Browsing Reports /LS IDV by Issue Date

Now showing items 1-20 of 38

Idrott, kön och genus : en kunskapsöversikt

Ljunglöf, Susanne; Norberg, Johan R : Sveriges riksidrottsförbund
FoU-rapport;2003:1 (2003) REPORT

2003_1.pdf (781.6Kb)
Fotbollsdomaren - Vem är han, varför dömer han och hur dömer han?

Carlsson, Bo (2004) REPORT

Rapport-vem-aer-domarn.pdf (337.3Kb)

Socialt bokslut: Hässleholms IF
Thiborg, Jesper : Malmö högskola (2005)	REPORT

Swedish abstract:

Denna rapport har till syfte att leda till utveckling och förbättring av verksamheten i Hässleholms IF genom att beskriva föreningen och dess verksamhet med hjälp av vägledningsmaterialet Socialt bokslut. Dessutom ska den tillhandahålla ett exempel på arbetssätt med Socialt bokslut och utvärdera densamma. I vägledningsmaterialet Socialt bokslut återfinns ett exempel på hur föreningar kan gå tillväga för att lyfta upp de sociala värden som skapas. Tre enkätundersökningar har genomförts där undersökningsdeltagarna har varit förtroendevalda/tränare, föräldrar och utövare som är delaktiga i föreningen. Sammanlagt deltog 404 personer varav 164 var flickor/kvinnor. Dessutom har dokument analyserats och centrala eller viktiga personer i verksamheten har tillhandahållit information om föreningen. Hässleholms IF är en flersektionsförening där aktiviteterna fotboll, innebandy och basket ingår i basverksamheten. Föreningen kan sägas vilja vara en satsande ”korvgrillarförening” där både en kvalitativ motionsidrott och en kvalitativ prestationsidrott ska tillhandahållas. Förutom basverksamheten arbetar föreningen med projektet Onside som är tänkt att ge barn och ungdomar i Hässleholm en bättre fritid. Föreningen finansierar sin verksamhet genom egengenererande intäkter (55 %), bidrag (35 %) och sponsorintäkter (10 %). När det gäller bidrag har ej eventuella kommunala subventioner av hyra räknats in. Den tid tränarna lägger ner på ideell basis i föreningen är dock värd minst en halv miljon per år. Resultaten av enkätundersökningarna visade att de flesta trivs bra i föreningen. Utövarna känner sig trygga i verksamheten och upplever att tränarna är bra. Förtroendevalda och tränare verkar även dem överlag vara tillfredställda med sina uppdrag. Dock återgav de aktiva både fördelar och nackdelar gällande föreningens verksamhet. Dessa lyfts upp mer i detalj i rapporten och några områden som berörs är föreningens organisationsform, verksamhetsplatser och sammanhållning. Dessutom visade resultaten att representationen av utövare i styrelserum är i parallellitet eller bättre än i andra föreningar, dock är kvinnor och individer under 20 år underrepresenterade. Vidare visade resultaten att förtroendevalda/tränare och föräldrar har likartad inställning till specialisering, tävling och konkurrens. Däremot finns en diskrepans mellan dessa två grupper gällande hur bra ungdomsidrotten är, föräldrarna ser barnidrotten som mer positiv än förtroendevalda och tränare. Många resultat av olika karaktär kommer att presenteras. I slutet av rapporten diskuteras Hässleholms IF, Socialt bokslut och aktuell rapport där konklusioner ges. Det är här som föreningens styrkor respektive svagheter lyfts upp. Hässleholms styrka är dess nytänkande och oräddhet för förändring och utveckling. Detta utmynnar i att verksamheten tycks tillfredställa samtliga aktiva på ett bra sätt. Det finns även svagheter men styrkorna är övervägande. Detta gäller även vägledningsmaterialet Socialt bokslut och detta diskuteras som sagt närmare i rapporten. Förhoppningsvis kommer rapporten att tillhandahålla information om Hässleholms IF och Socialt bokslut som är till nytta för både föreningen eller idrottsrörelsen och för intressenter såsom föräldrar, bidragsgivare och sponsorer.

