative redefinition focussed on more pragmatic research questions, namely the consequences the study would or could have on the theoretical as well as on the practical part of the Study Program of Public Health and Education.
Swedish abstract:	Det folkhälsopedagogiska programmet vid högskolan i Kristianstad startade 1998 och kan ses som ett svar på de nya krav som samhället ställer på kompetens inom hälsoområdet, där sjukvårdande insatser ska ersättas eller kompletteras med hälsofrämjande arbete och där den pedagogiska dimensionen har ansetts särskilt viktig. Förutom att utbildningen ska vara relevant för den kommande yrkesfunktionen måste den också svara upp mot de olika former av kvalitetsgranskning som den högre utbildningen under senare år varit föremål för. Högskoleverkets granskningar har i en del fall inneburit att utbildningar inom högskolan fått kritik för bristande högskolemässighet. Bland annat har många yrkesinriktade högskoleutbildningarna, enligt Högskoleverkets utredare, till stor del saknat relevanta kopplingar mellan de teoretiska och praktiska delarna av utbildningarna. Samspelet mellan högskolans lärare och de praktiskt verksamma handledarna har också uppvisat stora brister. Den hälsofrämjande verksamheten är under uppbyggnad och kan ta sig många former, vilket för studenterna i det folkhälsopedagogiska programmet innebär att de efter sin utbildning inte går ut till en färdigdefinierad yrkesroll utan på många sätt tvingas att själva skapa sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. För att säkerställa den praktiska förankringen i utbildningen och för att öka dess yrkesrelevans ingår tio poäng verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingens huvudfråga är hur studenterna i den verksamhetsförlagda delen av högskoleutbildning, mer specifikt det folkhälsopedagogiska programmet, relaterar till utbildningens teoretiska innehåll vad avser pedagogikämnet och om kravet på högskolemässighet uppnås vad gäller integration mellan utbildningens teoretiska och verksamhetsförlagda delar. Det empiriska materialet omfattar studenternas målformuleringar under sin praktik och deras utvärdering av dessa, studenternas examinationsuppgift under praktiken samt djupintervjuer av 24 studenter. Forskningsupplägget har strävan att nå ökad förståelse, anlägga ett kritiskt perspektiv samt visa på möjligheter till meningsfull förändring. Avhandlingens frågeställningar belyses således utifrån flera perspektiv. Resultatet innehåller därför ett hermeneutiskt insiktsorienterat avsnitt, en kritisk granskning där frågor om makt och diskurs fokuseras samt en del som avser att finna former för pedagogisk utveckling med målet att nå en ökad högskolemässighet såväl hos utbildning som hos lärare och studenter. Såväl hermeneutiken som den kritiska tolkningen utgick från tre kategorier; den verksamhetsförlagda utbildningens betydelse för lärandet, den pedagogiska teorins betydelse i hälsofrämjande arbete respektive arbetet som folkhälsopedagog i hälsofrämjande verksamhet. Den av hermeneutiken inspirerade tolkningen indelades i två delar eller faser. Först en koncentrering och kategorisering av materialet inom varje tema vilket innebar att olika uppfattningar framträdde. Dessa uppfattningar relaterades till studiens teoretiska utgångspunkter och till begreppet högskolemässighet. Den andra delen av den hermeneutiskt inspirerade tolkningen har för avsikt att få fram variationer inom studentgruppen. Variationerna som framkom i denna del av tolkningen ska inte betraktas som skillnader mellan studenterna som individer utan som ett uttryck för skillnader i synsätt eller utvecklingsmönster, d.v.s. det som studenterna utvecklas till under sin verksamhetsförlagda utbildning. Mönstren är således en relation mellan studenten och praktikplatsen. I en annan kontext hade således andra mönster kunnat utvecklas. Tolkningen resulterade i att sju olika utvecklingsmönster eller kategorier framträdde: Outvecklat, motsägelsefullt, kritiskt, teoretiskt, frälst, förhindrat samt integrerat. Mönstren varierade vad avsåg uppfattningen om den verksamhetsförlagda utbildningens betydelse för lärandet, inställning till den pedagogiska teorins betydelse i hälsofrämjande arbete och uppfattningen om sin roll som folkhälsopedagog i hälsofrämjande verksamhet. Även mönstren relaterades till de teoretiska utgångspunkterna och begreppet högskolemässighet. Den kritiska tolkningen hade som syfte att problematisera legitimiteten i dominerande tolkningsmönster och peka på mångtydighet och alternativa tolkningar. De uppfattningar som studenterna i studien omfattade och uttryckte utmanades således i den kritiska delen av studien. Även viktiga samhällsfenomen som skola, utbildning och hälsofrämjande problematiserades och utsattes för kritik. Den kritiska tolkningen diskuterade resultatet från den insiktsorienterade utifrån begrepp som makt, förtryck, dominanta ideologier, dissensus, kolonisering av livsvärlden och diskurser. Den transformativa omvärderingen innebar att mer pragmatiskt inriktade forskningsfrågor sattes i fokus, nämligen de konsekvenser studiens resultat kan innebära för den verksamhetsförlagda utbildningen och för utbildningen i stort vad avser uppläggning och struktur. Genom att det empiriska materialet gjordes till föremål för reflektion, inriktad mot utveckling av den rådande praktiken, var strävan att inspirera till en förbättrad praktik. Utifrån den insiktsorienterade tolkningen kunde man dra slutsatsen att högskolemässighet kräver att pedagogiken i hälsofrämjande arbete bör vara frigörande och inte anpassande. Att arbeta för människors frigörelse och att ifrågasätta de rådande maktstrukturerna är givetvis inte oproblematiskt även om det ligger i linje med vad WHO och andra institutioner på det offentliga planet propagerar för. Samtidigt kräver ett arbetssätt som tar sin utgångspunkt i den fria och autonoma människan ett kritiskt medvetande. En omedveten och okritisk folkhälsopedagog riskerar annars att fungera som konservator av rådande strukturer. Undervisning inom högre utbildning bör flyttas från förmedling av information till de mer skiftande professionella uppgifterna att stimulera studenternas självständiga tänkande och deltagande. Det som enligt Högskoleverket bör känneteckna högskolemässiga utbildningsprocesser; utvecklandet av förmågan till kritiskt och självständigt tänkande och förmågan till att se kopplingar mellan teoretiska begrepp och yrkesmässigt handlande sker inte automatiskt utan kräver en planerad och strukturerad undervisning med dessa mål i fokus. Utbildningen kan utifrån dessa utgångspunkter inte vara en förmedlare av en forskningstradition där människan betraktas som ett beforskat objekt utan deltagande metoder som deltagarbaserad utvärdering och aktionsforskning bör istället få större genomslag. Ett sådant förfarande behöver inte innebära ett fjärmande från den praktiska verksamheten utan kan tvärtemot ses som ett försök till ett reellt närmande. Utveckling av utbildning och verksamhet sker i en dialektisk process där såväl högskolemässighet som för verksamheten relevant forskning stärks. Mina forskningsfrågor formulerades också utifrån en strävan efter utveckling av högskolans pedagogiska praktik, såväl den verksamhetsförlagda som den inom högskolans väggar. En kombination av högskolepedagogisk utveckling, vars vikt betonas i ”Den öppna Högskolan” (2002) med pedagogisk forskning, där lärarnas pedagogiska praktik speciellt uppmärksammas, bör vara av intresse såväl för högskolans verksamhet som för den pedagogiska forskningen. Kan den dessutom göras på ett sådant sätt så att forskningen inte avskärmas från det praktiska sammanhanget utan verkligen förankras bland de verksamma lärarna har den större utvecklingspotential. Ett sätt att göra detta är, med risk för att kritiseras för subjektivism och pragmatism, att utifrån forskningsperspektivet närma sig den egna praktiken.

