Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Licentiate Theses /LS NMS by Issue Date
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Licentiate Theses /LS NMS by Issue Date
Now showing items 1-4 of 4
-
Läraryrkets villkor relaterade till vårdlärarutbildningen 
Neckmar, Kerstin : Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan, Lunds universitet
Pedagogisk-psykologiska problem;645 (1998)LICENTIATE
THESIS
English abstract: The main purpose of the study was to identify nurse teachers experiences of problematic and challenging pedagogical situations and professional readyness related to their teacher education. Data was collected through qualitative interviews with 15 nurse teachers, all of whom had a few years of teaching experience. The teacher education was valued by the nurse teachers, in relation to professional readyness as either very positive or very negative. Regardless of being positive or negative, the views dealt with the same phenomena, that is, conflicts, group processes, the attitudes of the teacher educators, personal growth and development, and feed-back. Swedish abstract: Studiens fokus är yrkesverksamma vårdlärares upplevelser av problematiska och utmanande pedagogiska situationer i yrket och deras bedömning av lärarutbildningens förmåga att förbereda för dessa. Vidare studeras deras uppfattningar om utbildningen som grund för personlig utveckling och yrkesmässig växt samt om utbildningens förtjänster och brister mer generellt. I undersökningen ingick 15 vårdlärare med några års yrkeserfarenhet, som arbetade vid vårdhögskola, vårdgymnasium och inom vuxenutbildning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer som innefattade dels en beskrivning av utmanande situationer i yrket och uppfattningar av vårdlärarkompetens, dels en retrospektiv bedömning av lärarutbildningen och dess kompetensgivande förmåga. Vårdlärarnas bedömning av lärarutbildningen visar stora skillnader. De mest positiva och de mest kritiska synpunkterna handlar om samma moment eller fenomen, nämligen konflikthantering, grupprocesser, kursledningens förhållningssätt, personlig utveckling och feedback. s 
lic_neckmar.pdf
(666.9Kb)
-
Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan
Törnvall, Maj : Malmö högskola, Lärarutbildningen (2001) LICENTIATE
THESIS
Swedish abstract: Det centrala i föreliggande studie är att utröna lärares och elevers uppfattningar och upplevelser av bedömning i skolan. Lärare och elever är involverade i bedömning av kunskaper och kunskapsutveckling, varför det är av vikt att båda parters uppfattningar synliggörs, vilket i sin tur kan bidraga till en helhetsbild av bedömningsfenomenet. Genom enkät till lärare och intervjuer med 45 elever, representerande det vi fortfarande benämner låg-, mellan-, och högstadiet, vill jag utröna hur det ovan relaterade förhåller sig. Lärare motiverar olika bedömningsmetoder beroende på ändamålet, varvid skriftliga objektiva lätt mätbara prov används i stor utsträckning. De flesta elever accepterar skriftliga kunskapsprov, då de tror att denna bedömningsform sporrar dem att lära sig mera och i sin förlängning resulterar i betyg. Högstadieelever upplever det särskilt betungande när de periodvis har prov flera gånger i veckan. De hinner inte läsa på tillräckligt och känner prestationsängslan. Såväl hög- som lågpresterande elever upplever oro/nervositet och stress kring provsituationer. Lärares uppfattning är att svagpresterande elever är speciellt oroliga och tappar självkänslan, då de oftast misslyckas på skriftliga prov. Elever menar att de inte känner obehag vid lärares subjektiva bedömning och vid självbedömning. De vill visa och utveckla sitt kunnande genom egen redovisning.
LICREV2bMajT.pdf
(713.1Kb)
-
Bokstavliga svårigheter - faktorer som påverkar gymnasieelevers algeb...