Socialt Bokslut- Hässleholms IF.pdf (409.7Kb)

Handslagstänkande på SF och DF nivå samt intryck av Handslagets först...
Åkesson, Joakim : Riksidrottsförbundet (2005)	REPORT

Swedish abstract:

Handslaget är ett intressant och spännande samhällsprojekt. Potentialen är stor, men vart Handslaget leder och hur vägen dit ser ut - är det svårt att uttala sig om. Detta är en rapport som tar sig an frågorna: hur tänker specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden (SF och DF) i samband med sina handslagssatsningar? Och vilka intryck har specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden fått av handslagets första år? De olika special- och distrikts- idrottsför bunden lever i skilda världar. Olikheter i förutsättningar har lett till att förbunden tar sig an Handslaget på olika sätt. Till följd av skillnader i förutsättningar, formulerade förbunden olikartade beskrivningar av hur nuläget i förbundet såg ut samt vilka möjligheter och hot de kunde identifieras inför Handslaget. Det stora hotet mot idrottsrörelsens framtida utveckling verkade bristen på ledare vara. Visionerna förbunden har för Handslaget varierar i en likhet med de skilda förutsättningarna. Men i regel ligger visionerna i linje med Hand slagets övergripande må l, det vill säga att: öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka av gifterna, satsa mer på flickors idrottande, intensifiera samverkan med skolan och delta i kampen mot droger. I de fall man valt att inte jobba med samtliga målområdet inom ett förbund är det vanligast att man väljer bort intensifiera samverkan med skolan och delta i kampen mot droger. I strävan mot att uppnå visionerna med Handslaget har förbunden formulerat olika strategier. Det är tydligt att strategierna formulerats utifrån förbundens specifika förutsättningar. I stort sett samtliga av förbundens strategier kan inordnas i någon av följande kategorier: medvetenhet och intresse, verksamhetsutveckling, tillgänglighet och kunskap. SF och DF har gett uttryck för att de vill öka medvetenheten om idrotten och intresset för den genom att informera om den, inspirera och stimulera till den, samt marknadsföra den. De har också uttryckt att de vill utveckla verksamheten på olika sätt så att den tilltalar fler människor och det blir möjligt för fler att delta. Vidare vill de, på olika sätt, tillgängliggöra idrotten i större utsträckning. Exempelvis genom att öka den ekonomiska, fysiska, psykiska, sociala och kulturella tillgängligheten. Dessutom vill förbunden samla in, ackumulera, förfina, och sprida kunskap. Vissa förbund är hårda när det gäller styrning en av Handslaget. Vanligast är dock att förbundet lämnar stort utrymme för föreningarna att själva konstruera sina projekt. Strategin de flesta förbunden tillämpar, när det gäller uppföljning av projekten, är att de projektansvariga ska redovisa via en skriftlig rapport. Det finns dock de som väljer andra strategier. Många förbund kommer att ta sig an år två till fyra av handslagssatsningen på samma sätt som det första. Det är också vanligt att man avvaktar år ett av Handslaget för att se hur man kan göra saker och ting bättre. Intrycken av det första årets arbete med Handslaget är från de flesta SF och DF positivt. Det har, under Handslagets första år, delats ut mest medel till insatser som syftar till att satsa mer på flickors idrottande och öppna dörrarna för fler. Handslaget framstår i förbundens utvecklingsplaner och rapporter som en revitaliserande kraft för idrottsrörelsen. Nytänkande och kreativitet verkar blomstra på många håll. Men jag menar att förbunden inför fortsättningen bör vara vaksamma. Det finns risk att bekvämlighet kan komma att smyga sig in i Handslaget. Mycket av den kreativitet som förbunden visat upp under Handslagets första år, kan gå förlorad om Handslaget redan under sitt andra år, rutiniseras.

Handslagstankande 2005.pdf (133.2Kb)

Idrottsvetenskapens alumner efter utbildningen : en uppföljningsstudi...

Åkesson, Joakim : Malmo University (2006) REPORT

Idrottsvetenska ... ingen (Malmö högskola).pdf (404.1Kb)

Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?
Ericsson, Ingegerd : Riksidrottsförbundet (2007) The study was funded by The Swedish Center for Sports Research, CIF and the Swedish Sports Confederation, RF.	REPORT