Historiemedvetande - Elevers tidsförståelse i en skolkontext
Hartsmar, Nanny : Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö (2001)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The main aim of the study is to explain how pupils' consciousness of history in comprehensive school is formed and created by teaching. A second aim is to emhasize and to problematise the prerequisites for developing the consciousness of history throug teaching. 1. Pupil's associations to the concepts of "time", "past" and "future". 2. Essays (national test and evaluation given to fifteen-year olds) concerning the past, present and future. 3.Semi-structured interviews: a)concerning history as a school subject (related to pupils and teachers); b)testing the pupils' abilities of placing historical events and persons along a time-line (studied in each class); c)pupils' reflections on the conditions of human life within a time perspective.By using qualitatively different methods such as associations, essays and interviews my aim is to illustrate "time" as an essential content of knowledge. Using the terminology of Gadamer (1960) I hope to bring about a "coalescence of horizons". By studying different age groups and heterogeneous school contexts the "coalescence of horizons" becomes valid within as well as between the different studies, when related to each other. My horizon of understanding concerning ways in which pupils in comprehensive school understand "time" meets and is challenged by the pupils' own horizons of understanding. Findings from associations, interviews and the results of the national test and evaluation (essays) given to fifteen-year-olds show that the teaching of history for these pupils and teachers means teaching related to the past, disregarding other time dimensions. This past is synonymous with chronology and consists of objects, isolated events and persons with no links to either the present or the future. The concept of "time" as such (in all seven classes and four schools) is mentioned but seldom subjected to any discussion or deeper analysis depending on in which context it is used.
Swedish abstract:	Syftet med studien är att med utgångspunkt i undervisning gestalta och förklara grundskoleelevers historiemedvetande. Ett andra syfte med min studie är att lyfta fram och problematisera förutsättningar för att genom undervisning utveckla historiemedvetandet. Empirin består av tre delar: 1) associationer till "tid", "förr i tiden" och "framtid" (elever) 2) uppsatser (standardprov i årskurs 9) om dåtid, nutid och framtid 3) semistrukturerade intervjuer a) om historia som skolämne (elever och lärare) c) test av förmågan att placera historiska händelser och personer (som studerats i respektive klass) längs en tidslinje (elever) d) reflektioner om villkor för mänskligt liv i ett tidsperspektiv (elever) Valet av tre kvalitativt skilda empiridelar har skett för att få till stånd en "sammansmältning av förståelsehorisonter" där min förförståelse och erfarenhet av grundskoleelevers tidsmedvetande kunde utmanas. Genom associationerna närmar jag mig elevernas spontana yttringar kring "tid", "förr i tiden" och "framtid". Dessa yttringar analyseras, tolkas och jämförs därefter med de längre texter som uppsatserna bidrar med och sådant som framkommer i elev- och lärarintervjuerna.