Persson, Per-Eskil : Luleå tekniska universitet - Institutionen för matematik
Licentiatuppsats / Luleå tekniska universitet;9 (2005)LICENTIATE
THESIS
English abstract: In a longitudinal study of a group of students from the natural science program at upper secondary school, a survey is made of which factors facilitate or obstruct their learning of algebra. Both cognitive and affective factors are considered. The five main factors that influence the teaching and learning of algebra are: pre-knowledge, concept development, instruction, time for learning and interest, attitudes and feelings. In a special part advice for teaching is given and a model for support of lower-achieving stunts is presented. Swedish abstract: I en longitudinell studie undersöks vilka faktorer som påverkar hur elever på ett gymnasiums naturvetenskaps- och teknikprogram lär sig algebra. En årskull elevers begreppsutveckling följs under deras tre gymnasieår med hjälp av tester, enkäter och intervjuer, och de bestående kunskaperna efter gymnasietiden noteras. Särskild vikt läggs vid arbetssätt i undervisningen och de affektiva faktorerna som intresse, attityder och känslor. I en andra fas av undersökningen görs en jämförelse med en ny årskull, som studerat enligt de nya kursplanerna från 2000, för att utröna betydelsen av den tillgängliga tiden för lärande. En speciell modell för stöd till elever med svaga förkunskaper presenteras och värderas. De fem huvudfaktorer, som har störst betydelse för framgång i matematikstudierna, identifieras i studien med rubrikerna: Förkunskaper, Begreppsutveckling, Undervisning, Tid för lärande samt Intresse, attityder och känslor.
LTU-LIC-0509-SE.pdf
(884.8Kb)
-
Vetenskap eller Pseudovetenskap? En studie om elevers uppfattningar o...
Lundström, Mats : Malmö Studies in Educational Sciences
Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation;13 (2010)LICENTIATE
THESIS
English abstract: The purpose with this licentiate thesis is to investigate upper secondary students’ ideas about science and pseudoscience in the field of human biology and health. The purpose is also to investigate young peoples’ opinions about what can be counted as trustworthy information. There are two empirical parts. The first part is a survey that aims to explore what pseudoscientific ideas students in upper secondary school hold and their ideas related to their scientific knowledge concerning the human body and health. The study also seeks to investigate if there is any gender or educational differences related to these issues. The results demonstrate a lack of correlation between knowledge in science and opinions about pseudoscience. There was a correlation between studied courses in science and low belief to pseudoscience only when the students had studied three or more science courses. There were no differences in belief between the genders. In the second study the aim was to investigate and analyse what kind of recourses that are released when students discuss issues that are related to scientific, as well as non-scientific proposals of explanations. Four different categories/of epistemological resources were identified in the data; relativistic, normative, authoritative and scientific, where only the last two contain some connection to science or the scientific culture. The students were to some degree trained to raise questions, but very few of the students used scientific arguments in order to explain their point of view in the discussions. Swedish abstract: Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om vetenskap och pseudovetenskap med anknytning till humanbiologi och hälsa. Dessutom är syftet att undersöka ungdomars uppfattningar av vad som är tillförlitlig information. Empirin består av två studier. I den första studien var syftet att kartlägga ungdomars uppfattningar om pseudovetenskap och vilka eventuella samband som fanns mellan dessa uppfattningar och kunskap i humanbiologi, lästa naturvetenskapskurser och kön. Resultatet visar att det i denna studie inte finns något samband mellan kunskap i humanbiologi och uppfattningar om pseudovetenskap. Först vid tre eller fler lästa kurser i naturvetenskap minskar tilltron till pseudovetenskap. Det fanns ingen skillnad i uppfattningar om pseudovetenskap mellan könen. I den andra studien var syftet att undersöka och analysera vilka resurser som utnyttjas när eleverna diskuterar frågor där både vetenskapliga och pseudovetenskapliga svar ges som möjlig förklaring. Fyra olika kategorier av epistemologiska resurser identifierades; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga, där endast de två sistnämnda innehåller någon koppling till naturvetenskap. Eleverna var till viss del övade i att ställa frågor men trots detta var det få av studenterna som använde vetenskapliga argument för att förklara sin ståndpunkt i diskussionen.
ML_Vetenskap_eller_pseudovetenskap.pdf
(4.720Mb)
Now showing items 1-4 of 4