English abstract:	What need of education is there among sports leaders in school? Report from projects in the so called “Handslaget”. The Swedish Government has put by one billion SEK to get children and young people more physical active. One of the purposes is to get Sports Clubs to cooperate with schools and to develop methods that can motivate all pupils to be physical active. The aim of the study was to evaluate what need of education there might be among sports leaders in school. Fifteen sports leaders were interviewed, observations of ten different sport activities were made, and applications from the sports clubs were analysed. The result showed that education for leaders of physical activities in school could be recommended in the following areas: 1. Motor skills development, 2. To observe and stimulate children’s motor development in different levels, 3. Motivation and motivation processes, 4. Group processes and conflict solving, 5. How to prevent and treat injuries, 6. Methods in gymnastics, 7. Safety in practicing gymnastics, 8. Increased number of games and warm up exercises for different age groups, 9. Calm down and relaxing exercises.
Swedish abstract:	Regeringen har avsatt en miljard kronor för att få barn och ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Ett av syftena är att få idrottsföreningar att samarbeta med skolor för att utveckla metoder som kan motivera alla elever till att vara fysiskt aktiva. Syftet med studien var att utvärdera vilket behov av utbildning som eventuellt kan finnas bland föreningsledare som leder fysisk aktivitet i skolan. Följande frågeställningar var utgångspunkter: a) Har föreningen vidtagit några särskilda åtgärder för att erbjuda barn och ungdomar, som idag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter inom skolans ram? b) Hur samarbetar föreningen med skolan för att utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet? c) Vilka strategier har föreningen för att erbjuda elever med funktionshinder och/eller motoriska brister meningsfull fysisk aktivitet? d) Vilken ledarutbildning har idrottsledare som leder fysisk aktivitet i skolan? e) Upplever idrottsledare något behov av utbildning eller kompetensutveckling för att leda fysisk aktivitet i skolan och hur ser det behovet i så fall ut? f) Hur märks och vilka konkreta uttryck tar sig eventuella åtgärder och nämnda strategier i skolans föreningsledda aktiviteter? Undersökningen genomfördes i tre delar: 1. Intervjuer med idrottsledare verksamma i skolan; 2. Dokumentanalys av texter i föreningars ansökningshandlingar; 3. Observationer av föreningsledda aktiviteter i skolan. I studien ingår femton idrottsledare i åldrarna 23 till ca 65 år, fördelade på idrotterna akrobatik, basket, bordtennis, brottning, capoeira, fotboll, friidrott, innebandy, orientering och tennis. Utifrån studiens resultat kan utbildning inom följande områden rekommenderas: 1. Barns motoriska utveckling 2. Att observera och stimulera barns motoriska utveckling på olika nivåer 3. Motivation och motivationsprocesser 4. Grupprocesser och konflikthantering 5. Skadeförebyggande åtgärder och omhändertagande vid olycksfall 6. Metodisk stegring inom redskapsträning 7. Mottagning och säkring vid redskapsövningar 8. Utökat övningsförråd av lekar och uppvärmningsövningar för olika åldersgrupper 9. Nedvarvnings-, trygghets- och avslappningsövningar.

HandslagetCIF.doc (71.68Kb)

Handslagsrapport06[1].pdf (320.2Kb)

Förenings- och tävlingsfostran

Peterson, Tomas : Riksidrottsförbundet (2007) REPORT
Är de ideella ledarna de ideala? Om etnisk representation inom svensk...

Fundberg, Jesper : Riksidrottsförbundet (2007) REPORT

Idrottens mittcirkel. Om idrott och normalitet inom några Handslagspr...

Fundberg, Jesper; Pripp, Oscar : Riksidrottsförbundet (2008) REPORT

Browsing Reports /LS IDV by Issue Date

MUEP

Browsing Reports /LS IDV by Issue Date

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Idrott, kön och genus : en kunskapsöversikt
Ljunglöf, Susanne; Norberg, Johan R : Sveriges riksidrottsförbund FoU-rapport;2003:1 (2003)	REPORT

Idrottsvetenskapens alumner efter utbildningen : en uppföljningsstudi...
Åkesson, Joakim : Malmo University (2006)	REPORT

ADHD symptoms and maturity – a study in a group of primary school chi...
Ericsson, Ingegerd; Gustafsson, Peik Journal article in The Acta Pædiatrica : Taylor & Francis Ltd (2007) Gustafsson, P., Thernlund, G., Besjakov, J., Karlsson, M., Ericsson, I. & Svedin, C.G. (2007). ADHD symptoms and maturity – a study in a group of primary school children. Accepted for publication in the Acta Pædiatrica, 2007-10-29.	peer-reviewed scientific ARTICLE

Idrott och hälsa i skolan, och föreningsidrott på fritiden – eller?
Dahlgren, Anita; Ekberg, Jan-Eric; Peterson, Tomas Book chapter in Resultatdialog 2007 : Forskning inom utbildningsvetenskap : Vetenskapsrådet Vetenskapsrådets Rapportserie;10 (2007)	BOOK CHAPTER