Microsoft Word - Historiemedvetande avh.pdf (1.414Mb)

Interkulturell förståelse i engelskundervisning : en möjlighet
Lundgren, Ulla : Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Studia Psychologica et paedagogica series. Series Altera;169 (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of this study is to examine the prospects of developing intercultural understanding through English as a foreign language (EFL) education in the Swedish comprehensive school. This overall aim is split into two subordinate aims: (1) to analyse and problematize the intercultural dimension of EFL as three discourses, research discourse, authority discourse and teacher discourse; (2) to relate the above discourses to each other in order to reveal a space for the interpretation of culture teaching and learning culture in EFL.The thesis is set in a broad social constructionist frame. The study draws on perspectives applied to culture theory (Street, Hannerz, Thavenius, Sjögren), current theories about language and culture (Kramsch, Byram, Risager), critical discourse analysis (Fairclough) and curriculum theory (Svingby, Englund). The intercultural dimension of EFL form an order of discourse with competing discourses. The findings are summarized as two categories, opportunities and obstacles for developing intercultural understanding in EFL education: Opportunities promoting intercultural understanding: (1) International and national guidelines prescribe understanding of otherness across the curriculum. (2) A theoretical base is available which is in agreement with the Swedish value base. (3) EFL syllabus introduces intercultural understanding and intercultural competence. Intercultural understanding shall be assessed. (4) The interviewed teachers consider developing students understanding of otherness and self as important issues. (5) An increasing number of multicultural students can contribute to alternative perspectives in the language classroom. Obstacles preventing intercultural understanding: (1) Current research does not reach teachers. (2) The national syllabus narrows culture to factual knowledge, uses vague concepts and offers no assessment criteria. (3) National tests do not assess intercultural understanding. (4) School organisation, obstructs cross - curricular thematic education. (5) Teachers lack time for didactic reflection and development. (6) Local microcontext is seen as main obstructions. (7) Students lack of ability to take the perspective of the other is considered a major obstacle.Finally the three discourses are related to each other and a model is presented showing a space for the interpretation of culture teaching and learning culture in EFL.
Swedish abstract:	Idag behöver människor som talar, tänker och lever på olika sätt mer än någonsin kunna kommunicera med varandra. Ett självklart språk för dessa kontakter är för en svensk ofta engelska. Det lär sig varje elev under minst tio år i vår skola. Men för att kunna förstå andra bättre, fordras också att vi blir medvetna om skilda sätt att uppfatta världen omkring oss. Vi behöver utveckla vad som kan kallas en kritisk kulturell medvetenhet. Den kan ses som en del av den bildning som fostrar globala medborgare. Med en sådan utgångspunkt är det inte tillräckligt att ha goda kunskaper i engelska språket. Det räcker inte heller med den traditionella kulturkunskap, inriktad mot främst Storbritannien och USA, som alltid ingått i svensk engelskundervisning. I ett internationaliserat samhälle krävs en utbildning mot interkulturell kommunikativ kompetens, en beredskap för möten med varje annan människa oavsett nationalitet. Detta mål finns uttryckt på olika sätt i de övergripande dokument som styr all undervisning i svensk skola. Min avhandling undersöker några förutsättningar för att kunna utveckla interkulturell förståelse specifikt i grundskolans engelskundervisning. Det gör jag genom att analysera hur man talar om vad jag kallar kulturdidaktik, d.v.s. lärande som syftar till en större förståelse för andra och sig själv. Kulturdidaktik har undersökts i tre utvalda fält: forskning, myndigheter och språklärare. Hur talar man inom dessa om interkulturell förståelse via engelskutbildning? De tre fälten kallar jag med stöd i den brittiska forskaren Norman Faircloughs teorier för diskurser. Avhandlingen undersöker dessa tre diskurser utifrån fem frågor: Är målet att utbilda infödda språkbrukare eller interkulturella språkbrukare? Hur integreras kultur och språkstudier tvärs över ämnesgränserna? Hur betraktas "kultur"? Vilken roll spelar undervisning i främmande språk i ett större utbildningssammanhang där värdegrundsfrågor sätts i centrum? Vilken sorts kunskap prioriteras och betygsätts? De tre diskurserna ställs mot varandra och spännvidden av svaren på ovanstående fem frågor visas. Ett tolkningsutrymme kan därmed identifieras som en arena där ideologiska konflikter utkämpas. Konsekvenserna av alternativa val för praktisk undervisning diskuteras ur ett maktperspektiv där eleven är i underläge. Resultatet sammanfattas nedan som komprimerade nyckelmeningar, uppdelade på två sorters förutsättningar - de som främjar respektive de som försvårar möjligheterna att utveckla interkulturell förståelse i engelskundervisning: Förutsättningar som främjar möjligheterna för interkulturell förståelse: En kulturdidaktisk teoretisk grund finns att bygga på. Internationella och nationella övergripande styrtexter framhåller vikten av internationell och interkulturell förståelse tvärs över ämnesgränserna. Kursplanen i engelska har infört begreppen interkulturell förståelse och interkulturell kompetens. Elevens förmåga att utveckla interkulturell förståelse ska bedömas. De intervjuade lärarna uttrycker en grundinställning att det är viktigt att utveckla elevers förståelse för andra och för alternativa synsätt. Flera lärare framhåller det ökade antalet flerkulturella elever som en resurs i engelskundervisningen, genom att de tillför nya perspektiv. Förutsättningar som försvårar möjligheterna för interkulturell förståelse: Forskningen når inte fram till de intervjuade lärarna. Kursplanen saknar teoriförankring, snävar in perspektivet mot faktakunskaper, begreppen är vaga och inga betygskriterier anges. Nationella prov bedömer inte interkulturell förståelse, lärarna styrs av kvantifierbar bedömning, språkfärdighetskraven dominerar undervisningen. Skolans tjänsteorganisation leder till fokuserat ämnestänkande. Lärarna saknar tid och handledning för didaktisk reflektion och utveckling, vilket bl.a. yttrar sig i att de inte problematiserar kursplanen och dess begrepp. En tradition av kulturkunskap inriktad mot nation dominerar. Det finns lärare som betraktar elevers oförmåga att sätta sig in i andras situation som ett stort hinder. Till sist presenteras en modell som visar kulturdidaktikens tolkningsutrymme avseende engelskundervisning. Den kan användas som ett verktyg för analys av t.ex. kurser, läroböcker, lektioner.

lundgren.pdf (1.042Mb)

Kunskapsbygge på nätet - en studie av studenter i dialog
Malmberg, Claes : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö studies in educational sciences;23 (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This thesis investigates students’ dialogue and collaboration when working in small groups in a netbased course. The aim is to describe and shed light on student’s dialogue and collaboration in a computer-mediated communication working with a problem oriented task. Thus, the interest lies in student’s engagement in the learning situation rather than on the learning outcomes. The research was carried out in ‘natural’ settings, as part of a computer supported course involving 120 students in 25 groups working for 5 weeks. The course was taken by teacher students in Mathematics and Science during their first year. The students used a web-based learning environment. The study analyses the dialogue from three out of the 25 groups when working with tasks dealing with ethical conflicts in connection with the exploitation of natural resources. Observation was used as a method of collecting empirical material. The observational data gathered is student’s interaction in discussion forum and chat from netbased communication from each group. Three studies were carried out. The interest in the first study is the dynamic condition in which the dialogue takes place. The second study focuses on the resources students are using in the dialogue. The third study has two different but parallel foci: the dialogical quality of the separate utterance and the students’ use of each other utterances. In sum, all three groups are developing an extensive dialogue. However, despite the fact that all students are taking part in the dialogue some are more central than other. Obviously, timing is a crucial factor. A late submission doesn’t receive responses. The interaction is on-task when groups are using the asynchronous forum. The synchronous chat is used as a space for private and social talk. Intensive use of the chat has a positive effect on the dialogue in the forum. This suggests that social interaction is a key feature of constructive collaboration in net based courses. The students refer to sources both inside as outside the group. A positive feature is the potential for knowledgebuilding shaped through the richness of resources brought into the dialogue. However, external references are often vague value statements. The students are referring to specific knowledge to a low extent. When they do, their utterances do not elicit responses. A statement representing an authoritarian voice is accepted not commented. The utterances made by the students can often be characterized as multivoiced and open. However, the dialogues changes from periods of a tentative and open inquiry to periods with a more closed interaction. During the closed periods of the dialogue only few utterances builds on each others content and external resources are not used. The students give account for their own position; develop their own ideas, and pose question more to themselves than to the group as a whole. One can conclude that it is not enough with multivoiced and open utterances to create a knowledgebuilding dialogue. The task itself functions as strong motivating fuel and the wish to pass the exam might be stronger than a genuine knowledgebuilding interest.

MUEP.pdf (12.48Mb)

Omslag20Claes.qxd.pdf (394.4Kb)

spikblad.pdf (74.48Kb)

Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv
Albinsson, Gunilla; Arnesson, Kerstin : Institutionen för pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Studia psychologica et paedagogica. Series altera;148 (2000)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The primary aim of the present thesis is to increase understandig of the relationship between organisational structure, gender and power. Understanding of this relationship requires a closeness to the individual being studied as well to the content and consequences of that individuals actions. The empirical object of study is a group of professional women at a somatic clinic. The problem investigated is based on a theoretical perspective on organisations; feminist theories and power theories. Our starting point was that these women should be seen as subjects who actively shape their own daily living situation, experience and actions. We thus felt it appropriate to choose a qualitative method. Data was collected by means of observation and qualitative interviews. The results show that the first foundation of gender-related domination at the clinic was hierarchial and bureaucratic and was characterised by a clear power symmetry and division of labour. The second foundation of gender-related domination resulted in the organisational structure of the clinic allowing a few men at the top of the hierarchy to exercise power over the women in the middle and lower levels. An important conclusion is that the women studied were clearly at a disadvantage in a hierarchial organisation. The difference in influence between men and women in the study was further reinforced by the fact that the various professional categories belonged to different sub-cultures. The unisexual sub-cultures when combined with the doctors normative sub-culture further increased the opportunities for the men studied to dominate the women, thereby reinforcing the impression that the organisation was based om male norms and the logic of segregation. Male domination can also be understood from an individual perspective. The men studied adopted different strategies as a means of accentuating their position in relation to the women. The study comprised a few women who used specific domination tactics. They possessed knowledge of the different power techniques open to them, and they used these in their relations with men. Knowledge of the two foundations mentioned stimulates the desire to initiate changes. One element of significance in such changes is the re-forming of structural conditions. It is important to bring about changes at individual level. Men and womens consciousness of, and knowledge about, gender-related domination must be the focus of attention.
Swedish abstract:	Inom svensk hälso- och sjukvård är 82% av samtliga landstingsanställda kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor återfinns i organisationsstrukturens mellanskikt eller bas. I denna avhandling problematiseras den process inom vilken maktutövning sker i vardagliga möten mellan kvinnor och män inom tre somatiska vårdavdelningar. Resultatet visar att den genusrelaterade maktutövning som utspelades mellan kvinnor och män vilade på två fundament. Det första var att organisationsstrukturen gav ett fåtal män i hierarkins topp möjlighet att utöva makt gentemot kvinnorna i hierarkins mellanskikt eller bas. En viktig konklusion är att studiens kvinnor missgynnades av att befinna sig i en hierarkisk organisation. Det andra fundamentet var att kvinnornas utsatthet för makt baserades på det faktum att de var kvinnor. Studiens män tillämpade olika strategier för att markera sin position gentemot kvinnorna. Maktutövningen hade flera olika uttrycksformer, där en var att skuldbelägga kvinnorna. Andra maktformer handlade om att inte bekräfta kvinnorna som individer eller att nedvärdera dem. Det manliga maktutövandet yttrade sig också i en ovilja att förstå kvinnornas synpunkter och frågor, men även i att männen i hierarkins topp utövade makt genom att kontrollera informationsflödet och därmed bestämma vilken information som skulle spridas ner i hierarkin. För att hantera den maktutövning som studiens kvinnor utsattes för tillgrep de olika former av motmaktstrategier. Exempel på sådana strategier var kvinnlighet, moderlighet, intimitet och humor. Strategierna gav kvinnorna vissa möjligheter att påverka inom ramen för de normer som fanns inom organisationskulturen. Motmaktstrategierna konfirmerade samtidigt genusordningen inom organisationen. Ett fåtal av studiens kvinnor utövade makt. Dessa kvinnor hade kunskap om vilka maktstrategier de kunde utnyttja och använde dem i interaktionen med männen. Utrymmesskapande är ett exempel på en maktstrategi som kvinnorna tillämpade. Tekniken innebar att kvinnan förberedde sig inför möten och effekten blev att hon i vissa frågor kunde påverka och bli mera synlig inom organisationen. Stödet från andra kvinnor var i några fall en förutsättning för denna maktstrategi. Manipulation var ytterligare ett sätt för kvinnorna att utöva makt och de nådde då sina mål genom att använda olika knep. Kunskap om genus skapar förutsättningar för kvinnor och män att bli medvetna om genus betydelse för den egna situationen i organisationen samt om maktinnehållet i genusrelationen. Kunskap kan också leda till insikter om att genus och organisation i vardagspraxis ömsesidigt påverkar varandra och att maktutövning är ett resultat av dessa samverkande krafter.

albinsson_arnesson.pdf (536.3Kb)

Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? En longitudinell...
Ekborg, Margareta : Göteborg Studies in Educational Sciences 188, Acta Universitatis Gothoburgensis (Thesis). (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

In this study the concept of sustainable development is discussed and what contribution a science teacher can make. Some scientific concepts relevant for environmental education are defined. To understand the concepts mean to be able to explain phenomena and to be able to use the conceptions as tools when discussing complex environmental issues. The ability to discuss complex issues is discussed. The aims of study were to study how student teachers in a programme oriented towards science for the first seven years in school develop scientific understanding and ability to discuss complex issues. Another aim was to relate the students’ experience of their own learning and the teaching to what they learn. Data were collected mainly by questionnaires and interviews. The whole student group answered questionnaires three times and about 15 students were interviewed three times. In the questionnaires the students answered questions about some ecological concepts. Their knowledge about causes and consequences of two global environmental issues were tested. They drew concept maps illustrating how complex they look upon an issue. In the interviews the students were asked about the teaching and their learning. They discussed a complex issue dealing with weather or not it is ethical to use surplus heat from a crematorium in the far heating system. The teachers were asked about the courses and about the students’ learning. Several learning projects could be identified. All the students had the intention to become teachers for young pupils. Parallel to this they wanted to pass the exams and to understand. Depending on the learning projects the students interpreted both the questions they were asked and the relevance of the contents in the science courses. This could explain why a majority of the students did not develop understanding of the investigated concepts. Most students did not use much science as a tool for decision-making when discussing the complex issue. There was a discrepancy between the students' learning projects and the teachers' learning projects for the students. When the students experienced this gap they went into rote learning to pass the exams. Those students whose learning project was to understand developed a better scientific understanding.

M_Ekborg_avhandling.pdf (1.095Mb)

Räkna med bokstäver! En longitudinell studie av vägar till en förbätt...
Persson, Per-Eskil : Institutionen för matematik, Luleå tekniska universitet Doctoral thesis / Luleå University of Technology (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The main aim of the study is to create insight into students’ algebraic knowledge and the conditions for their algebra learning at upper secondary level. An additional goal is to suggest ways to improve algebra teaching and learning within the Swedish educational system, based on the results from the study. The study builds on an extended research and development project, which are presented in four phases. In the empirical study two cohorts of students were followed during their time of study at one upper secondary school in southern Sweden, and some main factors for success in algebra learning were identified. This part of the study was presented more in detail in my licentiate thesis. The following three phases are described in the three articles, on which this thesis rests. In the second part of the study I reflect upon my development from being a teacher into being a teacher-researcher and what this has meant for my understanding of what happens in the classroom, and in what ways this has changed, especially enhanced, my way of teaching. In the third part, a deepened analysis is made of students’ answers to how a functional relation can be explained. The fourth part is a literature review of recent research of the influence of calculators and other technological tools on algebraic knowledge and skills. All parts of the project are put into one overarching frame, based on the didactical triangle with its main parts: the learning/the student, the teaching/the teacher, and the learning matter/the result of the education. As a background for the study a theoretical framework is used with five main components: mathematics and philosophy of mathematics, theories of knowledge and learning, the meaning of symbols, representational forms, and tools for learning. A thorough overview of earlier research in the field of algebra education is given, with a multi-dimensional perspective and with special focus on areas of importance for the study. A range of findings from the different parts of the study are presented and compiled, both on the basis of the theoretical framework and the didactical triangle. These results then form the starting point for consideration of significant implications for educational practice in mathematics within the areas: knowledge and development, symbols and representational forms, algebra as a strand in mathematics education, technology in mathematics education, and the importance of affective factors. Moreover, some suggestions is given to teachers about different methods and ways for local development projects in schools, and also suggestions for further research.
Swedish abstract:	Huvudsyftet med studien är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet. Studien bygger på ett längre forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan indelas i fyra faser. I den empiriska grundstudien följdes två årskullar elever under sin studietid på en gymnasieskola i Sydsverige, och några huvudfaktorer för framgång i algebrastudierna identifierades. Denna delstudie har närmare presenterats i min licentiatuppsats. De tre följande faserna är beskrivna i de tre artiklar, som denna avhandling vilar på. I den andra delstudien reflekterar jag över vad min utveckling från att bara vara lärare till att även bli forskare betytt för min förståelse för vad som händer i klassrummet och på vilka sätt detta förändrat mitt sätt att undervisa. I den tredje fördjupas analysen av elevernas svar på frågan om hur ett centralt funktionssamband kan förklaras. Den fjärde delstudien är en litteraturöversikt över nyare forskning kring räknares och andra teknologiska verktygs inverkan på algebrakunskaper och –lärande. Samtliga delstudier sätts in i ett övergripande sammanhang som utgår från den didaktiska triangeln med huvuddelarna: den lärande/eleven, läraren/undervisningen och det lärda/resultatet av undervisningen. Som bakgrund för studien används ett teoretiskt ramverk bestående av fem huvudkomponenter: matematik och matematikfilosofi, teorier om kunskap och lärande, symbolernas betydelse, representationsformer och verktyg för lärande. En utförlig översikt över tidigare forskning inom området algebraundervisning ges, med ett multidimensionellt perspektiv och med speciellt fokus på delområden av betydelse för studien. En rad resultat från de olika delstudierna presenteras och sammanställs, utgående från såväl det teoretiska ramverket som den didaktiska triangeln. Dessa resultat bildar sedan utgångspunkt för viktiga implikationer för undervisningspraktiken i matematik inom områdena: kunskap och kunskapsutveckling, symboler och representationsformer, algebra som en röd tråd i matematikundervisningen, teknologi i matematikundervisningen och de affektiva faktorernas betydelse. Dessutom ges förslag till lärare om olika metoder och tillvägagångssätt för lokala utvecklingsarbeten på skolorna, samt förslag till vidare forskning.

Räkna med bokstäver publikation.pdf (1.226Mb)

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play ...
Nilsson, Elisabet M : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences;50 Studies in Science and Technology Education;30 (2010) Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige Licence, www.creativecommons.org	DOCTORAL THESIS

English abstract:

Over the last decade, a great variety of visionary ideas and beliefs have been brought forward, regarding the potentials of using computer games as a tool for learning and mediation in educational settings. This thesis aims at contributing to research in this field, by empirically exploring what happens when students play and reflect on their computer game play in science education. Three empirical studies and a research review have been conducted. The first study was part of a design-based research project on mobile learning, and involved 17 students (aged 15−16) playing the mobile educational game Agent O. The two following studies involved 72 students (aged 13−15) playing the COTS game SimCity 4, in connection with the annual Swedish school competition Future City. Research questions aimed at clarifying, in a science learning context, what aspects of scientific practice are: (1) mediated through computer game play; (2) used and referred to by students, when reflecting upon their actions during computer game play. This work is not about science education. Instead, it studies actions mediated by computer games, and possible implications for science education. The focus is on mediated actions that occur during computer game play and their potential relevance to school science learning. Two tendencies are important as a background to the thesis. Firstly, the rapidly increased use of digital media among young people. Secondly, the challenge digital media pose for education, generally, and in this case science education, more particularly. The results suggest a number of ways in which computer game play can play a role in science education. Findings show that computer games may provide platforms for engagement in scientific practice, support authentic experiences, and constructively constrain students’ actions, by confronting them with simulated complexities. Computer game play is an activity of great variation, that can take many directions, and outcomes may therefore correspond to teachers’ expectations in some cases, while leading to quite different outcomes in others. It is noteworthy that during game play the students in these studies were primarily playing a game, not simulating a “real” world situation. They did not relate to occurrences outside the game world, unless they were specifically instructed to do so. Conclusions further indicate that instruction is a crucial factor, to benefit from potentials of computer game play in educational settings.

Elisabet_M_Nilsson_thesis.pdf (462.8Kb)

thesis_errata.pdf (36.82Kb)

Social Class in Science Class

Jobér, Anna
Malmö studies in educational sciences;66 Studies in Science and technology education;59 (2012)
Chinese abstract:概述学校教学最重要目的之一是赋予每个孩子同等的教育. 尽管如此, 学校再创造了社会差异. 先前的研究表明,学生的低下社会经济情况背景与自然学科成绩低下有一定联系. 这样, 不少学生在未来就被排斥在社会高端学科的教育和职业之外. 本篇论文在Bourdieu和Bernstein的理论基础上, 以自然学科课堂的社会阶级为中心, 旨在对小学生所受的教育存在不等现象提供更多方位描述和更深层的分析. 在人种民族学的启发下, 本论文的数据取自瑞典义务小学八年级物理教室里的观察, 记录, 采访和统计调查. 1. 对教室里现象的描述和分析揭示了知识难度的下降. 这一现象的发生通常是因为自然学科的教学所具有的社会历史传统因素, 学生, 老师和教室里的谈话社交之间有无形的默契, 或被称为隐蔽的磋商, (出发点往往是善良的愿望),教室里形成了对所有学生都不利的知识难度的分档. 2. 对教室里交流的描述和分析显示, 具有对新的交流方式意会和适应能力强的学生更能理解何种课堂言行才是有效或无效的. 教室里的各方语言交流的模式的产生和发展是学生, 老师和实践操作共同作用的结果. 也就是说, 这三者一起决定了自然学科教室里有关学科内容的科学性的交流的言行举止. 在由老师掌控的对话交流中, 更多的学生可以听懂内容并进行评估. 在这种交流中老师通常选用难度较低的知识水准, 长此以往, 该种交流有把学生排除在外的危险可能, 和将来局限他们灵活操纵交流的可能. 3. 实验作业本应充满好奇, 自由, 兴奋的挑战, 但教室里却呈现了完全不同的另一画面. 形式, 设计和如何操作实验的常规介绍, 取代应有的学科内容, 概念和知识, 成了决定作业成功的关键. 此外, 在实验作业教室里的学生要意会并适应至少两种平行的密码. 学生的实验工作是社会交际过程, 需要并被要求分组进行. 但这里有问题. 由于成绩评分是针对个人的, 而且, 社会阶层标志过程(hierarchical class-marking process)的反应和影响起了决定作用. 课堂上的小组在某种意义上成了学生的保护区, 这种保护破坏了学生的发展机会. 最后, 学生们和老师把作业差错归咎于自己或个人, 而并不意识到, 在实验课上的最终结果, 是自然学科教室里实际操作, 科学领域的信念关系, 课程, 社会阶层, 学校环境和教育密码等诸多密码复杂地相互作用的结果. 自然学科的教学, 是一个社会交际过程, 成功与否与是与身俱来的人的天赋无关. 教学过程中的语言交流和通常以小组形式进行的实验活动呈现出社会阶层区分. 这种课堂里的社会阶层区分会受到集体交际过程的影响, 学生之间关系的影响, 还有老师教学的影响. 也被该教室里师生间互给互取的机会, 局限和期望所决定. 透过对自然学科课堂上的阶级现象的描述和分析, 本文揭示了个体学生对可被灵活操纵调节的交流空间, 对学科知识, 和对权力自由的可能获得的机会是存在于一个集体交际过程中的, 需从小组全方位角度来理解. 关键词: 社会阶层, 自然学科教室, 学生, 实验操作, 小组活动, 对话, Bourdieu, Bernstein, 隐蔽的磋商, 碰撞的密码, 社会性的谈话交流, 过程.

DOCTORAL
THESIS

English abstract:

One of the most important aims of schooling is to give all children an equal education. Despite this, social differences continue to be reproduced in school. Earlier studies show that there is a relation-ship between low socioeconomic background of students and low achievement in science education, thus excluding many students from highly-valued education and positions in society. Building upon established sociological frameworks – particularly those pro-vided by foremost Bourdieu and Bernstein - the overall aim of this thesis was to contribute to a more complex and multi-faceted de-scription and analysis of inequalities in education, focusing on so-cial class in the science classroom. Inspired by an ethnographic ap-proach, the data was produced through observations, field notes, interviews, and a questionnaire in a Swedish compulsory school. The students, aged fourteen and fifteen, were followed during a five week unit on physics (mechanics). Firstly, the descriptions and analyses of the school, the teacher, the student and the science classroom revealed that the knowledge threshold in the classroom has been lowered. This had been done in hidden negotiations (often with good intentions) between the students, the teacher, the sociohistorical legacy of science educa-tion, and a social discourse. It created a knowledge threshold, a lowest common denominator - which was altered not only for stu-dents from lower classes but for all the students in the classroom. Secondly, the descriptions and analyses of the classroom communi-cation showed that being able to translate, interpret and adapt to new or changed ways of talking increased the possibilities of un-derstanding what ways of talking and acting that were valid or not. What also was also shown was that ways of talking were created and influenced in an intricate interplay between the practices in the classroom, the teacher, and the students often in hidden negotiations. Together they constructed what ways of talking were valued and how you could act and talk in the science dialogues. In strongly controlled dialogues, more students could be heard and evaluated. However, it became a type of communication based on the lowest common denominator that in the long term might exclude all students and narrow their room to manoeuvre. Thirdly, laboratory work lessons could be lessons filled with curiosity, freedom and exciting challenges. However another picture emerged in this very common way to work in the classroom. For example, the regulative discourse totally overrode the instructional discourse and became decisive in this practical science activity. In addition, there were at least two parallel codes that needed to be translated and adapted to in the classroom. Laboratory work in this classroom was a social process that needed and was expected to be performed in groups. However, this became problematic since the grades were awarded to individuals and in addition, the reactions and the effects of a hierarchical class-marking group process became decisive. The groups became to some extent safe havens for the students, on the other hand, undermined their chances in the classroom. Labor-atory work left the students and the teacher blaming themselves even though the outcome was a result of the complex interplay be-tween practices, the science field doxa, the curriculum, social class, school premises and educational codes. Science learning and teaching in this classroom at its most basic was a social process and could not be correlated to, for example, inborn facilities per se nor to certain agents in the field. Social class was manifested in the science class, for example in the dialogues or in the laboratory work always performed in groups. However so-cial class must be understood as collective processes and in rela-tionship with, for example, the value that science is ascribed. It must be understood from the possibilities, limitations and the ex-pectations the students and teacher have and how these are used. Through descriptions and analyses of social class in the science class, this thesis revealed that science classroom activities and prac-tices and in turn room to manoeuvre and possibilities, are collec-tive processes.

Anna Jober muep.pdf (1.710Mb)

Spelet runt datorn : Datoranvändande som meningsskapande praktik i fö...
Ljung-Djärf, Agneta : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö studies in educational sciences;12 (2004)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The purpose of this thesis is to study the computer using practice within pre-school activity, or more specifically, to study aspects of meaning-making as afforded when the computer is in use in pre-school. In the study a socio-cultural perspective is used as the point of departure combined with an Ecological approach to visual perception and Positioning theory. Data was collected in three pre-school units with children from 3-6 years of age. At the time of the study each unit had access to one computer. The data consists of approximately 13 hours of video-documented observations supplemented by additional field notes of the same events; nine interviews with the teachers and 38 interviews with the children. The result is structured and presented in three articles. The study sheds light on the situated valuation, which is ongoing within an institutional practice such as pre-school. The general picture of the teachers’ ways of handling the computer use is described with two main focuses: first, as constituted in the meeting between political visions and every day practice and second, as grounded in the rationality dominating within the discursive practice. In conclusion, it is argued that the dominating rationalities constitute three different meaning shaping practices, in the study labelled as protective, supporting and guiding. These environments do afford quite different possibilities when it comes to getting access to learning about as well as by the computer.
Swedish abstract:	Under senare år har datorn kommit att bli ett vanligt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Visioner och planer har formulerats, inte minst politiskt. Det har sedan varit upp till pedagogerna att organisera och genomföra datoranvändandet i den lokala förskolevardagen. Avhandlingens övergripande syfte är att studera datoranvändandets praktik i förskolan. Avsikten är därmed att lyfta fram aspekter av och diskutera det meningsskapande som erbjuds när datorn används i förskolan. Undersökningen är genomförd i tre förskoleavdelningar med barn mellan tre och sex år. Vid undersökningens genomförande hade varje avdelning tillgång till en dator. Det empiriska materialet består av cirka 13 timmars videodokumenterade observationer kompletterat av löpande anteckningar av samma händelser; nio intervjuer med pedagogerna och 38 intervjuer med barnen. Resultaten är strukturerade och presenterat i tre artiklar. Den generella bilden av pedagogernas sätt att hantera datoranvändandet beskrivs med två huvudfokus; dels som konstituerat i mötet mellan övergripande IT-visioner och förskolans vardagsarbete och dels som grundat i den diskursiva praktikens dominerande rationaliteter. Resultatet visar att datorn är en sak att leka med under den fria lekens tid. Därutöver framkommer variationer i pedagogernas sätt att förhålla sig till området. Tre olika lärmiljöer benämnda skyddande, stödjande respektive vägledande beskrivs i studien. Vad barnen möter inom ramen för dessa miljöer är tre delvis ”olika” datorer. Därmed erbjuds olika möjligheter när det gäller såväl tillgången till datorn, som innehållet i och omfattningen av kollektiv kunskap distribuerad i praktiken.

speletdatorn.pdf (973.0Kb)

The recontextualisation of social pedagogy : a study of three curricu...
Hallstedt, Pelle; Högström, Mats : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;21 (2005)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The purpose of this thesis is to describe, analyse, and compare the recontextualisation of social pedagogy in three different curricula; in Nijmegen (NL), Lillehammer (N), and Sligo (IRL). The curricula represent different academic orientations and are located in different social-political contexts. The recontextualisation of social pedagogy, the concept derived from the works of Basil Bernstein, indicates the transformation of social pedagogical actions into an educational context. The material consists of texts: syllabuses, study guides, timetables, assignments, practice placements lists, interviews: teachers, administrators, students, and observations: lectures, placement supervision. The outcome of the recontextualisation is firstly analysed with the use of concepts from Bernstein’s code theory: classification and framing, integrated and collection code, and pedagogic discourse. Secondly the analysis of the recontextualisation is compared to a provisional definition based on the contemporary discourse of social pedagogy. The Nijmegen curriculum is characterised by an integrated code with weak classification between subjects. The framing between lecturers and students as well as between theory and practice is strong. The curriculum emphasises the fostering of strong students with artistic skills as a fundemantal resource. Clients are in some sections presented as commensurable and in other as fundamentally different from the social educational worker. The Lillehammer curriculum is characterised by a collection code that turns into an integrated code in later sections of the programme. The degree of academicalisation is high and it has a strong emphasis on scientifically derived methods in social educational work. The classification between college and work field is weak, framing between lecturers is weak but strong between lecturers and students. The two strands stress different client conceptions; child welfare workers and clients are presented as being on the same level, whereas the asymmetry between welfare nurses and clients evident. The Sligo curriculum has an academic orientation. The programme is built on a collection code; strong classification between subjects. The framing is strong between lecturers, lecturers and students, as well as between the college and the work field. A caring relationship between worker and client is a central goal. As a consequence the relationship between worker and client is presented as rather asymmetric. Ethics and therapy-based reflections on the relationship are central. The fundamentals of the respective national social-political context can be detected in all the three curricula. There is an apparent congruency between curriculum and social-political context.

Hallstedt_Hoegstroem_manus.pdf (946.0Kb)

Now showing items 1-20 of 21

Search

Browse

All contents
This Collection
- By Date
- Authors
- Titles
- Subjects

Browsing Doctoral Theses /LS NMS by Title

MUEP

Browsing Doctoral Theses /LS NMS by Title

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account